Bakgrund och problem: Goodwill uppkommer som följd av rörelseförvärv, när köparen betalar ett överpris för förvärvet. Idag utgör goodwillposten en av de dominerande tillgångsposterna i bolags balansräkningar. Införandet av IFRS/IAS år 2005 har bidragit till en ökad efterfrågan på kvalificerade revisorer. Revisorn blir allt mer en värdefull ekonomisk resurs vars huvudsakliga uppgift är att kvalitetssäkra information och skapa förtroende. IFRS/IAS innehåller större inslag av subjektiva principer och bedömningar jämfört med tidigare lagstiftning.

A1194I strävan efter en gemensam redovisningsstandard i hela världen har en rad standarder utarbetats. Det senaste tillskottet inom området är International Financial Reporting Standards (IFRS) 3, Business Combinations. Införandet av IFRS 3 innebär stora förändringar gällande koncernredovisning. En av dessa är att de gamla redovisningsreglerna angående goodwill, det vill säga avskrivningar i kombination med nedskrivningstest, inte längre är tillämpliga då avskrivningar på goodwill förbjuds. I stället skall goodwill nedskrivningsprövas minst en gång om året.Syftet med uppsatsen är att undersöka om övergången från avskrivningar i kombination med nedskrivningar till renodlade nedskrivningar kommer att påverka revisorernas arbete och om så är fallet, hur förändringen praktiskt kommer att se ut.

Min underso?kning syftar till att underso?ka vilka strategier klassiska musiker anva?nder i la?roprocessen av klassiska musikstycken sa? att det konstna?rliga uttrycket fa?r de ba?sta fo?rutsa?ttningarna, stycket i sluta?ndan ka?nns sa? sa?kert som mo?jligt vid ett framtra?dande och inla?rningsprocessen ga?r sa? snabbt som mo?jligt.Bakgrunden beskriver minnets funktioner i just detta sammanhang. Det handlar om hur minnet fungerar allma?nt men ocksa? specifikt inom omra?det musik, betydelsen av fo?rkunskaper na?r vi spelar instrument och la?r oss musikstycken samt hur stress, press och nervositet pa?verkar minne och musicerande. Jag beskriver och analyserar a?ven fyra minnessystem som anva?nds i la?roprocesser i samband med instudering av musikstycken.Underso?kningen besta?r av tre intervjuer med professionella klassiska gitarrister tillika gitarrpedagoger, som ger sin bild av o?vning, instudering, minnesluckor, framfo?rande med mera.

I november 2010 avskaffades revisionsplikten för små företag i Sverige. Avregleringen på revisionsmarknaden omfattade cirka 250 000 företag vilket innebär att 70 procent av alla företag gavs möjlighet att välja om de vill revidera sin årsredovisning eller inte. Det har nu gått en tid sedan avregleringen och det är därmed intressant att från ett revisorsperspektiv undersöka hur eventuella förändringar upplevs. Studien syftar till att skapa förståelse för hur en revisor upplever tiden efter avregleringen. Med hjälp av övergripande frågeställningar har studien fokuserat på hur revisorn upplever förändringar i sin yrkesroll, om efterfrågan på revision förändrats samt om revisorn har någon uppfattning om varför företag väljer att behålla revision alternativt avstå.

Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten fo?r bolag under fo?rutsa?ttning att minst tva? av fo?ljande kriterier a?r uppfyllda tva? ra?kenskapsa?r i rad:En omsa?ttning som inte o?verstiger 3 miljoner kronorTillga?ngar som inte o?verstiger 1,5 miljoner kronorMax tre ansta?llda i medeltalAnledningen till revisionspliktens avskaffande var bland annat att sma? bolag ska ha mo?jlighet att la?gga pengar pa? verksamhetens a?ndama?l och intresse ista?llet fo?r att la?gga denna summa pa? revision. Trots detta va?ljer a?nda? en del sma? bolag att anva?nda sig av en revisor.Denna uppsats syftar till att ge en fo?rklaring till varfo?r sma? bolag va?ljer att anva?nda sig av en revisor trots att detta inte a?r na?got de beho?ver ha. Skillnader mellan bolag startade fo?re revisionspliktens avskaffande den 1 november 2010 och bolag startade efter detta datum kommer ocksa? att belysas.

Idag domineras en stor del av revisionbranchen av fyra stora revisionsbyråer. Det finns forskare som hävdar att revisionsbyråer och då främst de stora byråerna ägnar sig åt prispress av revisionsarvodet, så kallad low-balling, för att locka nya klienter för att sedan ta igen på intäkterna från konsulttjänsterna. En viktig aspekt att undersöka har varit vilka faktorer som påverkar prissättningen av revisionsarvodet då flera studier visar på att ett lågt revisorarvode är av betydelse för klienten. En stor del av den existerande forskningen behandlar amerikanska förhållanden, dock saknas det forskning de svenska förhållanden. Med denna bakgrund väcktes ett intresse att utföra en kvalitativ studie inom den svenska revisionsmarknaden.

En av de mest fundamentala grunderna i redovisningsteorin är fortlevnadsprincipen going concern som belyser antagandet om att företaget ska förutsättas fortsätta sin verksamhet. Finns det betydande osäkerhet kring huruvida fortlevnad kan antas krävs upplysning av revisorn i form av en anmärkning i revisionsberättelsen. En going concern anmärkning är ett mycket komplext beslut som är svårt att hålla objektiv då det handlar om framtidsbedömningar. Anmärkningen följs ofta av förödande konsekvenser då investerare och kreditgivare anser att det är allt för riskabelt med nytt eller vidare intresse i företaget. Bedömningen om fortsatt drift sätter även revisorn i en knivig situation då denne ska göra en bedömning som tillfredställer både intressenterna och klienten, vilket ofta är oförenligt. Samhällets ifrågasättande av revisorernas oberoende återspeglar sig även i den dubbla roll som revisorn ofta besitter både som granskare och rådgivare.

Independence Standards Board har identifierat revisorernas nära relation med klienten som ett av fem hot mot revisorns oberoende. Dock är en ingående kännedom om klienten nödvändig för att revisorn ska förstå klienten tillräckligt bra och för att kunna planera och genomföra en effektiv revision. Oavsett hur relationen mellan klienten och revisorn ser ut, uppstår situationer då parternas rapporteringsmål är väsentligt olika vilket kan försätta parterna i en situation där de tvingas förhandla med varandra. Dessa förhandlingar är en ständigt pågående process och har en stor genomslagskraft i revisionen. Vid förhandlingar blir relationen mellanrevisorn och klienten ett bekymmer eftersom revisorn riskerar att identifiera sig med sin klient och därmed bli mer benägen att kompromissa om klienternas redovisnings- och rapporteringsval.

Bolagsstyrning handlar om hur bolag som inte leds av sina ägare ska drivas med ägarnas intresse främst. Många regelsamlingar har uppkommit under de senaste decennierna, regelsamlingar som syftar till att minska de intressekonflikter som kan uppkomma mellan företagsledare och ägare. Från och med 1 juli 2005 tillämpas Svensk kod för bolagsstyrning av aktiebolag noterade på Stockholmsbörsen med ett marknadsvärde över tre miljarder kronor. De flesta bolag har varit positiva till Svensk kod för bolagsstyrning och det har därför kommit en revidering av bolagskoden, vilken kommer att tillämpas på de mindre börsnoterade bolagen från och med den 1 juli 2008. Studier har visat att bolag kommer att rådfråga sina revisorer vid implementeringen av den reviderade bolagskoden och vi har därför valt att i vår studie fånga upp revisorns syn på den reviderade bolagskoden.

Denna studie belyser hur unga kvinnors attityder och identifikation ser ut till mode- och livsstilsbloggare i Sverige. Bloggar har under det senaste decenniet vuxit och blivit ett stort internetfenomen. Syftet med studien a?r sa?ledes att ta fasta pa? hur bloggla?sarnas blogganva?ndning ser ut samt hur deras fo?rtroende och relation till bloggarna bero?r dem. Detta fo?r att a?ven kunna belysa hur reklamen i bloggarna upplevs av bloggla?sarna.

Den 1 november 2010 trädde en ny lag i kraft och revisionsplikten för de små företagen avskaffades. För att företag skall kunna undvika revisorplikten måste de uppfylla två av dessa tre krav:? Högst tre anställda.? En balansomslutning på högst 1,5 miljoner kronor.? En nettoomsättning på högst 3 miljoner kronor.Avskaffandet av revisionsplikten berörde mer än 300 000 registrerade aktiebolag i Sverige. Av de nystartade bolagen väljer 76 procent att inte ha någon revisor men ser man till antalet aktiebolag totalt, nystartade och befintliga, är det endast 15 procent som slopar revisorn. Om man endast ser till de bolag som fanns innan reformen har 90 procent av bolagen valt att ha kvar sin revisor.Studiens problemformulering lyder enligt följande: Varför väljer små nystartade aktiebolag att ha en frivillig revision?Syftet med denna studie är att få en förståelse och beskriva små nystartade aktiebolags skäl till att välja en frivillig revision och på så sätt låta sig bli frivilligt granskad.

På 70-talet startades en debatt om skillnaden mellan biologiskt och socialt konstruerat kön och ordet genus kom att bli benämningen på det sociala könet. Forskare idag menar att det inte är en slump att kvinnor oftare än män väljer yrken som kräver en högre social kompetens, då könen besitter olika egenskaper. Bland annat anses män vara bättre på abstrakt matematik medan kvinnor har lättare för att använda och tolka icke-verbala signaler. För att kunna se i vilken utsträckning könsskillnader visar sig i kontakten mellan revisorn och företagaren har vi valt att formulera vårt problem som Hur skiljer sig manliga och kvinnliga mikroföretagare åt när det gäller att ta till sig revisionsinformation?.

Flera stora företagsskandaler har under senare år lett till ett ifrågasättande av revisionsbyråernas trovärdighet. Debatten har givit upphov till utredningar kring behovet av skärpta krav gällande revisorns beslutsfattande vid oberoendefrågor. För att uppfattas som oberoende måste revisorn skapa förtroende främst genom att etik, moral och en professionalism skall återspeglas i dennes handlande. I vår uppsats har vi valt att enbart titta på de etiska aspekterna. De lagar och regler som finns och som skärpts efter skandalerna erbjuder ingen entydig och fullkomlig lösning på alla de problem en revisor måste underkasta sig, lagarna är ofta dispositiva vilket ger upphov till en gråzon.

Sammanfattning - "Förväntningsgapet -  en jämförelse mellan revisorers upplevelser på förväntningsgapets påverkan på revisorns oberoende och rykte?Datum: 29 maj, 2013Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi FÖA300, 15 HPInstitution: Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, EST, Mälardalens högskolaFörfattare:  Oscar Johannesson, 12 augusti 1991    Maria Pettersson, 17 juli 1990Titel: Förväntningsgapet ? en jämförelse mellan revisorers upplevelser av förväntningsgapets påverkan på revisorns oberoende och rykteHandledare: Angelina SundströmExaminator: Cecilia ErixonNyckelord: Förväntningsgap, revisor, oberoende, rykteFrågeställning: Hur upplever godkända och auktoriserade revisorer att förväntningsgapet påverkar revisorns oberoende och revisionsprofessionens rykte?Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva hur revisorer upplever förväntningsgapet mellan revisor och klient samt hur förväntningsgapet påverkar revisorns oberoende och rykte.Metod: Studien var av kvalitativ karaktär och baserades på sex kvalitativa intervjuer med godkända och auktoriserade revisorer verksamma i Eskilstuna och Västerås. Den insamlade litteraturstudien bestod till största del av vetenskapliga artiklar hämtade i databasen Discovery. Empiriinsamlingen jämfördes med litteraturen i referensramen för att undersöka de intervjuade revisorernas erfarenheter gentemot tidigare forskning.Slutsats: Studien visade att syftet med revision är att kvalitetssäkra och ge trovärdighet åt de finansiella rapporter som samhället förses med. Vidare indikerade studien att revisorn får ett överdrivet ansvar när klienterna ställer orimliga krav på vad revisorn skall, kan och får utföra.

Bakgrund: Finanskriser, företagskonkurser och olika skandaler runt om i världen har resulterat i att revisorns tillförlitlighet har ifrågasatts och förtroendet för revisionsbranschen har skadats. Det bristande förtroendet tyder på att det finns skillnader mellan användarna av den finansiella rapporten och revisorernas förväntningar gällande revisionens utfall och har utmynnat i ett förväntningsgap. Revisorns uttalanden i revisionsberättelsen har utstått mycket kritik genom åren då den inte tillför ett informationsvärde för användarna. Revisionens förväntningsgap är ett fenomen som studerats över tid och nationella gränser men trots utveckling av lagstiftning fortfarande är bestående. IAASB har utgett ett utkast av en ny revisionsstandard, ISA 701, som ska bidra till en mer individualiserad revisionsberättelse i syfte att minska förväntningsgapet.