Skuldsaneringslagen trÀdde i kraft 1994 och innebÀr att överskuldsatta personer kan fÄ en chans att bli skuldfria. Detta genom att under en begrÀnsad tid leva pÄ existensminimum och under denna tid avbetala sÄ mycket som möjligt pÄ sina skulder. Den bakomliggande orsaken till Skuldsaneringslagen var att efter 1980-talet hade de svenska hushÄllen ökat sin belÄning avsevÀrt och fastighetskraschen i början av 1990-talet hade försatt mÄnga i en ekonomisk hopplös situation.För att avgöra vilka som ska beviljas skuldsanering stÀller lagstiftaren vissa krav pÄ vilken typ av skulder och under vilka förutsÀttningar som en gÀldenÀr kan beviljas skuldsanering, dessa krav Äterfinns i 4 § Skuldsaneringslagen. Vad dessa krav innebÀr kan inte utlÀsas direkt ur lagtexten, utan en studie av förarbeten och praxis mÄste ske.Skuldsaneringslagen har nu funnit i 12 Är och en mÀngd fall har varit upp till prövning i domstol och dÀr har den huvudsakliga frÄgan varit om de krav som uppstÀlls i 4 § har uppfyllts eller inte. Under denna tid har Àven Skuldsaneringslagen varit föremÄl för ett flertal statliga utredningar och dessa har utmynnat i ett förslag till en ny skuldsaneringslag.

I ljuset av en ökande miljömedvetenhet i vÄrt konsumtionssamhÀlle och de nya frÄgestÀllningar dessa förÀndringar medför syftar denna uppsats till att jÀmföra norrlÀndska konsumenters attityder till KRAV-mÀrkta kontra lokalproducerade varor. Vi har undersökt betalningsviljan för de tvÄ ?mÀrkningarna? samt utrett vilka faktorer som spelar roll för en konsuments val sÄ som pris, nÀrhet till producent och produktionsmetod. Vi utförde en enkÀtundersökning dÀr vi, med hjÀlp av ett valexperiment (vars teoretiska referensram bygger pÄ den slumpmÀssiga nyttofunktionen i kombination med Lancasters vÀrdeteori) kunde hÀrleda betalningsviljan. I enkÀten stÀllde vi Àven frÄgor kring vilka faktorer konsumenten anser vara viktigt i sitt val.

Denna rapport innehÄller information frÄn ett examensprojekt för tvÄ studenter frÄn Jönköping Tekniska Högskola förlagt pÄ företaget FlÀkt Woods AB i Jönköping. Syftet med projektet har varit att framta en generisk kravspecifikation innehÄllande kravsÀttning och verifieringsmetoder samt redovisning av vilka krav som har testats.Metoden som anvÀnts Àr kvalitativa intervjuer av anstÀllda verksamma inom utveckling av nya produkter. All denna information och input har bearbetats till en generisk kravspecifikation i ett Excel-format under förkortningen PRV (Product Requirement and Verification matrix). Projektet har haft stort fokus pÄ att Äterkommande krav ska beskrivas i en form som ska kunna anpassas till sÄ mÄnga av företagets produkter som möjligt. Detta har lett till att majoriteten av dessa Äterkommande krav har visats sig vara icke-funktionella och krav relaterat till lagar och direktiv.

Hur stÀmmer kraven mellan skolans hotell- och restaurangprogram samt restaurangbranschen överens utifrÄn de styrdokument som utbildningen Àr uppbyggd av och hur representanter frÄn nÀringslivet ser pÄ vad som krÀvs av nyutbildade kockar. Undersökningen Àr genomförd enligt en kvalitativ metod bestÄende av intervjuer samt dokumentanalys. Studien visar pÄ att skolan och branschen till stor del har tvÄ olika synsÀtt av de krav och kunskaper som stÀlls pÄ nyutbildade kockar..

Avdelningen Nuklearmedicin pÄ GÀvle sjukhus har problem med att deras befintliga ?Radiofarmakaregister? inte fungerar pÄ Windows 7, som de hÄller pÄ att uppgradera till. DÀrför har GÀvle sjukhus utlyst ett examensarbete med syftet att lösa problemet med att programmet inte fungerar pÄ Windows 7. Det hÀr projektet gick ut pÄ att utveckla ett nytt program frÄn grunden med de krav sjukhuset stÀllde. Det nya programmet utvecklades i programmeringssprÄket Java.

För att pÄ ett effektivt sÀtt kunna konstruera komplexa lösningar för webben krÀvs det tekniker med stora krav pÄ förÀndringsbarhet. Det gÀller att de tekniker som anvÀnds ger utrymme till att dynamiskt modifiera sidor, och att alltför statiska lösningar undviks dÄ dessa oftast resulterar i att senare uppdateringar försvÄras. Andra krav som stÀlls Àr kraven pÄ hastighet. För att en teknik skall accepteras rÀcker det sÀllan med att den endast bidrar till en dynamisk lösning. Den skall Àven öka prestanda hos applikationen.

Syfte: Uppsatsen behandlar tillÀmpligheten av teorin om den varumÀrkesorienterade organisationen inom detaljhandeln. Vilka Àr de specifika krav som stÀlls pÄ varumÀrkesbyggande inom detaljhandel. Om nÄgra specifika krav stÀlls pÄ detaljhandeln Àr det uppsatsens syfte att vara teoriutvecklande för att se hur dessa specifika krav kan anvÀndas i modellen. Metod: Uppsatsen bygger pÄ en deduktivmetod. Den tar sin utgÄngspunkt i Mats Urdes teori om den varumÀrkesorienterade organisationen, denna förs sedan ner till en nivÄ som Àr specifik för Gröna Konsum.

UpprorsbekĂ€mpning pĂ„ taktisk nivĂ„ Ă€r problematiskt dĂ€rför att konflikter som krĂ€ver sĂ„danbekĂ€mpning, alltid Ă€r unika. Det finns inte heller nĂ„gon generell teori som leder tillframgĂ„ng.Syftet med uppsatsen Ă€r att undersöka ifall Kilcullens 28 artiklar gĂ„r att tillĂ€mpa pĂ„ denlyckade upprorsbekĂ€mpningen i Malaya.Metoden som anvĂ€ndes Ă€r kvalitativ textanalys av britternas taktiska doktrin underkonflikten, the conduct of anti-terrorist operations in Malaya (ATOM), utifrĂ„n Kilcullens 28artiklar. Även artiklar skrivna av officerare och soldater under konflikten har anvĂ€nts för attge stöd till pĂ„stĂ„enden samt för att belysa ifall britterna faktiskt följde sin taktiska doktrineller ej.Resultatet visar att det inte gĂ„r att applicera Kilcullens teori pĂ„ britternas taktiska agerande iMalaya. Endast 10 av 28 artiklar var applicerbara.Författaren drar slutsatsen att Kilcullens 28 artiklar möjligen inte Ă€r anvĂ€ndbara somgenerella riktlinjer för handlingsalternativ pĂ„ taktisk nivĂ„. Författaren lyfter emellertid att flerstudier pĂ„ andra konflikter behövs för att faststĂ€lla pĂ„stĂ„endet..

Enligt skollagen och lÀroplanen skall alla vuxna inom skolan arbeta aktivt för att motverka krÀnkande behandling. LÀraryrket Àr dessutom ett av de yrken dÀr de flesta Àr stressade och upplever höga krav. Syftet Àr dÀrför att undersöka hur lÀrarna anser sig bemÀstra de krav som finns angÄende att aktivt arbeta för att förebygga och stoppa krÀnkande behandling och om dessa faktorer har nÄgon relation till lÀrares upplevda stress. UtifrÄn detta syfte har följande frÄgestÀllningar utkristalliserats: (a) Upplever lÀrarna att deras arbete ofta Àr förenat med alltför hög arbetsbelastning och stress? (b) Vilka specifika faktorer Àr mest framtrÀdande nÀr det rör stress bland lÀrarna? c) Vilka begrÀnsningar och möjligheter anser lÀrarna och rektorerna att det finns i arbetet med att förebygga och stoppa krÀnkande behandling? d) Anser lÀrarna att kraven som stÀlls pÄ att arbeta mot krÀnkande behandling Àr rimliga i relation till de resurser och möjligheter som Àr kopplade till lÀrarnas yrkesroll? Uppsatsen har en kvantitativ del och en kvalitativ del.

Denna studie syftar till att tydliggöra vilka behov och mÄl som anvÀndarna för en specifik interaktiv sÀljdisplay har och komma med potentiella förbÀttringsförslag. Metoder som anvÀnts för datainsamling Àr intervjuer av intressenter och mÄlgruppen för produkten som legat till grund för skapandet av personor och scenarion som i sin tur anvÀnts för att ta fram krav och utveckling av anvÀndningstester. Resultatet visar pÄ att nÄgra av de viktigaste produktkvalitérna som den interaktiva sÀljdisplayen bör ha Àr att den ska kÀnnas enkel, tydlig och effektiv. Resultatet visar Àven pÄ att mÄlgruppens behov och mÄl för produkten varierar mycket beroende pÄ demografi och anvÀndningstesterna att produkten i mÄnga fall inte möter anvÀndarnas krav. Slutsatserna redogör för att i de fall produkten inte möter anvÀndarnas behov behövs förbÀttrade funktioner, instruktioner och en mer genomarbetat design för att uppnÄ anvÀndarnas krav pÄ produkten..

Skuldsaneringslagen trÀdde i kraft 1994 och innebÀr att överskuldsatta personer kan fÄ en chans att bli skuldfria. Detta genom att under en begrÀnsad tid leva pÄ existensminimum och under denna tid avbetala sÄ mycket som möjligt pÄ sina skulder. Den bakomliggande orsaken till Skuldsaneringslagen var att efter 1980-talet hade de svenska hushÄllen ökat sin belÄning avsevÀrt och fastighetskraschen i början av 1990-talet hade försatt mÄnga i en ekonomisk hopplös situation.För att avgöra vilka som ska beviljas skuldsanering stÀller lagstiftaren vissa krav pÄ vilken typ av skulder och under vilka förutsÀttningar som en gÀldenÀr kan beviljas skuldsanering, dessa krav Äterfinns i 4 § Skuldsaneringslagen. Vad dessa krav innebÀr kan inte utlÀsas direkt ur lagtexten, utan en studie av förarbeten och praxis mÄste ske.Skuldsaneringslagen har nu funnit i 12 Är och en mÀngd fall har varit upp till prövning i domstol och dÀr har den huvudsakliga frÄgan varit om de krav som uppstÀlls i 4 § har uppfyllts eller inte. Under denna tid har Àven Skuldsaneringslagen varit föremÄl för ett flertal statliga utredningar och dessa har utmynnat i ett förslag till en ny skuldsaneringslag.

Syftet med denna studie var att undersöka om samtidiga höga krav och lÄg kontroll vid anvÀndning av informations- och kommunikationsteknik (IKT) Àr associerat med en upplevelse av mental stress hos individer som arbetar i kontorsmiljö. Metoden som anvÀndes var en kvantitativ tvÀrsnittsstudie med ett deskriptivt förhÄllningssÀtt och undersökte 40 yrkesverksamma individer som mestadels arbetade stillasittande pÄ kontor dÀr arbetet innebÀr att de dagligen anvÀnde sig av IKT-verktyg. Resultaten bearbetades i statistikprogrammet SPSS med hjÀlp av en deskriptiv beskrivande statistik. Resultatet frÄn studien visade att respondenter upplever mer stress vid samtidiga höga krav och lÄg kontroll vid anvÀndning av IKT Àn respondenter som inte upplever höga krav och lÄg kontroll nÀr de anvÀnder IKT. Slutsats: Om resultat som framkommit i denna studie kan styrkas i framtida liknade studier bör insatser syfta till att öka anstÀlldas kÀnsla av delaktighet och möjlighet till att styra över anvÀndningen samt inlÀrning av IKT-verktyg. Vidare forskning för att undersöka hur socialt stöd pÄ arbetsplatsen pÄverkar upplevelsen av krav och kontroll kopplat till stress vid anvÀndning av IKT skulle vara av intresse..

Skuldsaneringslagen trÀdde i kraft 1994 och innebÀr att överskuldsatta personer kan fÄ en chans att bli skuldfria. Detta genom att under en begrÀnsad tid leva pÄ existensminimum och under denna tid avbetala sÄ mycket som möjligt pÄ sina skulder. Den bakomliggande orsaken till Skuldsaneringslagen var att efter 1980-talet hade de svenska hushÄllen ökat sin belÄning avsevÀrt och fastighetskraschen i början av 1990-talet hade försatt mÄnga i en ekonomisk hopplös situation.För att avgöra vilka som ska beviljas skuldsanering stÀller lagstiftaren vissa krav pÄ vilken typ av skulder och under vilka förutsÀttningar som en gÀldenÀr kan beviljas skuldsanering, dessa krav Äterfinns i 4 § Skuldsaneringslagen. Vad dessa krav innebÀr kan inte utlÀsas direkt ur lagtexten, utan en studie av förarbeten och praxis mÄste ske.Skuldsaneringslagen har nu funnit i 12 Är och en mÀngd fall har varit upp till prövning i domstol och dÀr har den huvudsakliga frÄgan varit om de krav som uppstÀlls i 4 § har uppfyllts eller inte. Under denna tid har Àven Skuldsaneringslagen varit föremÄl för ett flertal statliga utredningar och dessa har utmynnat i ett förslag till en ny skuldsaneringslag.

I en tid dĂ€r vĂ„r miljömedvetenhet och vĂ„rt energianvĂ€ndande fĂ„r allt större utrymme stĂ€lls allt högre krav pĂ„ de alla de material som vi anvĂ€nder oss av. Ett omrĂ„de dĂ€r energianvĂ€ndandet har fĂ„tt allt mer fokus Ă€r byggbranschen. Med EU:s direktiv 2002/91/EG blir kravet pĂ„ att vĂ„ra byggnader ska vara energieffektiva allt större. Även timmerhuset som har tusenĂ„riga traditioner mĂ„ste klara de energikrav som vi har pĂ„ 2000-talet. Boverket har utifrĂ„n direktivet faststĂ€llt nya krav som sĂ€ger att hus belĂ€gna i den norra klimatzonen fĂ„r ha en lĂ€gsta energianvĂ€ndning av 130 kWh/Ă„r och 110 kWh/Ă„r i den södra.Endast 8? timmerhuset belĂ€get i den södra klimatzonen klarar Boverkets krav pĂ„ 110 kWh/Ă„r.Uppsatsen analyserar fem energisparande Ă„tgĂ€rder:? AnvĂ€ndning av grövre timmer? UtvĂ€ndig tillĂ€ggsisolering? InvĂ€ndig tillĂ€ggsisolering? InvĂ€ndig tillĂ€ggsisolera av den norra vĂ€ggen samt endast pĂ„ de stĂ€llen dĂ€r timmervĂ€ggen Ă€ndĂ„ inte kommer att vara synlig:- Badrum- Kök? Dubbel timmervĂ€gg med isolering emellan.

Uppsatsen tar upp frĂ„gan huruvida upphandlande enheter kan stĂ€lla krav pĂ„ svenska kollektivavtal vid offentliga upphandlingar utifrĂ„n bĂ„de nationella och gemenskapsrĂ€ttsliga regler. Ämnet Ă€r aktuellt och har genom blockaden i Vaxholms kommun vĂ€ckt stor diskussion i media dĂ„ Ă€rendet i nulĂ€get ligger hos EG-domstolen.De juridiska omrĂ„den som berörs Ă€r europeisk integrationsrĂ€tt, arbetsrĂ€tt och upphandlingsjuridik. För att besvara frĂ„gan har vi utrett vad Ă€r gĂ€llande rĂ€tt pĂ„ omrĂ„det genom att undersöka relevanta rĂ€ttsfall samt tagit upp hur frĂ„gan diskuteras i den svenska samhĂ€llsdebatten. UtifrĂ„n detta har vi svarat pĂ„ frĂ„gestĂ€llningen och diskuterat kring en framtida lösning pĂ„ problemet. I nulĂ€get kan den upphandlande enheten inte stĂ€lla dessa krav men vi ser en eventuell förĂ€ndring i framtiden..