Segmentrapportering Àr ett Àmne som diskuterats alltmer de senaste Ären och analytiker stÀller allt högre krav pÄ att fÄ mer detaljerade upplysningar om företags segment. Detta har slagit igenom Àven hos IASB som nyligen utfÀrdade IFRS 8, en standard om segmentrapportering som kommer att trÀda i kraft den 1 januari 2009. Standarden innebÀr bland annat att företag ska redovisa samma information om sina segment externt som ledningen anvÀnder sig av internt för att fatta beslut. Dessa krav om mer detaljerad information har vÀckt en debatt angÄende de konkurrensnackdelar som det kan innebÀra för företag. Andra intressenter Àn just analytikerna har ocksÄ tillgÄng till företagets finansiella rapporter, vilket innebÀr att exempelvis konkurrenter, kunder och leverantörer kan utnyttja denna information för att tillgodogöra sig fördelar pÄ det upplysande företagets bekostnad.

Hemlösheten i Sverige ökar och problemet Àr som störst i storstadsregionerna. I Malmö Àr den vanligaste arbetsmodellen för att motverka hemlöshet den sÄ kallade trappstegsmodellen, som syftar till att steg för steg trÀna hemlösa att klara av ett eget boende. Detta genomförs rent praktiskt genom att hemlösa placeras i och flyttas mellan olika tillfÀlliga boendelösningar som villkoras genom exempelvis krav pÄ nykterhet eller deltagande i behandling. Ett nytt initiativ i arbetet mot hemlöshet har dock införts i staden, en modell som kallas Bostad först. I denna modell erbjuds hemlösa med en psykosocial problematik en permanent boendelösning utan krav pÄ nykterhet eller behandling.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att söka utröna vilka förvÀntningar och krav skolan stÀller pÄ förÀldrarna gÀllande deras engagemang för sina barns skolgÄng, samt föra en analytisk diskussion gÀllande om kraven och förvÀntningarna Àr rimliga eller ej. Sex grundskolelÀrare intevjuades och resultatet visar att lÀrarna i olika hög grad stÀller krav eller har önskningar om att förÀldrarna ska samarbeta med skolan. För lÀrarna innebar samarbetet att förÀldrarna stöttar sina barn, uppmuntrar/ kontrollerar att barnen gör sina lÀxor, rapporterar frÄnvaro samt Àr öppna för en god kontakt med skolan. Min slutsats Àr att det samarbete som lÀrarna beskriver kan anses rimligt att förÀldrarna stÀller upp pÄ, i den mÄn de kan, eftersom det gynnar eleverna. LÀrarna sÄg ett problem i att skolan i dag inte kan tillgodose alla elever med det stöd de behöver, eftersom skolan har brist pÄ resurser.

Syftet med förelagda undersökning var att karlÀgga de krav som stÀlls vid Ätervinning av han-delsfartyg i de nya regelverk som antagits av IMO och EU med mÄlet att Ästadkomma en miljövÀnlig fartygsÄtervinningsindustri. Fokus har legat pÄ de krav som de aktuella regel-verken stÀller pÄ fartygsÀgare och fartygsÄtervinningsanlÀggningar, frÀmst betrÀffande hantering och bortskaffning av de miljöfarliga material som finns ombord pÄ fartyg. Med dessa krav som utgÄngspunkt har det redogjorts för hur ett Ätervinningsförfarande organiseras för att uppfylla de miljökrav som regelverken stÀller.Resultatet av undersökningen pekar pÄ att det med dagens teknik och kunskap i allra högsta grad Àr möjligt att Ästadkomma miljövÀnlig Ätervinning av handelsfartyg. De problem och utmaningar som resultatet pekar pÄ ligger pÄ ett annat plan Àn det rent praktiska, bland annat lyfts den lÄngsamma process som implementering av regelverk Àr fram som en utmaning för fartygsÄtervinningsindustrin.Slutdiskussionen handlar till största delen om implementering av lagstiftningen, men ocksÄ om hanteringen av fartyget och de material som finns ombord, samt om definitionsfrÄgor rörande Àgendeskap. Vidare diskuteras rollen för andra aktörer inom sjöfartsnÀringen och de ÄtgÀrder som dessa skulle kunna vidta för att Ästadkomma en miljövÀnlig fartygsÄtervinning innan de aktuella regelverken trÀder i kraft och blir bindande.

I denna studie utreder och redogör jag för de krav som kan stÀllas pÄ en privatperson kring skyldigheten att undersöka ÀgandeförhÄllandena vid förvÀrv i god tro av lösöre frÄn bÄde nÀringsidkare eller andra privatpersoner inom gÀllande svensk rÀtt. Arbetet kommer frÀmst att fokusera pÄ 2 § ?Lag om godtrosförvÀrv av lösöre? (Tryckt 1986:796, omtryckt som 2003:161) och de krav pÄ god tro som Äterfinns dÀr. Jag kommer Àven att förklara och redogöra för vissa relevanta paragrafer och lagrum. En sammanfattning och diskussion av tillhörande praxis som finns pÄ omrÄdet gÄr att finna lÀngre ner i arbetet.

The purpose of this study is to investigate men's and women's experiences of a myocardial infarction and what the nurse can do to help the patients return to a normal daily living..

VĂ€rlden Ă€r i stĂ€ndig förĂ€ndring, sĂ„ Ă€ven de krig och konflikter som utkĂ€mpas. Aktörerna utgörs inte lĂ€ngre enbart av nationer utan innefattas Ă€ven ickestatliga aktörer. År 2000 utsattes amerikanska fartyget USS Cole för en asymmetrisk attack, dĂ€r en ickestatlig aktör, genom asymmetrisk krigföring, Ă„samkade stor skada med relativt ringa medel. Denna typ av krigföring och hot Ă€r nĂ„gonting relativt nytt inom den marina arenan. Uppsatsen syftar till att undersöka om ubĂ„t typ Gotland Ă€r en potent plattform att nyttja vid en internationell insats med asymmetrisk hotbild.

Syftet med denna studie Àr att undersöka och problematisera diskurser som kommer till uttryck i pedagogers resonemang kring genusfrÄgor. Studiens ansats Àr feministisk poststrukturalism. Vi vill kunna identifiera och fördjupa förstÄelsen för sprÄkligt burna vÀrden i pedagogernas resonemang, eftersom dessa inverkar pÄ hur elever förstÄr sig sjÀlva, andra och förhÄller sig till varandra. Vi har för syfte att nÄ och synliggöra strukturer. För att uppnÄ syftet formulerades följande frÄgestÀllningar: Vilka diskurser rörande genusfrÄgor kan utlÀsas i pedagogers resonemang? Och hur kan de utlÀsta diskurserna förstÄs i förhÄllande till nationella krav i Lgr11? För att besvara frÄgestÀllningarna har vi genomfört en kvalitativ intervjustudie med fem pedagoger.

Examensarbetets frÄgestÀllning berör anvÀndarnas medverkan i Requirements Engineering (RE). Under RE-fasen skall samtliga krav pÄ det kommande systemet tas fram frÄn intressenterna. En viktig intressentgrupp i kravutvinningsarbetet Àr de kommande anvÀndarna av systemet. Resultatet av RE-fasen Àr en viktig faktor som pÄverkar hela den fortsatta utvecklingsprocessen samt hur lyckat det slutliga systemet blir.Detta examensarbete innebÀr en undersökning av vad anvÀndarrepresentanterna anser om use case-modelleringen i RE-processen. Undersökningen har pÄvisat att anvÀndarrepresentanterna Àr positiva till use case-modellering som arbetsmetod för att kartlÀgga kraven.

Att arbeta som personalchef och personalsekreterare innefattar arbetsuppgifter med personal i fokus. Det finns en hierarkisk skillnad mellan dessa tvÄ yrkesgrupper, dÀr personalchefen Àr chef över personalsekreteraren och dÀrmed finns det en viss skillnad i arbetsuppgifterna. Att arbeta pÄ en personalavdelning i en kommunal förvaltning innebÀr att personalcheferna och personalsekreterarna har ett flexibelt arbete, utifrÄn att de sjÀlva till stor del kan planera sin arbetsdag. Men arbetet innebÀr Àven att det stÀlls krav frÄn mÄnga olika hÄll, vilket kan medföra att personalchefernas och personalsekreterarnas lojalitet sÀtts pÄ prov. Syftet med denna studie Àr att undersöka koppling mellan lojalitet och arbetsvillkor bland personalchefer och personalsekreterare inom den offentliga sektorn.

DjurhÄllning inom livsmedelsindustrin Àr ett stort problem, bÄde ur miljösynpunkt men Àven nÀr det kommer till djurvÀlfÀrd. I den hÀr studien undersöks hur ekologisk djurhÄllning och djurrÀttsaktivism kan fungera tillsammans för att nÄ en god djurvÀlfÀrd utifrÄn de ideologier som ligger till grund för dessa inriktningar. För att ta reda pÄ detta valdes tvÄ organisationer ut för att representera vardera sida, KRAV och Djurens RÀtt, och sedan identifierades de bakomliggande ideologierna. Det utvalda materialet, som bestÄr av publikationer frÄn respektive organisation, bearbetades med hjÀlp av en diskursanalys, som ger utrymme för egna tolkningar och reflektioner. MÄlet för studien har inte varit att nÄ en definitiv sanning, utan att presentera nya synsÀtt och bidra med nya perspektiv i frÄgan.

Syfte: Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka hur genus representeras och hur feministisk kritik syns i Disneyfilmerna Mulan och Frost. Arbetet behandlar kopplingen till tidigare Disneyfilmer och stereotypa framstÀllningar av manligt och kvinnligt. Det utgÄr frÄn ett genusperspektiv som tar hÀnsyn till könsroller som Àr resultatet av sociala konstruktioner.Metod: Filmerna har studerats i sin helhet och sedan har specifika scener och sekvenser valts ut för nÀrmare studie. De har analyserats utifrÄn Selby och Cowderys modell för narrativ analys i boken How to Study Television (1995). Analysen för bÀgge filmerna Àr uppdelad i tre delar som behandlar bÄde sekvenser som strÀcker sig över hela filmerna och enskilda scener.Teori: Eve Kosofsky Sedgwicks (1999) och Halls (1997) definitioner av genus har legat som grund för arbetet, men Àven Halls (1997) beskrivning av representation, Gills (2007) redogörelse för feminism och Davis (2006) genomgÄng av tidigare framstÀllningar av manligt och kvinnligt i Disneyfilmer samt annan relevant litteratur tas upp.Resultat och slutsats: Jag fann att filmerna försökte vara nyskapande i sin framstÀllning av kvinnor, men att teman som exempelvis vikten av att hitta en man fortfarande var grundlÀggande.

Denna uppsats behandlar Àmnet estetisk kompetens och dess roll inom den svenska servicesektorn. Tidigare forskning har bland annat visat att arbetsgivare alltmer fokuserar pÄ hur de anstÀllda ser ut, för sig och talar ? ?looking good, sounding right?. Dagens arbetsmarknad tillhör arbetsgivarna dÄ det finns ett kraftigt överskott av sökande att vÀlja mellan. LÄngtgÄende krav kan alltsÄ stÀllas utan att nÄgon protesterar och kraven pÄ de arbetssökande kan ibland strÀcka sig Ànda till den fysiska kroppen.Begreppet estetisk kompetens innebÀr att de anstÀllda ser bra ut och att de lÄter rÀtt.

Syfte:Syfte Àr att undersöka hur dagens medieanvÀndares krav pÄ hur myndigheterna informerar har förÀndrats. Detta kommer att undersökas i en fallstudie om hur Trafikverkets formella strategi fungerar vid en operativ störning pÄ jÀrnvÀgen.FrÄgestÀllningar:Vid en operativ störning pÄ jÀrnvÀgen - vilka medier anvÀnder sig allmÀnheten av för att fÄ information?Hur arbetar Trafikverket strategiskt med att förmedla information till allmÀnheten vid en operativ störning pÄ jÀrnvÀgen?Teori: Gonzålez-Herrero & Smiths teori om hur den internetbaserade teknologin förÀndrar hur företag hanterar kriser och Ki och Nekmats teorier kring sina forskningsresultat om kriskommunikation pÄ Facebook.Metod: En kvantitativ metod genom en enkÀt, en kvalitativ metod genom en intervju med Viktor, kundtjÀnsthandlÀggare pÄ Trafikverket och sedan en jÀmförelse med Trafikverkets riktlinjer Trafikverkets nÀrvaro i sociala medier och Hantering av Trafikverkets sociala kanaler.Materialet:Resultatet av enkÀten och intervjun samt Trafikverkets riktlinjer.Resultat:I dagens samhÀlle vill medelanvÀndarna fÄ snabb, enkel och effektiv information. Internet innehÄller sÄ omfattande information att det Àr omöjligt att ta del av allting, dÀrför söker anvÀndarna invidanpassad information. Medieutvecklingen har gjort det möjligt för medieanvÀndarna att fÄ information utan att behöva söka upp den, exempelvis genom appar.

Den obligatoriska prövningen av miljöeffekter frÄn verksamheter som medför eller riskerar att medföra olÀgenhet för mÀnniskors hÀlsa och miljön regleras i sÄvÀl internationell som nationell rÀtt. Inom EU-rÀtten Àr MKB-direktivet och IPPC-direktivet de viktigaste för prövningen av miljöfarlig verksamhet. I Sverige regleras miljöprövningen i miljöbalken kap. 16-25. I början av 2000-talet justerades det svenska regelverket pÄ miljöprövningens omrÄde för att bÀttre anpassas till EU-rÀttens krav, samt för att öka effektiviteten i handlÀggningsförfarandet hos de svenska tillstÄndsmyndigheterna.