I kursplanen för matematik i Gy11, har det lagts mer betoning pÄ bevis i matematikundervisningen. Denna kvalitativa studie undersöker hur tre gymnasielÀrare ser pÄ denna förÀndring. Teorin utgÄr frÄn filosofiska perspektiv pÄ matematikundervisning, med betoning pÄ kritik av en absolutistisk syn pÄ matematik. De tre lÀrarna uttalar sig till stor del positivt om den ökade mÀngden bevisföring i kursplanerna, men anser att mycket av undervisningen i bevisföring gÄr eleverna förbi. Slutligen drar jag slutsatsen att lÀrarna inte gÄr utanför sina egna uppfattningar om bevis och bevisföring i undervisningen, och reflekterar över dessa.

Samer m?ter dagligen f?rdomar och okunskap vilket ?r n?got som kan f?rebyggas om samh?llet och skolan inkluderar kunskap om dem och f?rmedlar samiska perspektiv i undervisningen. Denna studie vill med en postkolonial teori och en diskursanalys utifr?n Foucault och Denscombe unders?ka om och hur olika l?romedel f?r ?mnet religionskunskap behandlar samisk religion. Syftet med studien ?r ocks? att unders?ka om koloniala m?nster kan urskiljas i l?romedel f?r religionskunskap och hur f?ruts?ttningarna ser ut f?r l?rare att undervisa om samisk religion.

Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ elevers attityder till matematik och om de kan senÄgon koppling mellan matematik i skolan och vardagen. För att uppfylla syftet har vi valt attgöra en enkÀtundersökning i tvÄ klasser i skolÄr 6. Resultaten ger bland annat en inblick i hureleverna tycker attityden till matematik Àr i klassen. Det visades inte minst att elevernaspersonliga Äsikter överlag Àr att matematik Àr ganska roligt fast ibland jobbigt, medan den allmÀnna attityden utÄt i klasserna Àr en annan.I bakgrund tittar vi pÄ tidigare forskning och olika styrdokument för skolan, exempelvis vadde sÀger om attityder till matematik och vardagskopplingen i undervisningen. I bakgrundentar vi Àven upp olika faktorer som pÄverkar eleverna till deras attityder, exempel pÄ dessafaktorer Àr familj, vÀnner och lÀrare..

Syftet med vÄr undersökning var att undersöka hur pedagoger arbetar med matematik utomhus utifrÄn de didaktiska frÄgorna vad, hur och varför. Metoderna som anvÀnts Àr webbaserad surveyundersökning som gav oss ett bredare resultat samt uppföljande kvalitativa intervjuer som gav oss djupare resultat. Vi fick tydliga resultat dÄ pedagogerna gav exempel pÄ matematiska omrÄden de arbetar med utomhus. Hur de genomfört olika uppgifter samt motiveringar till varför de anvÀnder sig av utomhuspedagogik i matematik..

Syftet med vÄrt arbete Àr att fÄ svar pÄ frÄgor inom fritidsverksamheten och uppdraget fritidspedagoger stÀlls inför inom skolverksamheten. Vi vill fokusera pÄ uppfattningar om fritidshemmets verksamhet ur ett sociokulturellt perspektiv. Genom att undersöka fritidspedagogers och rektorers synsÀtt pÄ hur fritidshemmet ska leda sin verksamhet samt hur fritidspedagogerna ska arbeta enligt uppdraget, vill vi fÄ en klarhet i den förvirring vi uppfattat verksamheten och rollen har. UtifrÄn teorier och empiri insamlat via intervjuer har vi bekrÀftat att förvirringen finns i form av tolkningssvÄrigheter mellan olika individer i verksamheten och de förutsÀttningar som finns för den..

Under vÄra matematikstudier har vikten av laborativt arbetssÀtt inom matematiken förmedlats. Genom litteraturlÀsning samt verksamhetsförlagd utbildning har vi fÄtt en bild av skolan som lÀromedelsberoende. DÀrför ansÄg vi det skulle vara intressant att undersöka hur laborativ matematik anvÀndes ute i skolorna. VÄrt syfte var att söka svar pÄ hur lÀrare kan anvÀnda sig av laborativ matematik i sin undervisning och vad det finns för argument för arbetssÀttet. Som undersökningsmetod har semistrukturerade intervjuer anvÀnts.

Kursplanen f?r moderna spr?k ska erbjuda eleverna m?jligheter att utveckla en allsidig kommunikativ f?rm?ga. Trots detta har forskning identifierat markanta brister i elevernas muntliga kommunikationsf?rm?ga i spanska vid slutet av ?rskurs 9. Denna diskrepans mellan l?roplanens m?l och elevernas faktiska f?rdigheter v?cker fr?gor om effektiviteten i undervisningen.

Matematiska kunskaper Àr en central del inom digital spelutveckling. Metoderna hur man lÀr ut matematik och dess innehÄll har dock inte utvecklats i samma takt som hur lÀr ut hur man utvecklar spel. Jag vill med den hÀr uppsatsen och mitt kandidatarbete utveckla ett unikt kursupplÀgg av tillÀmpad matematik for spelutveckling i 2-D. Detta upplÀgg baseras pÄ analys av tidigare erfarenheter av matematikstudier och samtal med övriga kursansvariga. Den be?ntliga kurslitteraturen som anvÀnds pÄ tekniska högskolor Àr vÀldigt avancerad i sin forklaring av teori.

Syftet var att kartlÀgga hur pedagogen kan öka elevernas motivation för Àmnet matematik. KartlÀggningen Àgde rum i Är fyra, sju och nio samt med pedagoger frÄn tre olika skolor i Bodens kommun hösten 2004. Avsikten var att hitta de faktorer som pÄverkar elevers motivation och vad man som pedagog kan göra för att öka motivationen för Àmnet matematik. Vi anvÀnde oss av enkÀtundersökningar för att fÄ en sÄ bred bild av helheten som möjligt. Resultatet av undersökningen tyder pÄ att eleverna Àr beroende av hur man som enskild individ mÄr, omgivningen, bemötande, eget intresse, pedagogens engagemang, individanpassning, lÀromedel och lektionens utformning.

Jag vill med denna undersökning ta reda pÄ vilka olika upplevelser elever kan ha vid arbete med praktisk matematik. Litteraturen inom omrÄdet visar att omkring 50% av eleverna i skolÄr 7-9 tycker att matematik Àr roligt, och att praktisk matematik kan förÀndra dessa attityder positivt. I min undersökning vÀljer jag att observera en klass med elever i skolÄr 6 nÀr de genomför praktiska moment samt att intervjua 12 stycken av dessa elever. Jag finner att de bl.a. upplever praktisk matematik som variation frÄn att rÀkna i boken samt att det Àr roligt att klippa, klistra och mÄla.

Hur upplever och integrerar pedagoger, i grundskolan, matematik i tematiskt arbete. För att undersöka detta genomfördes Ätta intervjuer med pedagoger, pÄ skolor i Sverige, som profilerar sig med tematiskt arbete pÄ deras hemsida. Metoden som valdes för att genomföra undersökningen var kvalitativa intervjuer. Resultatet visade att matematik Àr det Àmne som pedagoger Àr sÀmst pÄ att integrera. Det visades sig Àven att pedagoger upplever matematik som det svÄraste Àmne att integrera i sin tematiska undervisning, vilket Àven forskning visat..

Sammanfattning Syfte med arbetet har varit att ta reda pÄ förskolepedagogers syn pÄ och uppfattning om matematik i förskolan, det vill sÀga vad pedagogerna anser vara matematik för förskolebarn. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor anvÀnde vi oss av en enkÀt som vi delade ut till sammanlagt 25 förskolepedagoger pÄ tvÄ förskolor. Genom studien kom vi fram till att det finns tvÄ former av matematiska uppfattningar hos pedagogerna; matematik som en samling begrepp (jÀmförelse, storlek mm) samt matematik som en del av barns vardag. Vi kom Àven fram till att pedagogerna i vÄr undersökning anser att matematiken Àr mest skolförberedande men ocksÄ en del av vardagen och dÀrför ska den presenteras som ett roligt Àmne för förskolebarn. Undersökningen visade att de flesta pedagoger som hade gÄtt nÄgon form av utbildning/fortbildning inriktat mot matematik hade fÄtt inspiration och ett ökat medvetande om arbetet med matematik i förskolan.

Enligt Lpfö-98 skall man pÄ förskolan arbeta med att barnen utvecklar sin förmÄga att upptÀcka och anvÀnda matematik i meningsfulla sammanhang. Jag tror att en förutsÀttning för en lyckad förskoleverksamhet Àr att man har förÀldrarnas stöd och intresse i de aktiviteter som förekommer och har dÀrför genom enkÀter undersökt hur förÀldrar uppfattar matematik i förskolan, viken instÀllning de har, samt deras eventuella tankar om utformningen. Detta har jÀmförts med den aktuella förskolans tankar om matematisk verksamhet, som jag tagit del av via intervjuer.Ofta uppfattas matematik pÄ förskolan som positiv sÄ lÀnge den sker under lekfulla former, men samtidigt Àr det mÄnga andra arbetsomrÄden som prioriteras högre bland förskoleförÀldrarna. Det finns Àven förÀldragrupper som menar att matematik hör till skolan och att tiden pÄ förskolan bör anvÀndas till annat.FörÀldrar har viss uppfattning om hur och vilken matematik som ska förekomma pÄ förskolan. Ofta anser de att den ska lekas fram och att den kan ingÄ i barnens spontana lek, rim, ramsor, rörelse och andra aktiviteter..

Syftet med min studie Àr att undersöka nÄgra elevers uppfattningar om samt attityder till matematik samt vilka anvÀndningsomrÄden de anser att matematik har. Jag har undersökt sju elevers affektiva matematikrelaterade faktorer genom att intervjua dem enskilt, med en semi-strukturerad intervjuform. Studien har en fenomenografisk ansats, vilket innebÀr ett fokus pÄ att ta reda pÄ vilka olika förestÀllningar elever har om ett specifikt fenomen och har ingenting att göra med vad som Àr rÀtt eller fel. Studien visade att eleverna beskrev ordet matematik med de fyra rÀknesÀtten, pÄ sÄ vis kan slutsatsen dras att eleverna verkar tro att matematik Àr detsamma som aritmetik. Elevernas uppfattning var att matematik bestÄr av att anvÀnda sig av huvudrÀkning och att rÀkna ut svÄra tal.

I Sverige finns en det en brist pa? kockar. Stja?rnkro?gare och branschfo?retra?dare uttalar sig om att det a?r sva?rt att finna ?bra personal? och att restaurangutbildningarna inte ligger i fas med deras krav. Arbetsfo?rmedlingen har i sin rapport Var finns jobben? (2014a) beskrivit kock som ett paradoxyrke, att det ra?der ho?g arbetslo?shet samtidigt som det a?r brist pa? arbetskraft.