Denna studie syftade till att undersöka pedagogers uppfattningar av elevers olikheter dÀr symtomdiagnosen ADHD fÄr utgöra exempel, samt visa pÄ hur dessa uppfattningar avspelgar sig i förhÄllningssÀtt och utformning av lÀrmiljön. Genom att inta ett kritiskt perspektiv ville vi lyfta fram olika perspektiv för att fÄ och skapa förstÄelse. Som datainsamlingsmetod har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer med tre pedagoger som Àr verksamma inom grundskolans tidigare Är. Intervjuerna har gett oss insikter om att skolan fortfarande prÀglas av ett kategoriskt synsÀtt pÄ elever i behov av sÀrskilt stöd. För att kunna förverkliga en skola för alla med ett relationellt perspektiv behövs ett förÀndrat synsÀtt som startar pÄ formuleringsarenan sÄ att realiseringsarenan ges förutsÀttningar att bedriva verksamheter som prÀglas av gemensamhetsskapande dÀr olikheter tas tillvara samt att alla ges möjlighet att utvecklas utifrÄn egna förutsÀttningar och behov..

Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ vad pedagoger pÄ fyra förskolor i en mellansvensk stad har för uppfattningar om matematik i förskolan och hur de sjÀlva anser att de arbetar med Àmnet i verksamheten. Undersökningen bygger pÄ en enkÀt dÀr pedagogerna fÄtt beskriva vad de anser att matematik i förskolan Àr samt hur de arbetar med Àmnet i verksamheten.I resultatet kan man bland annat urskilja att pedagogerna anser att matematik i förskolan till stor del handlar om att lÀra barnen vissa grundlÀggande matematiska fÀrdigheter sÄsom jÀmförelse och mÀtning, sortering, former och antal. Pedagogerna beskriver att de har ett ansvar att göra matematiken lustfylld och intressant samt att den till största del sker i den dagliga verksamheten och inte vid planerade tillfÀllen. I verksamheten anvÀnder man sig av exempelvis sagor, pussel och spel. Man arbetar dessutom med sorteringsövningar och sÄnger och ramsor för att öka barnens matematiska förmÄga..

Syftet med denna studie var att undersöka nÄgra förskollÀrares uppfattningar och Äsikter om naturvetenskap i förskolan; hur definierar de naturvetenskap? Har fokuseringen pÄ naturvetenskap i förskolan förÀndrats frÄn att de medverkande förskollÀrarna gick ut sin lÀrarutbildning fram till i dag? Hur tÀnker de kring den reviderade lÀroplanen som börjar gÀlla frÄn och med den 1 juli 2011, har de förutsÀttningarna för att kunna nÄ mÄlen som gÀller naturvetenskap?För att nÄ dessa uppfattningar och Äsikter har tolv kvalitativa intervjuer med tolv förskollÀrare utförts, deltagarna har dessutom fyllt i en enkÀt som tillsammans med intervjuerna har gett svar pÄ ovanstÄende frÄgor.MÄnga av förskollÀrarna hade svÄrt att definiera begreppet naturvetenskap i förskolan, tvÄ uppfattningar som nÀmns Àr: att vara ute i naturen och att vÀrna om miljön. HÀlften av de medverkande förskollÀrarna anser att det Àr en större fokusering pÄ naturvetenskap i dag Àn dÄ de gick sin lÀrarutbildning. Elva av tolv förskollÀrare i undersökningen önskar mer fortbildning inför den reviderade lÀroplanen..

Val av Àmne till studien föll pÄ att det i tidigare kurser under utbildningen har nÀmnts mycket att en förskollÀrares uppdrag Àr att möta alla barn, detta Àr ett Àmne som vi funnit intresse i. Syftet med studien Àr att förskollÀrares uppfattningar ska fÄ presenteras samt deras funderingar kring hur de vill arbeta med detta uppdrag. Det Àr en kvalitativ studie som Àr genomförd med frÄgeformulÀr via e-post. Undersökningen visar pÄ förskollÀrares uppfattningar och hur de arbetar med uppdraget att möta alla barn. Studien Àr inspirerad av den fenomenografiska ansatsen och belyser dÀrmed hur förskollÀrare uppfattar nÄgot, i detta fall mötet med alla barn.

Vi finner att ledarskapet tar sig olika uttryck beroende av kontext. Cheferna och medarbetarna har olika uppfattningar om verksamheten. Vi tolkar dessa olika verksamhetsuppfattningar som ett resultat av utebliven kommunikation. Dessutom gör personalen ingen Ätskillnad mellan ledarskap och chefskap. Detta Àr ej heller av avgörande betydelse, sÄ lÀnge det resulterar i att alla har samma uppfattning om organisationens dagliga verksamhet..

Bakgrund: Dokumentationssystemet för sjuksköterskor har förÀndrats sedan sjuk-sköterskor blev skyldiga att dokumentera i patientjournalen. Detta har lett till att omvÄrdnaden har synliggjorts och dÀrmed kan granskas. System för att kvalitetssÀkra patientarbetet har med tiden arbetats fram, bl a VIPS-modellen och Melior. Sjuksköterskans dokumentationssystem Àr dock fortfarande i behov av utveckling. Syfte: Syftet var att undersöka sjuksköterskors skilda uppfattningar om omvÄrdnadsdokumentation. Metod: PÄ ett sjukhus i södra Sverige genomfördes en fenomenografisk studie genom intervjuer av 11 sjuksköterskor. Resultat: Av 244 uppfattningar frÄn intervjuerna skapades fem huvudkategorier och 12 subkategorier.

Syftet med studien var att unders?ka och belysa hur undervisningspraktiken i f?rskolan kunde anpassas f?r att fr?mja delaktighet f?r barn i sv?righeter. Genom att identifiera och analysera de f?ruts?ttningar och resurser som p?verkar undervisningen syftade studien till att bidra till ?kad kvalitet och likv?rdighet. Studien syftade ocks? till att ge specialpedagoger verktyg och insikter f?r att f?rb?ttra undervisningspraktiken och d?rmed st?dja alla barns l?rande och utveckling. I studien intervjuades ?tta f?rskoll?rare med semistrukturerade intervjuer utifr?n det som s?gs, g?rs och relateras i undervisningspraktiken kopplat till studiens syfte.

VÄrt syfte med studien var att undersöka barns uppfattningar om lÀsning och skrivning, dÀr vi utgick frÄn frÄgestÀllningarna varför, hur och nÀr. TillvÀgagÄngssÀttet för att besvara vÄra frÄgestÀllningar var av kvalitativ art, dÀr 16 barn intervjuades. Barnen befann sig i Ärskurs tvÄ i en skola i KalmaromrÄdet.Resultatet visade att de flesta barn förknippade syftet kring att lÀra sig lÀsa och skriva till framtiden eller vuxenlivet. Majoriteten av barnen upplevde att de lÀste och skrev bÄde hemma och i skolan, dock skiljde det sig Ät vad gÀller mÀngden lÀsning som skedde i respektive miljö. En differens kunde Àven ses i vad de skrev om, beroende pÄ om de var hemma eller i skolan.

Informationsflödet Àr stort i dagens samhÀlle, stora delar av det innehÄller information om sex och samlevnad. SamhÀllet och skolan ska spegla varandra, dÀrför behöver sex och samlevnad ha en sjÀlvklar roll i skolan. Syftet Àr att undersöka vilka uppfattningar pedagoger har om sex- och samlevnadsundervisning i skolÄr 5 och 6, hur de vÀljer lÀrandeobjekt och vad de tar upp. Uppsatsen utgÄr frÄn ett variationsteoretiskt perspektiv med fokus pÄ begreppet lÀrandeobjekt som handlar om vad som ska behandlas pÄ lektioner. Undersökningen har en kvalitativ ansats genomförd i form av intervjuer med nio lÀrare som undervisat i sex och samlevnad.

Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka hur lÀrare arbetar med laborativt material samt problemlösning i matematik och nÀr de tar in detta i sin undervisning. Vi avser Àven undersökavad högpresterande och lÄgpresterande elever har för uppfattningar kring dessa omrÄden i matematik, samt vad lÀrarna tror att dessa elevgrupper har för uppfattningar om laborativt material och problemlösning.För att fÄ reda pÄ dessa frÄgestÀllningar har vi anvÀnt oss av strukturerade intervjuer med 15 högpresterande och 15 lÄgpresterande elever samt kvalitativa intervjuer med fem lÀrare.Resultatet av denna undersökning visar att laborativt material Àr nÄgot som mestadels anvÀnds som hjÀlpmedel till lÄgpresterande elever. Problemlösning anses stimulera högpresterande elevers intresse för matematik i större omfattning, Àn de lÄgpresterandes.Problemlösningsuppgifterna anpassas sÀllan till elevernas nivÄ och mestadels tas dessa uppgifter frÄn elevernas matematikböcker. Laborativt material ses som accepterat att anvÀnda blandklasskamraterna enligt de intervjuade eleverna, de flesta anser Àven att det skulle vara eller Àr roligt att anvÀnda laborativt material..

Uppsatsens syfte Àr att genom intervjuer synliggöra förskollÀrares, BVC- sköteskors och socialsekreterares syn pÄ vanvÄrd, anmÀlningsplikt och begreppet barn bÀsta. Vi har ocksÄ valt att undersöka om uppfattningarna om dessa begrepp skiljer sig Ät beroende pÄ om man arbetar i ett bostadsomrÄde med hög social status respektive lÄg.För att fÄ fram vÄra intervjupersoners uppfattningar om vÄra problemomrÄden men ocksÄ för att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor, genomförde vi intervjuer som var en kombination av kvalitativa och strukturerade. I resultatet presenteras de olika yrkeskategoriernas uppfattningar och svar under kategorier kopplade till frÄgorna. DÀr redogör vi ocksÄ för de eventuella skillnader vi funnit mellan de olika bostadsomrÄdena. I diskussionen resonerar vi om det som framkommit i vÄr studie och framhÄller vÄra personliga Äsikter om problemomrÄdena.

 I vÄr bakgrund ger vi en översikt av tidigare forskning om betydelsen av begreppen inkludering och en skola för alla samt hinder och möjligheter för skolutveckling. Studien utgÄr frÄn hermeneutiken och tar sin teoretiska utgÄngspunkt Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell samt Vygotskijs socialkonstruktivistiska inlÀrningsteori. Syftet med vÄr studie har varit att undersöka hur skolpolitiker, med möjlighet att pÄverka skolutveckling pÄ kommunnivÄ, uppfattar och resonerar kring betydelsen av begreppen inkludering och en skola för alla. Vi valde att göra ett bekvÀmlighetsurval för vÄr studie. Totalt intervjuades Ätta politiker.

Syftet med uppsatsen var att undersöka vilka förvĂ€ntningar som kommunfullmĂ€ktige har pĂ„ de förtroendevalda revisorerna samt att granska vad de förtroendevalda revisorerna anser att deras roll bestĂ„r av. En jĂ€mförelse mellan kommunfullmĂ€ktigeordförandes och revisorernas uppfattningar om revision och revisorns roll genomfördes för att se om dessa uppfattningar var lika eller om det förekom ett förvĂ€ntningsgap dem emellan. För att uppnĂ„ syftet med uppsatsen genomfördes en kvalitativ fallstudie med kommunfullmĂ€ktigeordförande i Kalix kommun och Överkalix kommun och deras förtroendevalda revisorer. En slutsats som vi kom fram till i samband med undersökningen var att kommunfullmĂ€ktigeordförandena i de bĂ„da kommunerna förvĂ€ntade sig att revisorerna skulle bistĂ„ med rĂ„dgivning i första hand medan revisorerna ansĂ„g att granskning av verksamheten skulle prioriteras. Detta innebĂ€r att ett förvĂ€ntningsgap existerar, dĂ„ kommunfullmĂ€ktigeordförandenas och revisorernas uppfattningar om revisorrollen skiljer sig Ă„t..

Ideella organisationer verkar utan kommersiella vinstintressen och Àr icke-offentliga. De spelar en viktig roll i vÄrt samhÀlle och fÄr allt mer utrymme och uppmÀrksamhet. Som alla andra arbetsplatser utgör de ideella organisationerna en arena för arbetsplatslÀrande. Syftet med min studie Àr att analysera och beskriva samt fÄ djupare förstÄelse för arbetsplatslÀrande i en ideell organisation. Studien bygger pÄ en empirisk undersökning med kvalitativa intervjuer av volontÀrer i en secondhandbutik.

Denna uppsats syftar till att undersöka socialarbetares uppfattningar om massmediers framstÀllningar av och pÄverkan pÄ socialt arbete och professionen.Vi har genom kontakter fÄtt tag pÄ samtliga respondenter. Urvalet har skett genom ett snöbollsurval dÄ vi var ute efter en specifik mÄlgrupp, socialarbetare som arbetar inom SocialtjÀnsten. Respondenterna har i fokusgrupper fÄtt diskutera om sina egna uppfattningar av socialt arbete och massmedia utifrÄn tre artiklar som berör socialt arbete. En fokusgruppsguide utformades och anvÀndes som stöd vid fokusgrupperna. Fokusgruppsguiden berörde teman sÄsom hur de uppfattar att massmedier framstÀller socialt arbete och socialarbetare, om de uppfattar att massmedier pÄverkar socialt arbete och socialarbetare och hur de skulle vilja att massmedier framstÀller socialt arbete och socialarbetare.Socialarbetarnas uppfattningar av massmediers framstÀllningar var att det övervÀgande var negativa.