I denna studie analyseras Ätta olika lÀroböcker som anvÀnds pÄ gymnasieskolor inom de gymnasiegemensamma skolÀmnena svenska och engelska utifrÄn dess texters svÄrighetsgrad. Syftet med följande studie Àr att studera huruvida lÀsbarheten i lÀrobokstexter Àr förankrade i forskning kring lÀsning och om den har en verklighetsförankring och autenticitet, vilket studeras utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv. Vidare jÀmförs lÀrobokstexternas kanonisering i förhÄllande till kurs- och Àmnesplaner. Denna studie har utförts utifrÄn Lennart Hellspongs lÀsbarhetsanalys med fokus pÄ typografisk lÀsbarhet samt lÀsbarhetsindex (lix). Texterna för analysen har valts ut stickprovsvis, samt en djupanalys har utförts pÄ de lÀngsta texterna.

Syfte: Syftet Àr att belysa kunskapsmÀssiga faktorer i Är fem som kan vara sÀrskilt viktiga för en elevs fortsatta matematikutveckling. Teori: I teorigenomgÄngen redogörs för en didaktisk Àmnesteori som tar sin utgÄngspunkt i individualisering och som betonar elevens förstÄelse för matematik. Vidare redogörs för olika sÀtt att se pÄ bedömning och för svÄrigheterna med en likvÀrdig betygssÀttning.Metod: Studien Àr kvantitativ med hermeneutiska inslag. 42 elever med bristande matematikkunskaper har ingÄtt i studien. Kunskapsprofiler för dessa elever skrivna i samband med det nationella provet i matematik för Är fem har samlats in, tolkats och kategoriserats.

Syftet med detta utvecklingsarbete Àr att utforma och utvÀrdera en lektionsserie för att se om det Àr möjligt att lÀra geometri med hjÀlp av konkret material och vardagsnÀra matematik, för elever i Äldern 8-9-Är. För att utforma och utvÀrdera utvecklingsarbetet har intervjuer anvÀnts som metod. I arbetet planerades och genomfördes fyra temadagar tillsammans med 13 elever dÀr varje lektionstillfÀlle hade fokus pÄ ett omrÄde inom geometri. Genomförandet visar att arbetet med konkret och vardagsnÀra matematik inte behöver vara invecklat utan Àr fullt av möjligheter. Intervjuerna visar ocksÄ att det Àr lustfyllt för eleverna och de visar stort engagemang och intresse för uppgiften.

Barn har oftast under sin uppvÀxt kommit i kontakt med sagor och berÀttelser dÄ det oftast finns böcker i hemmen och pÄ förskolan. Under vÄra vft perioder (verksamhetsförlagd tid) i olika förskolor har vi fÄtt uppleva att barnlitteratur inte anvÀnds i sÄ stor utstrÀckning som vi hade förvÀntat oss. Vi tycker det Àr synd att pedagogerna inte anvÀnder barnböckerna mer eller uppmuntrar barnen till att lÀsa mer dÄ böckerna kan stimulera barnens utveckling, bÄde sprÄkligt och matematiskt. DÀrför har vi i detta arbete valt att studera hur sagor och berÀttelser kan anvÀndas i ett lÀrandesyfte med fokus pÄ matematik. De teorier och forskning vi har tagit del av visar att det finns mÄnga fördelar med att anvÀnda sagor och berÀttelser i ett undervisningssyfte. VÄr studie Àr en empirisk undersökning och vi har genom intervjuer samlat in data och analyserat dessa.

Eftersom vi upplevt att flickor ofta underskattar sin förmÄga och sina kunskaper i matematik har vi valt att fördjupa oss i vilka faktorer som pÄverkar flickors prestationer och förhÄllningssÀtt i Àmnet matematik. Vi har lÄtit flickor ur en klass 8 och en klass 9 arbeta i tjejgrupp under tre veckor. De har fÄtt besvara enkÀtfrÄgor dels före delningen och sedan veckovis under periodens gÄng. Sammanfattningsvis kan vi se en antydan till en positiv förÀndring i flickornas sjÀlvförtroende och sjÀlvskattning. Trots att vi inte har fÄtt ett tydligt resultat utifrÄn vÄrt syfte har flickorna varit odelat positiva till att arbeta i tjejgrupp.

Detta examensarbete har genomförts med en kvalitativ undersökning av hur matematiklÀrarna beskriver elever med fallenhet och intresse för matematik och Àven vilka utvecklingsmöjligheter som skolan ger dessa elever. För att finna dessa elever behövs en tydlig beskrivning utifrÄn matematiklÀrarnas erfarenheter, sÄ att skolan kan stimulera och utmana elevernas matematiska tÀnkande.De fem matematiklÀrarna i studien angav att det fanns elever med fallenhet och intresse i varje klass. Resultatet av intervjuerna visade att matematiklÀrarnas beskrivningar hade likheter med vad som redovisas i litteraturstudier och uppsatser som jag studerat. Vidare ansÄg matematiklÀrarna att dessa elever alltid klarar sig och Àgnade dÀrför inte sÄ mycket tid Ät dem. DÀremot var matematiklÀrarna överens om att begÄvade elever behövde stimulans och utmaning i skolan.

Syfte: De senaste Ären har man kunnat se ett lÀgre resultat i lÀsförstÄelse för svenska elever i nationella och internationella undersökningar. Elevers lÀsförstÄelse pÄverkar deras lÀrande inom alla skolÀmnen eftersom kunskap utvecklas genom förmÄgan att ta till sig skriftlig text. Utvecklingen av lÀsförstÄelse Àr central för all undervisning i skolan. Syftet med studien Àr att studera hur lÀrare planerar och arbetar med olika texter i undervisningen med fokus pÄ elevers förstÄelse av det de lÀser. Hur arbetar lÀrare med lÀsförstÄelse i klassrummet? Vilka strategier anvÀnds? Vilka lÀrande-/undervisningsteorier förankrar lÀrare sin undervisning i? Teori, ansats och metod: Studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande, vilket innebÀr samspel och samarbete mellan mÀnniskor dÀr varje individ kan utveckla sina grundlÀggande fÀrdigheter.FörstÄelse och tolkning anknyter till en hermeneutisk tolkande ansats.

Syfte: Studiens syfte har varit att undersöka fem pedagogers uppfattningar av hur lÀs- och skrivsvÄrigheter pÄverkar elevers lÀrande i matematik och vilka didaktiska val de gör i matematikundervisningen. Anser pedagogerna att det finns nÄgot samband mellan elevers lÀs- och skrivsvÄrigheter och deras lÀrande i matematik, i sÄ fall hur beskriver de det? Hur resonerar pedagogerna kring didaktiska val i matematik som gynnar elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter? Hur arbetar pedagogerna med sprÄket i matematiken?Teori: Studien har genomförts inom den specialpedagogiska disciplinen. Tre specialpedagogiska perspektiv, det kategoriska, relationella och dilemmaperspektivet, har anvÀnts för att belysa pedagogernas förhÄllningssÀtt till undervisning för elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter. I studien har ocksÄ det sociokulturella perspektivet anvÀnts, dÄ tvÄ av de centrala frÄgestÀllningarna har behandlat pedagogernas didaktiska val och hur de arbetade med sprÄket i matematiken.

Ett arbete om Äldersintegrering samt om hur lÀrare upplever matematikundervisningen i detta arbetssÀtt. HÀr utreds eventuella fördelar och nackdelar. Hur fungerar matematiken i den Äldersintegrerade klassen? Arbetet Àr baserat pÄ litteratur samt intervjuer med lÀrare som arbetat Äldershomogent och som nu arbetar Äldersintegrerat. Anledningen var att se om det fanns nÄgra skillnader, vilka dessa var samt om de var negativa eller positiva.

I min essÀ skriver jag om ett flertal spontana matematiktillfÀllen i förskolan. Jag vill att barnen ska fÄ med sig sÄ mÄnga positiva upplevelser som möjligt inom matematiken frÄn sin förskoletid. Förskolans lÀroplan Àr tydlig med att matematik Àr viktigt pÄ förskolan. Varför anser man att den Àr det? Det finns fyra strÀvansmÄl i matematik.

Syftet med min undersökning Àr att ta reda pÄ vad pedagoger i förskolan anser Àr matematik och musik och om de anvÀnder musiken för att frÀmja barnens matematikinlÀrning, eller om de bara anvÀnder matematiken och musiken var för sig.Det medverkade fyra förskollÀrare i undersökningen. Jag valde att intervjua pÄ fyra olika förskolor. Metoden Àr att utföra semistrukturerade intervjuer.I resultatet lyfter jag fram vad som sades under intervjuerna. Det visar bland annat att tvÄ av pedagogerna anvÀnder matematik och musik tillsammans, men inte enbart de tvÄ Àmnena utan Àven andra.De slutsatser som jag kan dra av min undersökning Àr att det ser olika ut pÄ de olika förskolorna som jag intervjuade pÄ. TvÄ av pedagogerna anvÀnder matematik och musik Àmnesintegrerat med varandra medvetet, de gör upp planeringar för olika aktiviteter, medan en pedagog anvÀnder det omedvetet, hon menar dÄ att hon inte gör planeringar med mÄl för det.

Det hÀr Àr ett arbete som bygger pÄ en undersökning om Ätta lÀrares syn pÄ hur de möter elevers sprÄkliga erfarenheter med matematikens abstrakta sprÄk. Arbetet ger ocksÄ en bild av vad de hÀr lÀrarna anser Àr viktiga delar i matematikundervisningen. Genom den hÀr undersökningen kan arbetet bidra till undervisningen och synen av matematik och dÀrmed stÀrka kunskapsutvecklingen inom omrÄdet. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med de Ätta lÀrarna som vi sedan analyserat och tolkat utifrÄn forskningslitteratur. Vi kom fram till att lÀrarna inte ser det som ett problem för eleverna att möta matematikens abstrakta sprÄk.

Denna studie tar sin utgÄngspunkt i den socio-politiska teorin. Fokus ligger pÄ att synliggöra samspelet mellan individer i olika beroendesituationer och maktförhÄllanden i de svenska (matematik) klassrummen utifrÄn ett elevperspektiv. Syftet för studien inriktades till en början pÄ att undersöka eventuella kunskapsluckor som leder till ett glapp mellan grundskolan och gymnasiet. Vidare söktes svar pÄ om det sker en skuldbelÀggning pÄ grund av dessa eventuella kunskapsluckor och vem som i sÄ fall fÄr bÀra skulden för dessa. Resultatet visar, bland annat utifrÄn klassrumsobservationer och fokusgruppsintervjuer med elever, att kunskapsluckor existerar och dÀrmed synliggörs glappet.

Att arbeta Àmnesintegrerat med matematikEn studie kring lÀrares syn pÄ Àmnesintegrerad undervisningSyftet med denna studie var att undersöka hur lÀrare sÄg pÄ Àmnesintegrerad undervisning i matematik. I denna studie undersöktes nÄgra lÀrares syn pÄ Àmnesintegrerad undervisning. För att försöka förstÄ och beskriva respondenternas vardag anvÀndes den etnografiska forskningsmetoden. De metoder som anvÀndes för att samla in data till studien var deltagande observationer och intervjuer. De resultat och slutsatser som framkom i denna studie var att lÀrare kÀnde att det var viktigt att ge eleverna en möjlighet till djupare förstÄelse för hur de praktiskt kan anvÀnda matematiska verktyg och begrepp.

I internationella kunskapsmÀtningar har det framkommit att kunskapsnivÄ i matematik successivt har sjunkit hos svenska elever i förhÄllande till andra lÀnder sedan mitten av 90-talet. LÀsÄret 2012/2013 var det drygt 92 procent av Sveriges elever i Ärskurs nio som fick ett godkÀnt betyg i matematik. NÀr dessa elever kom till gymnasiet sÄ var det endast nÄgot över 83 procent av eleverna som klarade ett godkÀnt resultat pÄ det nationella provet i kursen Matematik 1b. Elever som inte uppnÄr lÀroplanens utbildningsmÄl har SÀrskilt utbildningsbehov i matematik (SUM). Syftet med denna studie Àr att utifrÄn SUM-elevers upplevelser av grundskolans och gymnasiets matematikundervisning fÄ ökad kunskap om vad som pÄverkar elevernas möjligheter att klara matematiken pÄ gymnasiet.