Följande examensarbete är ett gestaltningsinriktat planförslag för en ny stationsnära stadsdel i Landskrona stad som vidareutvecklar områdets kollektivtrafiknära läge. Den fysiska utformningen bygger på en nätstruktur med gena stråk och fysiska rumsbildningar som skapar målpunkter, grönstruktur och utblickar i landskapet. Planförslaget baseras på en diskussion om skala, utformning och synintryck med slutsats att den fysiska grundutformningen och byggnadernas arkitektur hör ihop, där nyckeln är variation, mänsklig skala och mängden synintryck som miljön erbjuder. Landskrona är en sundsnära mellanstor stenstad i Skåne med karaktär av befästningsstad, parker, kolonier och tydliga bebyggelseårsringar. Staden har också en industrihistoria som varvsstad där varvskrisen på 1970-talet slog hårt mot staden med stor arbetslöshet till följd. Än idag finns ett verksamt varv kvar och kranmastar utgör ett tydligt riktmärke i staden. I arbetet ligger fokus på skala och utformning, två nybyggnadsprojekt har analyserats, stadsdelen Örestad i Köpenhamn och Bo01-området, Västra Hamnen, Malmö. Även skala och stadsplanemönster i Landskrona har studerats.

Stena Line är ett av världens största färjerederier och de har ett stort internationellt samarbete.Den här uppsatsen syftar till att skapa bättre förståelse för sociala effekter av Stena Lines etablering i hamnstaden Gdynia. För att uppnå vårt syfte lade vi fokus på följande sociala effekter: lokal stolthet och gemenskap, samhällets värderingar och tradition och interkulturell förståelse.För att kunna ta reda på vilka sociala effekter som Stena Lines närvaro skapar i Gdynia har vi i föreliggande uppsats valt att undersöka olika institutioner som är förknippade med turism. Vi valde de platser som ofta besöks av skandinaviska turister. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer. Den belyser olika intressenters perspektiv på staden Gdynia.

Min uppsats handlar om Woody Allens skildring av staden. Det är inte New York denna uppsats handlar om, utan om de europeiska storstäderna London, Barcelona, Paris och Rom. I dessa städer har Woody Allen spelat in fem filmer. Dessa filmer är Match Point (2006), Scoop (2007), Vicky Cristina Barcelona (2008), Midnight in Paris (2011) och To Rome With Love (2012). Det ryktas även att hans nästa filmprojekt kommer att utspela sig i en europeisk storstad.  Varje film visar utvalda sidor av respektive stad.

Detta kandidatarbete i landskapsarkitektur har utförts vid Institutionen för stad och land, Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala under vårterminen 2010. Uppsatsen behandlar hållbar stadsutveckling med fokus på förtätning som kommit att bli en välanvänd metod i dagens stadsutveckling. Studien talar för att alla element i staden bidrar till förtätning, i synnerhet grönstrukturen, som numera ofta är utsatt för exploatering. Uppsatsen förklarar grönstrukturens värden och roll som förtätningselement och förespråkar en funktionell täthet. Slutligen behandlar studien förtätning inom de äldre bostadsområdena Gårdsten och Järnbrott i Göteborg.

Möjligheterna till att uppnå ett jämställt samhälle är beroende av våra fysiska miljöer. Utformningen av transportsystemet, användningen av rum och representationer i staden är alla en produkt av hur vi upplever samhället och hur vi väljer att återskapa det. Genom att titta på stadens uppbyggnad kan vi se de mönster och maktstrukturer som påverkar möjligheten till jämställdhet. Vi kan också försöka skapa de verktyg som behövs för att uppnå det. Denna uppsats är en analys av hur regeringens allmänna jämställdhetspolitiska mål kan sättas i relation till stadsplanering.

Idén om blandstaden är återkommande i dagens stadsbyggnadsdiskussion och används i diskussionen både som en vision och ett medel. I konstruktionen av blandstadsbegreppet har Jane Jacobs varit viktig och i utvecklingen av exemplet Hyllievång i Malmö har Jan Gehls idéer varit centrala. Centrumområdet i Hyllievång har en uttalad målsättning om att bli en blandad stad. Uppsatsen syftar till att undersöka hur väl utformningen av Hyllievång förhåller sig Jane Jacobs och Jan Gehls idéer om den blandade staden, vilka sociala aspekter det finns av den blandade staden enligt Gehl och Jacobs och vilka exempel på fysiska miljöer som kan förknippas med idén om blandstaden som avses skapas i exemplet Hyllievång. Studien genomfördes genom en dokumentstudie och visar på att det finns en viss diskrepens mellan Jacobs idéer och det som planeras i Hyllievång. Studien visar även att det finns en oklarhet blandstadsbegreppets innebörd vilket försvårar planeringen av blandstadsmiljöer..

Utomhusbelysning i staden berör många. Det är en angelägenhet för stadens invånare, fastighetsägare och politiker för att bara nämna några. Idag arbetar människor under dygnets alla timmar och fler vistas utomhus kvälls- och nattetid. Det ställer krav på belysningen, eftersom människor måste kunna ta del av staden även när det är mörkt. Det här kandidatarbetet syftar till att ge en inblick i vad god utomhusbelysning kan tillföra ett gaturum och hur ljus kan användas.

Denna uppsats syftar till att, utifrån en granskning av tre olikt gestaltade gator i Stockholm, belysa faktorer och förhållanden vilka gynnar eller missgynnar vistelse och därigenom påverkar möjlighet för möten och interaktion mellan människor. Vi ämnar visa hur Stockholms stad arbetar med sociala aspekter knutna till gator inom planering och gestaltning samt om det finns verktyg för utvärdering av sociala kvaliteter.Genom fallstudier av Sergelgatan, Götgatan och Hammarby allé erhölls resultat om respektive gatas förutsättningar för vistelse. Utifrån litteraturstudier av Jan Gehls och Jane Jacobs mest erkända böcker samt av Stockholms stads styrdokument vid planering och gestaltning av staden, analyserades observationerna av gatorna.Resultaten i studien bekräftar för det mesta Gehls och Jacobs teorier om hur offentliga rum bör gestaltas, med undantag från vissa upptäckter. Ett annat erhållet resultat är att Stockholms stads arbetsdokument inte är tillräckliga för att genomföra en detaljutformning av stadens gaturum. Dokumenten behandlar oftast en mer översiktlig planering och beskriver snarare ett synsätt än fungerar som konkreta hjälpmedel för planerare och arkitekter vid utformning av staden.En mångfald måste finnas i staden för att många kontakter, både ytliga och mer intensiva, ska uppstå och ge staden ett socialt liv.

Den här studien handlar om metaforiska lexikaliserade fraser, alltså idiom. Det primära syftet är att ta reda på huruvida elever i grundskolans senare år förstår idiom. Ett sekundärt syfte är att se om det finns idiomförståelseskillnader mellan elever som lever i olika delar av samhället. I den här studien undersöks skillnaden mellan stad och landsbygd. Studien har genomförts via en enkätundersökning med flervalsfrågor, som delats ut i några grundskolor.

Denna studie berör förtätning av ett redan bebyggt område i Uppsala och hur förtätning påverkar förhållandet till befintliga grönområden.Befolkningsprognoserna för Uppsala kommun tyder på en tillväxt med drygt 2000 invånare per år fram till 2030. Med den tillväxten krävs fler bostäder inom staden. Sedan 1990-talet har stadsplaneringen gradvis genomgått en förändring. I stället för att som förr främst exploateras i periferin, växer och planeras numera staden även inåt genom förtätning. För att klara miljömål och integrera stadsdelarmed varandra, blir staden tätare genom bebyggelse och infrastrukturer.

Dagens städer lever upp till kravet på hållbarhet i långt ifrån alla sina delar. Städernas moderna tillskott präglas ofta av monotoni och lider av bristande service och otrygghet. Infartslederna skär långt in i städerna och splittrar upp staden i isolerade delar. Varför är det så och hur kan det göras annorlunda? Detta examensarbete syftar till att visa att urbana miljöer kan skapas även utanför stadens centrala delar.

Syftet med detta examensarbete är att ur ett Supply Chain Management perspektiv undersöka förutsättningar för att implementera ett tredjepartslogistikföretag från EU i ett växande industriområde i Kina. Detta examensarbete fokuserar på distriktet Xiaohe i staden Guiyang i provinsen Guizhou.Logistikbranschen är en av de snabbast växande industrierna i Kina. Den kinesiska regeringen föreslår en främjande policy för en logistikexpandering som innefattar skattereduceringar och nedsatta priser på lokalhyra och markpriser för logistikföretag. Den största skillnaden mellan marknaden i EU och marknaden i Kina är de kulturella skillnaderna i sättet att göra affärer och att umgås. Korruption kan förekomma i Kina och det är värt att undersöka de kinesiska företagen innan ett samarbete inleds.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vad tio deltagare i ett rehabiliteringsprojekt med inriktning på natur, har för uppfattning av naturen och stadsmiljön utifrån en hälsoaspekt. Intervjuer valdes som metod då det ansågs att det var den mest lämpliga metoden för att svara på syftet. Med intervju som metod fanns möjlighet att fördjupa sig i individens syn och tankar kring området natur. Intervjuerna analyserades med inspiration från Steinar Kvales meningskategorisering. Resultatet visade att majoriteten av respondenterna mår bra av att vistas i naturen och i dess omgivning bland växter och djur.

Förtätning är ett planeringsideal som i dag framhålls som en viktig hållbarhetsstrategi och som har växt sig allt starkare både internationellt och nationellt. Städernas tillväxt bidrar till att de urbana grönområdenas förutsättningar förändras och i många fall påverkar förtätningen centrala grönområden och grönytor vars kvaliteter och värden riskerar att gå förlorade vid exploatering. Syftet i detta arbete har varit att undersöka grönstrukturens betydelse i den täta staden. Vidare har syftet varit att genom en fallstudie av Rambergsstaden i Göteborg undersöka grönstrukturens funktion, så som den uppfattas av olika aktörer och aktuell forskning, för att komma fram till vilka konsekvenser för grönstrukturen en förtätning av området kan leda till. En metodkombination av intervjuer/enkät, inventering/kartanalyser samt en litteraturstudie har använts för att besvara frågeställningarna och på så sätt belysa arbetets syfte. Slutsatserna som kan dras av detta arbete är att grönområden i staden har en viktig betydelse både utifrån ett ekologiskt, socialt och kulturellt perspektiv. Utifrån fallstudien går det att dra en slutsats om att det finns en skillnad i hur kunskaper om grönområdens betydelse förstås och hur det används i praktiken. Fallstudien av Rambergsstaden visar att det finns en medvetenhet, hos aktörer som är involverade i projektet, om grönområdens betydelse men att det finns svårigheter i att motivera dessa kunskaper i praktiken eftersom andra intressen i samhället väger tyngre och kan motiveras starkare..

Den här uppsatsen är skriven för att ge en bra insyn över hur Las Vegas drygt hundraåriga historia har sett ut genom ett Experience Economy perspektiv med inriktning THEME:ing. Uppsatsen kommer granska vilka viktiga historiska händelser staden varit med om och undersöka dem via ett THEME:ing perspektiv. Information som har samlats in till denna uppsats kommer från litteratur och filmdokumentärer om Las Vegas historia och The Experience Economy. Vad bidrog till att den lilla ökenstaden kom att bli en av USA:s mest besökta städer och idag har en population på över två miljoner? Hur har staden agerat när det dykt upp möjligheter för tillväxt? Resultatet av denna uppsats visar att Las Vegas har haft flera stora händelser att jobba med genom åren och anpassat sig och sett dessa som möjligheter till tillväxt istället för hinder.