Ämnets kärna är att studera hur muslimska elever kommer i kläm vid undervisningen i hem- och konsumentkunskap. Samt hur muslimska elever tycker och tänker i frågan om mat och matvanor men också hur jämställdheten ser ut i deras familjer. Uppsatsens främsta syfte är att studera vad muslimska elever anser om undervisningen i hem- och konsumentkunskap, sker undervisningen i deras här och nu? Valet föll på att använda en kvalitativ intervju för att lära känna eleverna bättre och komma dem närmre, vilket också ger ett djup åt uppsatsen. Metoden är vald med baktanken om vad som ger mest insikt i informanternas egna sätt att tänka, lära, agera, uppleva och förstå.Valet föll på att djupintervjua fem muslimska elever, tre pojkar (Henrik, Leo och Max) och två flickor (Sara och Fia).

Syftet med litteraturstudien var att beskriva föräldrars upplevelse av att ha barn med kronisk sjukdom. Fjorton vetenskapliga artiklar analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier: att stiga in i en ny verklighet i samband med barnets diagnos, att känna isolering och längtan att leva ett normalt liv, att känna ilska, frustration och sorg men även glädje och stolthet och att ha ett behov av organisation och kontroll. Föräldrarna kastades in i en värld de aldrig upplevt. Känslor av att ingen gav stöd till familjen framkom.

Att dricka alkohol efter en körning med avsikten att dölja ett rattfylleri är inte kriminellt i Sverige, trots att en lagstiftning mot beteendet diskuterats i 60 år. Kraven på ett kriminaliserande av s.k. eftersupning kommer ofta från inflytelserika personer och politiska utspel i frågan har inte varit någon bristvara. Ändå verkar lagen hopplös att förverkliga. Problemen med att få en lagstiftning på plats visar på att förfarandet inte är helt okomplicerat.

Under vår utbildning som studie- och yrkesvägledare får vi lära oss om flera karriärteorier men dessa är främst utformade utifrån ett västerländskt perspektiv. Vi har ett stort intresse av att lära oss om vad som påverkar en människas val av karriär i olika kulturer. Vår examensarbete tar avstamp i en välgörenhetsorganisation för utsatta barn och kvinnor i delstaten Goa i Indien och vi har genom organisationen mött sju unga kvinnor som fått stöd av dem. Vårt syfte är att ta reda på vad som är centralt i de unga kvinnornas karriärval och hur de berättar om sina livs- och karriärberättelser. Vi har använt en narrativ metod för att få svar på våra frågeställningar och har använt Savickas vägledningsteori om Career Construction för att förstå faktorerna som ligger bakom deras val. Vi kan i vår studie se att behovet av tillhörighet och vikten av utbildning syns tydligt i våra intervjupersoners livsberättelser.

Arbetet består av en undersökning av förskollärares arbetssätt kring bild- och formskapande i förskoleverksamheten. Fokus har lagts kring barns lärande och utveckling vid dessa skapandetillfällen. Syftet med vår undersökning är att synliggöra faktorer som främjar barns utveckling och lärande vid bild- och formskapande. Enligt våra erfarenheter är bild- och formaktiviteter ofta annorlunda utformade på olika förskolor. Med anledning av detta ville vi göra en undersökning för att se skillnader och likheter mellan förskolor.

Denna studie syftar till att försöka förstå och förklara vilka komponenter IKEAs organisationskultur består av och hur denna kultur i sin tur reproduceras. Vi definierar reproduktion av kultur som en strävan att bevara en organisations grundläggande värderingar och idéer. Till vår hjälp har vi använt Edgar H. Scheins teori om kulturnivåer och John Van Maanens sju strategier för socialisation. Våra data har samlats in genom intervjuer, observationer , tryckta texter och IKEAs svenska hemsida.

Syftet med denna uppsats är framförallt att försöka visa, samt diskutera, vad en postkolonial läsning kan vara, och vad den kan ge. Jonas Hassen Khemiris "Ett Öga Rött" är ämnet för min läsning, alltså mitt primärmaterial. Genom olika närläsningar av denna roman undersöks relationerna mellan språk, makt och identitet. Huvudsakligen försöker jag, med hjälp av postkolonial teoribildning, att utröna hur romanens huvudkaraktär och berättare, Halim, förhåller sig till sig själv, och sin verklighet. Min teoretiska grund ligger hos de postkoloniala teoretikerna Edward Said och Homi Bhabha.

I en fältstudie på en förskola studeras förskolebarns användande, upptäckande och undersökande av förskolans vardagsmiljö med hjälp av digitalkamera. Syftet med detta är att visa hur förskolebarn, med kameran som hjälpmedel, vill och kan berätta om sin verklighet och vardag inom förskolans kontext. Det handlar också om att göra barnens röster hörda samt att bidra till ökade kunskaper om barns vilja och förmåga till tänkande, berättande och kultur- och kunskapande. Frågeställningarna är; Hur berättar barnen om sin vardag på förskolan med hjälp av digitalkamera? Vad tar barnen för bilder?  Vad berättar barnen om och med sina bilder? Undersökningen har en poststrukturalistisk teoretisk ram där, barnen ses som kunskapande aktörer och medskapare till förskolediskursen.

Sedan sommaren 2008 bygger Svevia AB pendeltågstation i Kimstad. I samband med detta vill byalaget göra en stensättning och illustration av Motalaspännet för att uppmärksamma fyndet av spännet som gjordes på 1800-talet, i just Kimstad. Spännet, som är av guld och ädelstenar med en diameter på nästan 20 cm, tros vara från 1300-talet och har en något oviss historia om var det är gjort samt vem som kan ha burit spännet.Denna rapport och examensarbete syftar till att presentera ett illustrationsförslag av Motalaspännet där material, placering, grundläggning samt kvantiteter och pris redovisas. Utgångspunkten för arbetet var att diskussioner mellan författaren, byalaget och handledaren skulle föras vid framarbetningen av förslaget. Byalaget presenterade i startskedet ett eget illustrationsförslag.

Ekonomisk teori handlar mycket om att förvalta resurser på ett så effektivt sätt som möjligt. Denna verklighet gäller även för den offentliga förvaltningen. Åklagarmyndighetens uppgift är att utifrån de medel som står till förfogande försöka uppnå de uppsatta verksamhetsmålen. Myndighetens uppgift är vidare att förvalta och distribuera resurserna på det effektivaste sättet möjligt för att uppnå de uppsatta målen. För att kontinuerligt söka förbättra och effektivisera Åklagarmyndigheten är det relevant att kunna mäta hur väl organisationens olika delar presterar.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur Frida Stéenhoff använder stilfigurerna metafor, liknelse och metonymi i sitt debutdrama, Lejonets unge. Utgångspunkten är föreställningen om att de ersättande stilfigurerna används vid tabubelagda ämnen och genom att göra en diskursanalys vill jag se om det stämmer. Jag definierar de olika stilfigurerna efter Per Lagerholms definition i Stilistik och tar i diskursanalysen även hänsyn till hur 1890-talet var historiskt och kulturellt, dramats fiktiva verklighet och de olika karaktärernas värderingar. Resultatet presenteras i form av analyser av sju utvalda scener. Analyserna visar att Stéenhoff använder en mängd metaforer, liknelser och metonymier i Lejonets unge.

In this essay I follow the traditions of the continental didactics and use phenomenology and hermeneutics to examine how I, as a Special Educational Needs teacher, can develop my skills in making teachers adopt a more inclusive approach. The teachers and I have often got different agendas; I seek to change the teaching in order to fit the students, whereas the teachers wish for me to help the students manage the prevailing teaching practice. Traditionally this has been a task for the remedial teachers. In Sweden there is a difference, however a lack of clarity formally as well as practically, in the definition of these two professions, which indeed makes my assignment ever so challenging. One of the tools I have often applied is to plan and teach together with the teachers, to function as a role model.

Syftet med uppsatsen är att studera hur ett svenskt företag arbetar för att stärka sin relation med konsumentgruppen som tillhör det mångkulturella segmentet.I vår referensram tas aspekter upp som är relevanta för vår analys. Teorier och synsätt vi använder är de om relationsmarknadsföring, kulturer samt mångkulturell marknadsföring.Uppsatsen bygger på en kvalitativ ansats och en fallstudie. Fallstudien omfattar en intervju samt insamlande av sekundärdata såsom pressmeddelanden för att stärka intervjun.I empiriavsnittet presenterar vi fallföretaget Tele2 samt sammanställningen av intervjun som gjordes med Tele2. Vi tar upp de viktigaste faktorerna såsom strategi för att möta mångkulturella kunders förväntningar och relationsuppbyggnad.I analysavsnittet ställer vi empiri mot teori och diskuterar Tele2:s strategier. Bland annat diskuteras Sveriges mångkulturalism, relationsuppbyggnad mot den mångkulturella konsumenten samt att möta dennes efterfråga.Av teorin kan vi först dra slutsatsen att mångkulturella samhällen och marknader idag är en verklighet i många länder.

Den nationella självbilden av det "demokratiska Sverige" är något som många medborgare identifierar sig med och känner stolthet över. I denna uppsats beskrivs en annan verklighet där Bahar, Layla Nusher och Tem beskriver sina upplevelser av demokratiskt inflytande. De fyra unga kvinnorna är bosatta i ett marginaliserat område i en förort till en av de större städerna i Sverige. Studien baseras på aktionsforskningsmetoden Photovoice där deltagarna fotograferat under temat "vad som är viktigt för dig?".

Följande arbete är en undersökning om specifikt vad vardagsrummet är för rum, vad innehåller det och vad har det för funktion. Hur kan detta speglas i föremål och möbler? Hur kan kunskap om hur vi människor relaterar oss till föremål utvecklas i skolan? Vardagsrummet är ett rum där de ?finare? möblerna finns. Där vi umgås när vi har besök. Undersökningsmetoden bygger på en gestaltande undersökningsmetod.