I detta examensarbete har lÀrares uppfattningar om problemlösning i matematiken undersökts ur ett kunskaps- och lÀrandeperspektiv. Rapporten inleds med en genomgÄng av vad litteraturen tar upp angÄende problemlösning och Àven en kort genomgÄng av olika kunskaps- och lÀrandeperspektiv. DÀrefter redovisas resultatet av den empiriska undersökningen som har genomförts med hjÀlp av kvalitativa intervjuer av fem lÀrare som undervisar i matematik pÄ högstadiet. LÀrarna i denna studie framhÄller framförallt följande som motiv till varför problemlösning ska finnas med i undervisningen: affektiva aspekter, förstÄelse, verklighetsanknytning och tÀnkande. Det finns dock olika synsÀtt pÄ varför dessa komponenter Àr viktiga och detta beror till stor del pÄ att lÀrarna har olika syn pÄ lÀrande och kunskap.

Syftet med denna studie var att undersöka nÄgra förskollÀrares uppfattningar och Äsikter om naturvetenskap i förskolan; hur definierar de naturvetenskap? Har fokuseringen pÄ naturvetenskap i förskolan förÀndrats frÄn att de medverkande förskollÀrarna gick ut sin lÀrarutbildning fram till i dag? Hur tÀnker de kring den reviderade lÀroplanen som börjar gÀlla frÄn och med den 1 juli 2011, har de förutsÀttningarna för att kunna nÄ mÄlen som gÀller naturvetenskap?För att nÄ dessa uppfattningar och Äsikter har tolv kvalitativa intervjuer med tolv förskollÀrare utförts, deltagarna har dessutom fyllt i en enkÀt som tillsammans med intervjuerna har gett svar pÄ ovanstÄende frÄgor.MÄnga av förskollÀrarna hade svÄrt att definiera begreppet naturvetenskap i förskolan, tvÄ uppfattningar som nÀmns Àr: att vara ute i naturen och att vÀrna om miljön. HÀlften av de medverkande förskollÀrarna anser att det Àr en större fokusering pÄ naturvetenskap i dag Àn dÄ de gick sin lÀrarutbildning. Elva av tolv förskollÀrare i undersökningen önskar mer fortbildning inför den reviderade lÀroplanen..

Syfte med studien var att undersöka elevers tankar och uppfattningar kring nyttan med att kunna lÀsa. För att fÄ svar pÄ följande frÄgestÀllningar; Vad Àr lÀsning, enligt elever, vilka uppfattningar har elever om att kunna lÀsa och nÀr upplever elever att de har anvÀndning för sin lÀskunskap.  Vi beslöt oss för att genomföra en enkÀtundersökning. Samtliga elever som ingick i vÄr kvalitativa studie gÄr i Ärskurs tre. Eleverna gick i tvÄ olika skolor i tvÄ skilda kommuner.Resultatet som framkom visar att eleverna inte har en klar uppfattning av varför det Àr bra att kunna lÀsa. De anser dock att lÀsning Àr ordförstÄelse, kunskap och ord.

Syfte: Att undersöka hur Ă€ldre personer och personal pĂ„ ett vĂ„rdboende som lagar maten pĂ„ plats uppfattar kvaliteten pĂ„ den mat som serveras samt huruvida det förekommer nĂ„gra skillnader i deras Ă„sikter.Metod: Kvalitativ design med semistrukturerade intervjuer och kvalitativ innehĂ„llsanalys. Fyra Ă€ldre och fem personal, samtliga kvinnor, intervjuades pĂ„ ett vĂ„rdboende i Uppsala. Dessa valdes ut med hjĂ€lp av kostombudet pĂ„ vĂ„rdboendet, s.k. strategiskt urval.Resultat: Äldre och personal uppfattade maten som god, varierad och ofta förekommande. Valfrihet, hemlagad, traditionell mat och mat som varken Ă€r för stark eller salt Ă€r uppskattat av de Ă€ldre enligt bĂ„de personal och de Ă€ldre.

Kandidatuppsatsens syfte Àr att undersöka och analysera formella chefers uppfattningar av deras individuella ledarutveckling. Inom ramen av syftet fokuserar vi pÄ uppfattningar av hur formell ledarutbildning respektive informellt lÀrande pÄverkar ledarutvecklingen. Studien Àr av kvalitativ karaktÀr med inspiration av fenomenografi dÄ studien inriktas pÄ variationer av uppfattningar. Kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer har genomförts för att urskilja chefernas olika uppfattningar. Resultatet indikerar att det finns en uppfattning av osÀkerhet kring hur formell ledarutbildning pÄverkar ledarutvecklingen.

Syften för denna studie har varit: ?att beskriva en variation av uppfattningar hos gymnasieelever pÄ teoretiska gymnasieprogram vad gÀller hur de uppfattar och resonerar omkring sitt eget skolfusk i förhÄllande till fenomen som eleverna sjÀlva uppfattar som betydelsefulla för det egna skolfusket? och ?att belysa elevers uppfattningar om sitt eget skolfusk genom fyra allmÀnt kÀnda teoretiska perspektiv som kan antas tangera den förförstÄelse av elevers skolfusk som antas vanligt förekommande hos lÀrare pÄ motsvarande gymnasieprogram.?Begreppet skolfusk har definierats och data har dÀrefter samlats in genom kvalitativt utformade enkÀter som besvarats av 36 gymnasielever frÄn det studieförberedande samhÀllsvetenskapsprogrammet. Forskningsansatsen har varit fenomengrafisk och analysmetoden kontextuell analys.Huvudresultatet utgörs av fem kategorier som pÄ kvalitativt skilda sÀtt beskriver elevernas uppfattningar kring skolfusk. Kategorierna har rubricerats efter det totala materialets mest meningsbÀrande aspekt, nÀmligen elevernas uppsÄt/avsikt/intention med sitt skolfusk som utgörs av variationerna ?att klara av en tillfÀlligt besvÀrlig situation?, ?att utmana/provocera/protestera emot (skol)systemet?, ?att överleva i en skolsituation som upplevs för svÄr?, ?att höja betyg? och ?att slippa anstrÀnga sig?.Empirin har ocksÄ tolkats genom fyra teoretiska perspektiv som i studien ansetts representativa för lÀrares förförstÄelse kring elevers skolfusk.

NÀr Lpfö (1998) reviderades 2010 tillkom ett nytt kapitel och det systematiska kvalitetsarbetet blev en del av alla förskolors arbete i Sverige, dÀr Lpfö (1998 rev. 2011) pekar pÄ att det Àr nÄgot som ska ske kontinuerligt. Detta arbete Àr det förskollÀrarna samt förskolechefen som har ansvar för att det genomförs. Studiens syfte Àr dÀrför att se vilka uppfattningar som förskollÀrare och förskolechefer har samt vilka arbetssÀtt de anvÀnder sig av i utförandet av det systematiska kvalitetsarbetet. De frÄgestÀllningar som studien utgÄr ifrÄn Àr: Vilken uppfattning har förskollÀrarna respektive förskolecheferna kring kvalitet och systematiskt kvalitetsarbete i förskolan? Vad kÀnnetecknar de arbetssÀtt som de olika förskolorna anvÀnder sig av i det systematiska kvalitetsarbetet? Hur ser samspelet och ledarskapet ut kring det systematiska kvalitetsarbetet mellan förskollÀrare och förskolechefen i verksamheten? Studien utgÄr frÄn en kvalitativ metod dÀr förskollÀrare och förskolechefer intervjuas med öppna frÄgor för att fÄ fram personliga Äsikter och tankar.

SAMMANFATTNINGFöreliggande uppsats Àr en kvalitativ undersökning av elevers uppfattningar av mÀnniskors lika vÀrde. Studien, som har en fenomenografisk ansats, Àr gjord pÄ en grupp gymnasieelever frÄn ett yrkesförberedande program. Syftet Àr att finna hur elever beskriver kvalitativt skilda sÀtt att erfara mÀnniskors lika vÀrde. I förlÀngningen Àr tanken att denna kunskap ska kunna ge en grund för lÀrare att förstÄ elevers perspektiv inom omrÄdet. Den övergripande frÄgestÀllningen Àr: PÄ vilka kvalitativt skilda sÀtt beskriver gymnasieelever att de uppfattar mÀnniskors lika vÀrde? 10 elever har intervjuats individuellt utifrÄn en halvstrukturerad intervjuguide med frÄgor pÄ sÄvÀl generell nivÄ som avseende specifika frÄgestÀllningar.I en teoretisk del ges en översikt över vÀrdegrunden i den svenska skolan, dÀr olika perspektiv pÄ och tolkningar av vÀrdegrunden redovisas och diskuteras.

I lÀroplanen för förskolan (Lpfö 98/10) lyfts vikten av att pedagoger kontinuerligt dokumenterar och utvÀrderar den pedagogiska verksamheten. Syftet med denna studie Àr att syliggöra förskolepersonals olika uppfattningar av pedagogisk dokumentation samt kritiska och etiska aspekter. Studien Àr utformad frÄn en fenomenografisk ansats vilket innebÀr att individers uppfattningar Àr i fokus. Studien Àr baserad pÄ sex pedagogers uppfattningar av arbetssÀttet.  Resultatet tyder pÄ att det finns olika sÀtt att se pÄ vad pedagogisk dokumentation innebÀr och vad dess syfte Àr. Reflektion uppfattas vara en central del och Àr avgörande för om dokumentationen Àr pedagogisk eller ej.

Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ om det Àr möjligt för undersökningens informanter att avgöra textförfattares kön baserat pÄ anonyma skönlitterÀra textutdrag samt att ta reda pÄ hur informanterna avgör detta. Undersökningen bestÄr av tvÄ delar. Den kvantitativa delen av undersökningens metod, del 1, bestÄr av en enkÀt som 20 informanter svarat pÄ. Undersökningens kvalitativa metod, del 2, bestÄr av semistrukturerade personliga intervjuer baserade pÄ fyra informanters enkÀtsvar. Resultaten visar att 38 % av informanterna i del 1 samt 42 % av informanterna i del 2 angav korrekt kön pÄ textförfattarna.

Syftet med studien var att undersöka vilka uppfattningar som nÄgra förskollÀrare har kring professionalism i sitt arbete med barn i behov av sÀrskilt stöd. Studien Àr kvalitativ och intervjuer genomfördes i fokusgrupper samt individuellt. Resultatet visade att uppfattningar kring professionalism i arbete med barn i behov av sÀrskilt stöd var att förskollÀrarens professionella roll uppfattades utifrÄn flera kategorier. Dessa kategorier var kunskap, reflektion, barnsyn, inkludering och förhÄllningssÀtt. FörskollÀrarnas uppfattningar om stödet de fick frÄn andra professionella i arbete med barn i behov av sÀrskilt stöd uttrycktes som positivt och vÀsentligt för att kunna genomföra ett arbete med professionalism.

Syftet med detta examensarbete a?r att underso?ka och fa? en djupare fo?rsta?else fo?r de olika grupprocesser, roller och den kommunikation som uppsta?r i en rock- och popensemblesituation och hur verksamma la?rare tar detta i beaktning i sin undervisning. Fo?r att ta oss na?rmare syftet utfo?rde vi intervjuer med fyra verksamma ensemblela?rare pa? estetiska programmet pa? gymnasiet. Vi hade a?ven fo?r avsikt att observera en grupp elever vid tre olika lektionstillfa?llen fo?r att koppla samman la?rarnas tankar och a?sikter med vad som ha?nder i praktiken.

Uppsatsen Àr en explorativ undersökning om elevers uppfattningar och upplevelser kring ett första möte med kamratbedömning i matematik. En översikt av tidigare forskning om kamratbedömning ges. Undersökningens metod bestod av tre delar. Elever fick först delta i en kamratbedömning och dÀrefter besvara en enkÀt med syftet att ta reda pÄ elevernas Äsikter och kÀnslor kring kamratbedömningen. NÄgra av eleverna intervjuades Àven för att fördjupa enkÀtsvaren.

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka hur sÄngelever talar om sina uppfattningar om, och sitt arbete med, stöd. För att ta reda pÄ detta anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer med sex stycken sÄngelever pÄ gymnasiets estetiska program med inriktning musik. Huvuddragen i de uppfattningar som vi mötte var att stöd Àr nödvÀndigt för att sjunga hÀlsosamt, speciellt vid starka och höga toner. De flesta av vÄra informanter hade svÄrt att uttrycka sig verbalt om vad som sker i kroppen vid stödanvÀndning, trots att flera uppgav att de har lÀtt för att anvÀnda sig av stöd rent praktiskt. Informanterna kopplar frÀmst stöd till bukmuskulaturen och andningen.

Studiens syfte var att undersöka vad sjuksköterskorna pÄ Hospice hade för uppfattningar om sin egen och patienternas död, samt om deras syn pÄ döden förÀndrats genom yrkesgÄngen. Undersökningen Àr en kvalitativ empirisk studie med inspiration av den fenomenografiska ansatsen som analysmodell. Fem semistrukturerade djupintervjuer har gjorts, som dÀrefter transkriberats ordagrant. Utfallsrummet utgjorde Ätta beskrivningskategorier. Studiens resultat visar att sjuksköterskornas uppfattningar om döden mest relateras till livet, hur de lÀrt sig att uppskatta sitt liv och hur de klarar av att arbeta med nÄgot sÄ Ängestladdat som döden..