Bakgrund: Studien tar utgÄngspunkt i den nya kursplanen för matematik dÀr matematikens anvÀndning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare Àn i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer Àr en pÄgÄende problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport Àr att lyfta en bredare syn pÄ matematik och dÀrmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen Àr att framhÀva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet Àr att undersöka hur elever i skolÄr tre uppfattar matematik.

Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) Àr en relativt vanlig funktionsnedsÀttning hos elever i svenska skolor. Det Àr ett sÄ kallt dolt handikapp dÄ det inte syns pÄ eleven att han/hon har ADHD. De symtom som utmÀrker diagnosen ADHD Àr bristande uppmÀrksamhet, impulsivitet och hyperaktivitet. Den exakta orsaken till ADHD Àr inte faststÀlld, bÄde arv och miljö Àr av betydelse. Elever med diagnosen behöver stöd och förstÄelse frÄn omgivningen.

SammanfattningMed tiden kan Àldre personer fÄ svÄrt att utföra vardagliga sysslor och kan dÄ behöva ansöka om plats pÄ ett Àldreboende. Tidpunkten dÄ Àldre individen inser att denne inte orkar lika mycket som förut, kan det vara svÄrt att fortsÀtta vara motiverad till vardagliga aktiviteter. Att dÄ vara motiverad till fysisk aktivitet kan vara Ànnu svÄrare för Àldre personer. Studiens syfte var att undersöka vilka uppfattningar personalen hade om Àldre personers motivationsfaktorer till fysisk aktivitet. Undersökningens data baserades pÄ personalens uppfattningar om fenomenet.

Studiens syfte Àr att undersöka hur barn upplever naturvetenskapliga aktiviteter i förskolan samt att se hur pedagogerna frÀmjar arbetet och om detta arbete utförs medvetet. För att se mÀnniskors olika uppfattningar om naturvetenskap i förskolan anvÀnds fenomenografin som vetenskaplig ansats. Metoden som anvÀnds Àr kvalitativa intervjuer, dÀr bilder anvÀnds för att skapa en gemensam referensarm för barnen och enkÀter för pedagogerna. Barnen Àr övervÀgande positiva till de naturvetenskapliga aktiviteterna och motiverar eventuellt ointresse med faktorer som exempelvis kyla och trötthet. Pedagogerna arbetar pÄ mÄnga vis medvetet och frÀmjar naturvetenskapligt arbete i förskolan men utrymme för utveckling av detta arbete finns..

MÄnga förÀndringar har skett i skolan sedan 2006 och debatten har pÄ senare tid handlat vÀldigt mycket om grundskolelÀrares ökade administrativa belastning. Intresset vÀcktes dÀrför att undersöka dessa förÀndringar genom att fÄnga grundskolelÀrares egna uppfattningar om deras möjlighet till delaktighet i förÀndringsprocesserna och deras uppfattningar om hur dessa förÀndringar har pÄverkat deras arbete. Studiens syfte Àr sÄledes att undersöka hur grundskolelÀrare uppfattar de förÀndringar som skett sedan 2006 gÀllande administrationen i deras arbete. Studien Àmnar undersöka grundskolelÀrares uppfattningar gÀllande delaktighet i sjÀlva förÀndringsprocessen och hur de uppfattar att deras arbete har förÀndrats. Syftet leder fram till tvÄ frÄgestÀllningar; 1.

Huvudsyftet med denna uppsats Àr att genom anvÀndning av receptionsanalys studera vad tvÄ reklamfilmer som anses vara normbrytande mot den heteronormativa könsordningen kan vÀcka för uppfattningar hos en heterosexuell publik. I denna studie kommer det dels att undersökas de attityder som kan uppstÄ nÀr respondenter ser utvalda reklamfilmer och dels diskutera bakomliggande orsaker till deras attityder utifrÄn respondenternas demografiska faktorer. För att kunna fÄ ett kunskapsunderlag inom detta omrÄde kommer jag sÄledes att anvÀnda mig av olika teorier om bland annat publikforskning, attityder, bakomliggande orsaker för uppfattningar och marknadsföringsknep. Mitt empiriska material kommer att vara i form av kvalitativa fokusgruppsintervjuer med tio bestÀmda respondenter. Respondenterna kommer i följning att fördelas i tvÄ fokusgrupper med hÀnsyn till respondenternas Älder för att slutligen kunna diskutera för en jÀmförelse.

En förutsÀttning för att elever ska kunna tillÀgna sig kunskap Àr att de förstÄr det som lÀrarna sÀger. I denna studie har en grupp gymnasieelever fÄtt delge sina uppfattningar om sina lÀrares sÀtt att tala i undervisningen genom att besvara en enkÀt. Syftet har varit att undersöka elevernas uppfattningar om undervisningssprÄket, vilka eventuella skillnader som finns mellan olika lÀrares sprÄk och om lÀrarnas undervisningssprÄk pÄverkar elevernas studier.Studien visar att eleverna generellt Àr positiva till lÀrares sÀtt att tala, men att mÄnga av dem inte alltid förstÄr vad lÀrarna sÀger. Eleverna ger dÀrmed uttryck för att vara beroende av lÀrarnas undervisningssprÄk och menar att det pÄverkar deras motivation, lust att lyssna och i slutÀndan ocksÄ deras inlÀrning. .

Syftet med studien var att underso?ka gymnasiela?rares, i a?mnet Idrott och ha?lsa, erfarenheter av undervisningen i ha?lsa, vilka utmaningar de sta?lls info?r i sin ha?lsaundervisning samt deras va?rderingar kring a?mnets betydelse.MetodMetodvalet fo?r studien fo?ll pa? en kvalitativ samtalsintervju, eftersom det var relevant fo?r studien att fa? ta del av de intervjuades bera?ttelser utifra?n den enskilde personens perspektiv. Pa? sa? sa?tt kunde de intervjuade inga?ende bera?tta om sina egna erfarenheter och tankar kring de olika teman som var relevanta fo?r studien. Intervjuerna var halvstrukturerade och en a?ndama?lsenlig intervjuguide konstruerades fo?r att fa? till likva?rdiga intervjuer.

Elevinflytande betraktas pÄ mÄnga skolor ofta som nÄgonting nytt som ska in i undervisningen. PÄ andra skolor Àr det en sjÀlvklarhet som redan finns dÀr. Att man har olika uppfattningar om elevinflytande och dess betydelse i skolan har enligt tidigare undersökningar visat sig vara vanligt, men hur skiljer sig dessa uppfattningar Ät mellan lÀrare och elever? Har de samma syn pÄ inflytande? För att fÄ fram ett resultat har vi anvÀnt oss av elevenkÀter och lÀrarintervjuer i Är 4 och 9. LÀroplanen skriver i sina mÄl att elevinflytande ska finnas pÄ alla ÄldersnivÄer i skolan, att man redan i förskolan ska ha möjlighet till inflytande, som sedan succesivt ska öka fram till gymnasieskolan.

Syftet med denna studie Àr att synliggöra nÄgra lÀrares uppfattningar kring etik och moral samt hur lÀraren förmedlar etik och moral till sina elever. DÀrtill beskrivs nÄgra faktorer som dessa lÀrare uppfattar har betydelse för förmedlingen av etik och moral i skolan.Litteraturdelen bestÄr av kÀllor frÄn tidigare forskning, teoriböcker i Àmnet samt statliga utgÄvor kring skolans samhÀllsuppdrag. Den empiriska undersökningen bygger pÄ en kvalitativ studie med utgÄngspunkt i den fenomenografiska ansatsen. Intervjuer frÄn nio stycken lÀrare pÄ grundskolans olika stadier har blivit underlag för studiens resultat. Studiens resultat visar att lÀrarens samhÀllsuppgift som vÀrdegrundsförmedlare Àr bÄde svÄr och komplex.

Syftet med studien Àr att undersöka specialpedagogers och klasslÀrares uppfattningar av elevhÀlsans uppdrag och funktion i skolan. Syftet Àr framförallt att belysa uppfattningarna av det hÀlsofrÀmjande och förebyggande arbetet. Vi har utgÄtt frÄn en kvalitativ metod och har en fenomenografisk ansats. I vÄr studie innebÀr det att vi har anvÀnt oss av semistrukturerad intervjuform, dÄ vi vill fÄ fram specialpedagogers och klasslÀrares uppfattningar av fenomenet elevhÀlsan. I analysen av vÄrt empiriska material har vi anvÀnt oss av ramfaktorteoretiskt perspektiv och Antonovskys teori om KASAM.

Syftet med vÄr undersökning var att ta reda pÄ hur nÄgra lÀrares kunskaper, erfarenheter, uppfattningar och deras egna sÀtt att lösa uppgifter pÄverkar deras val av arbetsmetod i klassrummet. Vi intervjuade lÀrare med olika bakgrunder och metoden vi anvÀnde för att komma fram till vÄrt resultat var kvalitativa intervjuer. Resultatet visade att lÀrarna i undersökningen vill arbeta undersökande för att skapa relationell förstÄelse hos eleverna men klarar inte alltid av det dÄ de sjÀlva saknar tillrÀckliga Àmneskunskaper för detta. UtifrÄn resultatet kunde vi dra slutsatsen att lÀrarnas Àmneskunskaper Àr avgörande för vilka arbetsmetoder de anvÀnder Àven om arbetsmetoderna inte stÀmmer överens med deras uppfattningar om hur god matematikundervisning bör vara..

En skola för alla ? Pedagogers erfarande om lÀrande, utveckling och delaktighet för integrerade sÀrskoleelever i grundskoleklasser.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur verksamma pedagoger uppfattar, erfar integrerade sÀrskoleelevers lÀrande, utveckling och delaktighet i grundskoleklasser.I litteraturgenomgÄngen belyses vÄrt syfte utifrÄn olika aspekter som ska bidra till en ökad kunskap och förstÄelse för lÀsaren.I den empiriska undersökningen har sex pedagoger intervjuats utifrÄn en fenomenografisk forskningsansats, vilken Àr en kvalitativ metod och ett vetenskapligt förhÄllningssÀtt att studera uppfattningar.Resultatet av pedagogernas erfarande/uppfattningar visar pÄ olika betydelsefulla omrÄden som Àr viktiga för elevgruppens lÀrande, utveckling och delaktighet. Dessa omrÄden Àr tid, resurser/stöd, gruppen, sprÄk och kommunikation, individualisering och kunskaper om elevgruppen.

Bakgrund: Studien tar utgÄngspunkt i den nya kursplanen för matematik dÀr matematikens anvÀndning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare Àn i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer Àr en pÄgÄende problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport Àr att lyfta en bredare syn pÄ matematik och dÀrmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen Àr att framhÀva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet Àr att undersöka hur elever i skolÄr tre uppfattar matematik.

I uppsatsen redovisas en studie som gjorts om ett multiplikationsprojekt, som gÄr under namnet Multiplikationsklubben, vilket genomförs av lÀrare pÄ tvÄ skolor i Mellansverige. Projektet syftar till en större mÄluppfyllelse i matematik genom en bÀttre automatiserad multiplikationstabell hos eleverna i grundskolans tidiga Är. I studien granskas bakgrund, motiv och mÄl med Multiplikationsklubben. Elevers och lÀrares olika uppfattningar om multiplikation och tabellkunskaper samt syn pÄ vad multiplikation innebÀr jÀmförs med de uppfattningar som olika forskare uttrycker i litteraturen. Genom intervjuer med tvÄ lÀrare och tolv elever pÄ en av skolorna som deltar i Multiplikationsklubben analyseras projektet mot bakgrund av forskning i Àmnet.