Sök:

Sökresultat:

2955 Uppsatser om Förskollärares uppdrag - Sida 47 av 197

Inte utan min mobil! : En studie om gymnasieelevers anvÀndande av mobiltelefonen i klassrummet ur ett genusperspektiv

Förskolans uppdrag Àr bland annat att skapa goda lÀrande miljöer och lÀrandetillfÀllen som Àr anpassade efter barns individuella behov. Syftet med denna studie var att undersöka vilka pedagogiska strategier förskollÀrare i förskolan anvÀnder för att inkludera de barn som anses vara inÄtvÀnda. De frÄgestÀllningar som lÄg till grund för denna studie var; Vilka strategier anvÀnder förskollÀrare i förskolan för att inkludera inÄtvÀnda barn? Vilka uppfattningar har yrkesverksamma förskollÀrare, vad gÀller stödbehovet hos inÄtvÀnda barn? För att fÄ svar pÄ dessa frÄgestÀllningar valde jag att utföra intervjuer med fem yrkesverksamma förskollÀrare. Resultatet av denna studie visar att pedagogens förhÄllningssÀtt, bemötande, engagemang, tillrÀttalagd lÀrandemiljö och ett individualiserat arbetssÀtt Àr strategier som kan bidra till att de inÄtvÀnda barnen inkluderas i lÀrande och socialt samspel..

Utveckling av grindlÄs till förskolor

Detta examensarbete har utförts pÄ uppdrag av HEAB stÀngsel. HEAB stÀngsel sÀljer och monterar stÀngsellösningar till företag, fastighetsbolag och kommunala förvaltningar. Projektets syfte var att utveckla ett barnsÀkert lÄs som kan anvÀndas till grindar vid förskolor. LÄset skulle vara lÀtt för vuxna att öppna samtidigt som det pÄ ett effektivt sÀtt skulle hindra barnen frÄn att öppna grinden och gÄ ut. De lÄs som HEAB stÀngsel i dagslÀget sÀljer har bÄde ergonomiska brister och sÀkerhetsbrister.

Ungdomars attityder till hastighetshÄllning i trafiken: En studie gjord pÄ uppdrag av Trafikverket

Syftet med detta arbete var att undersöka ungdomars attityder till hastighetshÄllning i trafiken. Tidigare forskning har visat att mÀn oftast löper en större risk i trafiken och att de oftare Àr in-blandade i olyckor med dödlig utgÄng genom sitt riskfyllda körsÀtt. Semistrukturerade intervju-er genomfördes med fem kvinnor och fyra mÀn i Äldrarna 17-25 Är dÀr svar söktes pÄ följande frÄgestÀllningar: Vad har ungdomar för attityder till att hÄlla hastigheten i trafiken, Finns det omgivande faktorer som pÄverkar attityderna gentemot hastighetshÄllning och Vilka attityder fanns det bland unga mÀn och kvinnor. Resultaten visade att de manliga intervjupersonerna i denna undersökning hade en stark tro pÄ den egna förmÄgan, medan kvinnorna inte hade det. Det kanske mest intressanta resultatet var att ungefÀr hÀlften av deltagarna ansÄg att det Àr mindre riskabelt att köra för fort om nÀtterna..

HÄllbarhet pÄ mjölk

En del i debatten om att minska matsvinnet diskuterar nyttan av att sÀnka kyl- skÄpstemperaturen, för att undvika att mat förskÀms. Den hÀr studiens syfte Àr att undersöka fördelarna och förbÀttra hÄllbarheten pÄ mjölk genom att förvara den i en lÀgre temperatur, ur ett mikrobiellt och sensoriskt perspektiv. Miljöaspekten kommer ocksÄ beröras kort. HÄllbarheten studeras genom att lagra mjölk i 4 ?C och 8 ?C i tvÄ veckor och analysera den mikrobiologisk genom att rÀkna totalantal bakterier och vÀrmeresistenta bakterier och sporer.

Evar : En produktutveckling och formgivning av cykelbelysning med LED som ljuskÀlla

Evar Àr ett examensarbete, om 22,5 HP individuellt utfört av André Runling under vÄren 2012 vid Karlstads universitet, till högskoleingenjörsprogrammet i innovationsteknik och design. Uppdragsgivare för projektet har varit Johan Larsvall, industridesigner och Àgare av Idesign i Stockholm. Handledare pÄ Karlstads universitet har varit Lennart Wihk, industridesigner och universitetsadjunkt. Examinator har varit Fredrik Thuvander, professor och universitetslektor.Idesign Àr en designbyrÄ med kontor pÄ LÄngholmen i centrala Stockholm och har uppdrag för olika företag inom olika branscher, bland annat Silva Sweden AB och myndigheten Trafikverket.Idesign har Trafikverkets uppdrag att komma med förslag pÄ koncept till cykelbelysning för ökad anvÀndning och tillförlitlighet mot dagens anvÀndning. Projektet har initierats av Trafikverket och Idesign skall stÄ för utvecklingen av en belysning Ät Silva.

"Fritidshemmet" - och vÄra barns framtid

I examensarbetet har jag undersökt förÀldrarnas tankar kring fritidshemmet och sökt svar pÄ frÄgan om varför och vilka barn som vÀljer bort fritids. De frÄgorna som arbetet har utgÄtt ifrÄn Àr, vilka barn Àr det som gÄr pÄ fritids och varför, hur ser fritidshemmets uppdrag ut, pÄ vilket sÀtt pÄverkar pedagogers kompetens förÀldrarnas val, vilken roll spelar avgiften för fritidshemmet och hur tolkar vuxna vad fritid Àr? I examensarbetet har jag anvÀnt mig av intervju som arbetsmetod för att kunna besvara frÄgorna. Tidigare forskning kring fritidshemmet och undersökningar om förÀldrars attityder gjorda av skolverket har fÄtt utgöra grunden för mitt arbete. Slutsatsen i arbetet pekar Ät att det Àr fritidshemmet som Àr dÄligt pÄ att hitta barnens sociala arenor dÀr de bÀst kan hjÀlpa dem.

Musikpedagogik i förskolan : Om olika syften med att arbeta med musik i förskolan

LÀroplanen fastslÄr att det Àr förskollÀrares uppdrag att försöka utveckla barns skapandeförmÄga, och deras förmÄga att uttrycka sig via musik. Musik ses av mÄnga som en sjÀlvklaringrediens i förskolans vardag. Men varför ska egentligen musikundervisning bedrivas iförskolan, och pÄ vilket sÀtt sker denna oftast? Fyra förskolepedagogers uppfattningar omfenomenet musik i förskolan, och vilken betydelse musiken har för barns utvecklingundersöks genom intervjuer. ArbetssÀttet pÄ musikinriktade förskolor jÀmförs medickeinriktade förskolors arbetssÀtt.

Revisorns oberoende : objektivitet och sjÀlvstÀndighet i mindre revisionsbyrÄer

Det stÀlls stora krav pÄ revisorn som, förutom kunskap i revision, ocksÄ ska kunna hantera omrÄden som miljöredovisning, skatter och juridik, finansiering och budgetering. Dessutom ska han vara absolut oberoende och undvika alla typer av hot som kan pÄverka hans sÀtt att utöva sitt yrke objektivt.Syftet med revision Àr att ge ökad trovÀrdighet Ät den finansiella information företagen redovisar för dess intressenter. Genom att granska en verksamhets rÀkenskaper och förvaltningsÄtgÀrder samt granska att styrelse och vd har följt lag sÄ fÄr intressenterna större förtroende för Ärsredovisningen. En av förutsÀttningarna för en trovÀrdig Ärsredovisning efter revisorns granskning Àr att han har agerat oberoende nÀr han fullgjort sitt uppdrag. Det har gjorts mÄnga studier som behandlar oberoendet pÄ olika sÀtt, dÀr flera har kommit till slutsatsen att de revisionsbyrÄer som klassas som stora ocksÄ Àr de som sÀkrast agerar oberoende i sin profession.Dock tycker vi att det saknas studier som undersöker oberoendet frÄn de mindre revisionsbyrÄernas perspektiv.

Fabrikslogistik: En flödesanalys för godsmottagning av ringar

SKF:s enhet för Fabrikslogistik upplever att man har ett stort problem med ringarnas flöde in till en av SKF:s fabriker den s.k. D-fabriken, som tillverkar medelstora rullager. (Fabrikslogistik sköter det fysiska flödet av material frÄn godsmottagningen till tillverkande avdelning). Materialflödet Àr idag inte anpassat för det ankommande godset och speglas inte av korta genomloppstider och smÄ lager. Syftet med mitt uppdrag som redovisas i denna rapport Àr att se över ringarnas flöde och redogöra för hur man kan skapa förutsÀttningar för ett bÀttre och mer kontinuerligt flöde.

"MÄste vi prata om det hÀr igen?" : En undersökning om hur gymnasielÀrare behandlar hÀlsa och livsstil i undervisningen i Àmnet Idrott och hÀlsa.

Syftet med studien var att underso?ka gymnasiela?rares, i a?mnet Idrott och ha?lsa, erfarenheter av undervisningen i ha?lsa, vilka utmaningar de sta?lls info?r i sin ha?lsaundervisning samt deras va?rderingar kring a?mnets betydelse.MetodMetodvalet fo?r studien fo?ll pa? en kvalitativ samtalsintervju, eftersom det var relevant fo?r studien att fa? ta del av de intervjuades bera?ttelser utifra?n den enskilde personens perspektiv. Pa? sa? sa?tt kunde de intervjuade inga?ende bera?tta om sina egna erfarenheter och tankar kring de olika teman som var relevanta fo?r studien. Intervjuerna var halvstrukturerade och en a?ndama?lsenlig intervjuguide konstruerades fo?r att fa? till likva?rdiga intervjuer.

Pedagogen och internet

Forskning benÀmner de barn och ungdomar som föddes under Ättio- och nittiotalet som internetgenerationen. Innebörden av detta begrepp Àr att vi har en hel generation som vuxit upp med nÀtet som ett stÀndigt nÀrvarande fenomen samt att detta i sin tur pÄverkat ungas vardag, socialisation och inlÀrning. Den omfattande effekt nÀtet haft pÄ samhÀllet och vÄra yngre generationer har i sin tur pÄverkat det pedagogiska uppdraget. Jag har gjort en kvalitativ undersökning dÀr jag intervjuat fem pedagoger om deras tankar kring internet och dess inverkan pÄ pedagogens uppdrag. Pedagogerna Àr alla eniga om att internet spelar en viktig roll i barns och ungas tillvaro samt att barn visar kunskaper om IT och nÀtet redan första Äret i skolan.

VĂ€gledarens yrkesroll och identitet

Sammanfattning Jag har under mina tre Är pÄ studie- och yrkesvÀgledarprogrammet mÀrkt att vÀgledares yrkesroll och yrkesidentitet ofta Àr otydlig eller felaktig. Om mÀnniskor i vÀgledares omgivning har en felaktig förstÄelse för deras arbete och inte vÀrderar yrket sÄ högt orsakar detta, enligt min mening, en dissonans hos vÀgledaren. För att pÄ sikt kunna bygga en grund att stÀrka vÀgledares yrkesidentitet pÄ Àr det viktigt att först undersöka om vÀgledare upplever att det finns en dissonans och hur den i sÄ fall pÄverkar dem. Syftet med mitt arbete Àr dÀrför att se hur vÀgledares yrkesidentitet pÄverkas av mÀnniskors förstÄelse och vÀrdering av deras arbete. Undersökningen förankras först i en teoretisk del som dels bestÄr av ett historiskt perspektiv, som, genom att visa hur vÀgledares yrkesroll förÀndrats genom Ären, ger oss en förförstÄelse för hur vÀgledarens yrkesroll ser ut idag, dels ett socialpsykologiskt perspektiv som ger oss en inblick i olika teorier om roller, identiteter och grupper vilket hjÀlper oss att förstÄ och analysera de bakomliggande processerna i resultaten frÄn undersökningen.

Datorns betydelse i skolan Är 2014 : Elevers upplevelser av datoranvÀndningen i lÀrandet.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrare i förskoleklasser uppfattar sitt uppdrag med att arbeta förebyggande för att begrÀnsa barns framtida lÀs- och skrivsvÄrigheter och frÀmja sprÄklig medvetenhet. Studiens frÄgestÀllningar behandlar bland annat vad lÀrare anser vara förebyggande arbete vad gÀller lÀsning och skrivning i förskoleklass samt uppfattningar kring tidig identifiering av barn i riskzon för eventuella lÀs- och skrivsvÄrigheter. I studien har en kvalitativ metod anvÀnts i form av intervjuer eftersom fokus ligger pÄ lÀrares uppfattningar kring det förebyggande arbetet vid eventuella lÀs- och skrivsvÄrigheter. UtifrÄn ett didaktiskt perspektiv har det av resultatet framgÄtt att lÀrare i förskoleklass arbetar pÄ olika vis för att förebygga lÀs- och skrivsvÄrigheter, eftersom de anvÀnder olika metoder. UtifrÄn resultaten gÄr det Àven att urskilja att samtliga lÀrare arbetar aktivt för att begrÀnsa framtida lÀs- och skrivsvÄrigheter..

Idrottsprofil eller akademiker? : En studie om hur svenska elitklubbar rekryterar sina sportchefer inom ishockey och fotboll

Den hÀr studien har genomförts pÄ uppdrag av Svenska Ishockeyförbundet och Àr en del av Riksidrottsförbundets utvÀrdering av Idrottslyftet. Studiens syfte Àr att studera miljön i tvÄ ishockeyföreningar, Rögle BK och Forshaga IF, en elit- och en breddverksamhet, och deras relation till Idrottslyftet. Vi vill Àven se hur förankrat Idrottslyftet Àr i föreningarna. Studien har sin utgÄngspunkt i Henriksens (2010) som behandlar framgÄngsrika talangutvecklingsmiljöer. Den hÀr studien skiljer sig dock frÄn Henriksen (2010) eftersom fokus ligger pÄ god förenings- och trÀningsmiljö.

FörstelÀrarens uppdrag : En jÀmförelse mellan teori och praktik

Staten genomförde 2013 en reform inomskolans vÀrld,vilket gjorde det möjligt för skickliga lÀrare att göra karriÀr inom yrket utan att lÀmna undervisningen. Uppsatsens syfte Àr att ta reda pÄ vad förstelÀrarnas uppfattning om denna reform och hur vÀl denna uppfattning stÀmmer överens med statens direktiv. Jag har valt att genomföra min studie genom en innehÄllsanalys avstatliga dokument och frÄgeformulÀr jag skickat till praktiserande förstelÀrare. Resultatet av undersökningen visade att förstelÀrarna var förtrogna med de krav som staten stÀller pÄ dem,men uppfattningen var delad mellan demsom tyckte att reformeninte gett dem andra eller utökade arbetsuppgifter och demsom ansÄg att reformen gett dem mer ansvar. Det visar Àven att förstelÀrarna sjÀlva vill ha högre krav pÄ demsom fÄr ansöka om och utses till förstelÀrare Àn vad staten har gett direktiv om..

<- FöregÄende sida 47 NÀsta sida ->