Detta arbete undersöker vad de lÀrare och elever som deltagit i undersökningen, har för uppfattningar angÄende respons pÄ elevers skriftliga arbeten inom svenskÀmnet. Undersökningen genomfördes pÄ en gymnasieskola i mellersta Sverige och inkluderade 41 informanter. Samtliga informanter intervjuades och elevernas och lÀrarnas uppfattningar jÀmfördes sedan med varandra i syfte att gestalta eventuella kontraster och likheter.      Undersökningen visar att det finns bÄde likheter och skillnader mellan lÀrarinformanternas och elevinformanternas uppfattningar om respons pÄ elevers skriftliga arbeten i svenskÀmnet. Sex av tio lÀrarinformanter nÀmnde exempelvis att respons pÄ den globala textnivÄn prioriteras i deras skrivundervisning men sju av tio elevinformanter anser att det Àr vanligt förekommande att lÀrarrespons prioriterar den lokala textnivÄn i elevtexter. Att det finns tydliga skillnader mellan lÀrarinformanternas och elevinformanternas uppfattningar om respons kan indikera att responsarbetet mellan lÀrarinformanterna och elevinformanterna bör vidareutvecklas ytterligare för att det ska vara givande för samtliga parter. .

Syftet med studien Àr att fÄ kunskap om hur och i vilka situationer handdockan anvÀnds pedagogiskt för att fÄnga barnen in i sagans vÀrld. Olika möjligheter och metoder pÄ hur handdockan kan anvÀndas ska Àven pÄvisas. Det finns inte nÄgot bredare material vad gÀller tidigare forskning om hur handdockan anvÀnds genom sagan och arbetet har avgrÀnsats till just det. Den teoretiska utgÄngspunkten Àr ur ett sociokulturellt perspektiv. Begrepp som mediering och literacy har anvÀnts för att analysera materialet.

Syftet med denna undersökning var att undersöka och synliggöra hur förskolans pedagoger arbetar med att stimulera barns lÀrande och utveckling i matematik. För att söka svar pÄ undersökningsfrÄgorna genomfördes kvalitativa intervjuer med pedagoger och observationer pÄ olika förskolor. Undersökningen visar att majoriteten av respondenterna anser att matematiken i förskolan Àr viktig. Det Àr enligt respondenterna viktigt för barns fortsatta lÀrande och utveckling. De lyfter vikten av den grundlÀggande matematiken i förskolan.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka lĂ€rda handlingsstrategier som motstĂ„ndskraft mot stressorer som kan uppstĂ„ i en specifik arbetsmiljö. FrĂ„gor som stĂ€lldes utifrĂ„n syftet var: Vilka handlingsstrategier utvecklar arbetstagare för att hantera de stressorer som kan uppstĂ„ i en arbetsmiljö? Hur kan handlingsstrategierna förstĂ„s i relation till en teoretisk modell kring parametrarna krav-kontroll-stöd? Är handlingsstrategierna ett uttryck för ett sociokulturellt lĂ€rande? I studien anvĂ€ndes en kvalitativ metodansats med semi-strukturerade intervjuer dĂ€r frĂ„gor utifrĂ„n krav-kontroll-stöd modellen stĂ€lldes till fem arbetstagare inom ett anonymt företag i södra Sverige. Teorier som anvĂ€ndes i studien var teori om arbetsmiljö och hĂ€lsa, sociokulturellt perspektiv, lĂ€rande i organisationskultur samt krav-kontroll-stöd-modellen.De handlingsstrategier som analyserades fram och tematiserats gruppvis i resultatet var följande: (1) Flexibilitet, sjĂ€lvgĂ„ende och hög arbetsmoral, (2) Optimism och humor, (3) Socialt stöd och gemenskap samt (4) Acceptans och paus. Slutsatsen visade snarlika handlingsstrategier arbetstagarna anammat ur organisationskulturen och anvĂ€nder sig av utifrĂ„n tolkningen.

TIMSS 2011 har visat att svenska elevers matematikresultat ligger under genomsnittet för EU/OECD-lÀnderna, ett resultat som dessutom över tid försÀmrats mest bland deltagande lÀnderna i studien. För att motverka denna trend la den nuvarande regeringen fram en proposition om utökad undervisningstid i matematik, en proposition som 2013 röstades igenom och resulterade i en lagÀndring som utökade tiden med 120 undervisningstimmar. Syftet med denna uppsats Àr att följa upp hur lagÀndringen kan komma att ge en förÀndring i matematikundervisningen som kan gynna elevernas kunskapsutveckling. För att studera detta har en intervjustudie genomförts dÀr lÀrares tankar och erfarenheter gÀllande utökad undervisningstid, gynnsam matematikundervisning och vilka förÀndringar denna lagÀndring kan medföra undersöks. Dessa förÀndringar har sedan satts i relation till inlÀrningsteorier och med vad forskning menar att framgÄngsrik matematikundervisning Àr.

Svenska elevers resultat i matematik har försÀmrats det senaste Ärtiondet. Forskning pÄ omrÄdet indikerar att undervisningen i matematik ofta byggs upp kring ett lÀromedel, som eleverna kan har svÄrt att ta till sig och förstÄ. Vidare visar forskningen att elevers emotioner vid matematikundervisning skapar Ängest, vilket negativt pÄverkar deras förmÄga att lÀra. Undersökningen syftar till att granska hur elevers lÀromedel, deras emotioner och deras lÀrande samspelar. Undersökningsmaterialet bestÄr av djupintervjuer med fem elever som förra Äret lÀste matematik A pÄ gymnasial nivÄ.

VÄrt syfte med utvecklingsarbetet var att undersöka hur eleverna uppfattade samtalets betydelse för förstÄelsen i matematik. Undersökningen genomfördes pÄ tvÄ olika högstadium i Är 7 och 9. Vi startade vÄr undersökning med förintervjuer med eleverna. De fick sedan under nÄgra lektionstillfÀllen jobba med problemslösning i smÄgrupper. Under dessa tillfÀllen sÄ observerade vi utvalda elever och sedan avslutade vi undersökningen med enskilda djupintervjuer med berörda elever.

Att barn i förskolan vistas utomhus under delar av dagen Àr nog nÄgot som mÄnga mÀnniskor i dagens samhÀlle ser som en sjÀlvklarhet. Men vad har pedagogerna sjÀlva för uppfattning om sin utomhusverksamhet? Varför ska barnen vara ute varje dag och vad Àr nyttan med det? Vi har valt att göra en kvalitativ intervjustudie pÄ grund av att vi Àr ute efter pedagogernas uppfattningar om utemiljön. VÄrt syfte Àr att belysa hur nÄgra utvalda pedagoger arbetar med utemiljön och vad de uppfattar som vinningar och svÄrigheter med att vara ute med barnen. Som bakgrund till vÄr studie har vi valt att belysa utomhusverksamhet ur ett sociokulturellt perspektiv, att se hur sprÄk och handling kan vÀvas samman i en utomhusmiljö som i sin tur leder till lÀrande.Alla har vi olika syn pÄ vad natur Àr, detta har till stor del att göra med vad gemene man har för tidigare erfarenheter.

Undersökningens huvudsakliga syfte Àr att studera hur verksamma pedagoger uppfattar och hanterar konflikter som uppstÄr i den pedagogiska verksamheten. Fokus har Àven lagts pÄ hur betydelsefull kommunikationen Àr i samband med konflikthantering och hur ett sociokulturellt perspektiv pÄverkar hanteringen av konflikter.Konflikter förekommer dagligen i den pedagogiska verksamheten, och hur dessa konflikter uppfattas Àr betydande för hur de sedan hanteras. Litteraturen tar upp konflikt som begrepp, dess betydelse och olika förhÄllningssÀtt. Kommunikation diskuteras samt betydelsen av förstÄelse och empati i samband med konflikthantering.Resultatet baserar sig pÄ metoden stimulated recall, som bestÄr av bÄde videoobservationer och intervjuer, och dÄ sett utifrÄn fem pedagogers perspektiv. Undersökningen Àr av kvalitativ karaktÀr.

Syfte: Syftet Àr att belysa kunskapsmÀssiga faktorer i Är fem som kan vara sÀrskilt viktiga för en elevs fortsatta matematikutveckling. Teori: I teorigenomgÄngen redogörs för en didaktisk Àmnesteori som tar sin utgÄngspunkt i individualisering och som betonar elevens förstÄelse för matematik. Vidare redogörs för olika sÀtt att se pÄ bedömning och för svÄrigheterna med en likvÀrdig betygssÀttning.Metod: Studien Àr kvantitativ med hermeneutiska inslag. 42 elever med bristande matematikkunskaper har ingÄtt i studien. Kunskapsprofiler för dessa elever skrivna i samband med det nationella provet i matematik för Är fem har samlats in, tolkats och kategoriserats.

Syftet med detta utvecklingsarbete Àr att utforma och utvÀrdera en lektionsserie för att se om det Àr möjligt att lÀra geometri med hjÀlp av konkret material och vardagsnÀra matematik, för elever i Äldern 8-9-Är. För att utforma och utvÀrdera utvecklingsarbetet har intervjuer anvÀnts som metod. I arbetet planerades och genomfördes fyra temadagar tillsammans med 13 elever dÀr varje lektionstillfÀlle hade fokus pÄ ett omrÄde inom geometri. Genomförandet visar att arbetet med konkret och vardagsnÀra matematik inte behöver vara invecklat utan Àr fullt av möjligheter. Intervjuerna visar ocksÄ att det Àr lustfyllt för eleverna och de visar stort engagemang och intresse för uppgiften.

Barn har oftast under sin uppvÀxt kommit i kontakt med sagor och berÀttelser dÄ det oftast finns böcker i hemmen och pÄ förskolan. Under vÄra vft perioder (verksamhetsförlagd tid) i olika förskolor har vi fÄtt uppleva att barnlitteratur inte anvÀnds i sÄ stor utstrÀckning som vi hade förvÀntat oss. Vi tycker det Àr synd att pedagogerna inte anvÀnder barnböckerna mer eller uppmuntrar barnen till att lÀsa mer dÄ böckerna kan stimulera barnens utveckling, bÄde sprÄkligt och matematiskt. DÀrför har vi i detta arbete valt att studera hur sagor och berÀttelser kan anvÀndas i ett lÀrandesyfte med fokus pÄ matematik. De teorier och forskning vi har tagit del av visar att det finns mÄnga fördelar med att anvÀnda sagor och berÀttelser i ett undervisningssyfte. VÄr studie Àr en empirisk undersökning och vi har genom intervjuer samlat in data och analyserat dessa.

Eftersom vi upplevt att flickor ofta underskattar sin förmÄga och sina kunskaper i matematik har vi valt att fördjupa oss i vilka faktorer som pÄverkar flickors prestationer och förhÄllningssÀtt i Àmnet matematik. Vi har lÄtit flickor ur en klass 8 och en klass 9 arbeta i tjejgrupp under tre veckor. De har fÄtt besvara enkÀtfrÄgor dels före delningen och sedan veckovis under periodens gÄng. Sammanfattningsvis kan vi se en antydan till en positiv förÀndring i flickornas sjÀlvförtroende och sjÀlvskattning. Trots att vi inte har fÄtt ett tydligt resultat utifrÄn vÄrt syfte har flickorna varit odelat positiva till att arbeta i tjejgrupp.

I denna studie analyseras Ätta olika lÀroböcker som anvÀnds pÄ gymnasieskolor inom de gymnasiegemensamma skolÀmnena svenska och engelska utifrÄn dess texters svÄrighetsgrad. Syftet med följande studie Àr att studera huruvida lÀsbarheten i lÀrobokstexter Àr förankrade i forskning kring lÀsning och om den har en verklighetsförankring och autenticitet, vilket studeras utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv. Vidare jÀmförs lÀrobokstexternas kanonisering i förhÄllande till kurs- och Àmnesplaner. Denna studie har utförts utifrÄn Lennart Hellspongs lÀsbarhetsanalys med fokus pÄ typografisk lÀsbarhet samt lÀsbarhetsindex (lix). Texterna för analysen har valts ut stickprovsvis, samt en djupanalys har utförts pÄ de lÀngsta texterna.

Detta examensarbete har genomförts med en kvalitativ undersökning av hur matematiklÀrarna beskriver elever med fallenhet och intresse för matematik och Àven vilka utvecklingsmöjligheter som skolan ger dessa elever. För att finna dessa elever behövs en tydlig beskrivning utifrÄn matematiklÀrarnas erfarenheter, sÄ att skolan kan stimulera och utmana elevernas matematiska tÀnkande.De fem matematiklÀrarna i studien angav att det fanns elever med fallenhet och intresse i varje klass. Resultatet av intervjuerna visade att matematiklÀrarnas beskrivningar hade likheter med vad som redovisas i litteraturstudier och uppsatser som jag studerat. Vidare ansÄg matematiklÀrarna att dessa elever alltid klarar sig och Àgnade dÀrför inte sÄ mycket tid Ät dem. DÀremot var matematiklÀrarna överens om att begÄvade elever behövde stimulans och utmaning i skolan.