Syftet med det hÀr examensarbetet var att testa en metod för praktisk medborgarsamverkan för gestaltning genom förvaltning av kommunala grönomrÄden. MÄlet har varit att utveckla en enkel och praktisk metod för hur sÄdan medborgarsamverkan kan gÄ till. Analysen av och erfarenheterna frÄn kursen ?Gestaltning genom förvaltning? vid SLU, Uppsala, har fungerat som en förstudie till detta examensarbete. I kursen lÀrde sig studenterna hur man kan arbeta med befintliga platser och grönomrÄden i behov av upprustning, och hur dessa platser kan utvecklas med hjÀlp av vÀl genomtÀnkta underhÄllsinsatser. Syftet var att se förvaltning av grönomrÄden som nÄgonting mer Àn bara skötsel och underhÄll, genom att inkludera landskapsarkitektoniska aspekter bÄde i planering och underhÄll, alltsÄ att gestalta genom att förvalta.

Inom vÄrdomrÄdet hanteras en stor mÀngd kÀnslig information och den bör finnas tillgÀnglig utan organisatoriska hinder. MÄnga vÄrdanstÀllda fÄr snabbare och enklare tillgÄng till information genom informationsteknik (IT), men IT stÀller Àven nya krav pÄ medvetandet om informationssÀkerhet.Den i detta arbete studerade litteraturen menar att anvÀndarna Àr den största orsaken till att brister uppkommer i informationssÀkerheten. Det kan bland annat förebyggas genom upprÀttande av informationssÀkerhetspolicy samt genom att ge information till och utbilda anvÀndaren vid införande av informationssystem.Syftet med arbetet var att faststÀlla hur anvÀndare av datorjournaler pÄverkas av kraven pÄ informationssÀkerhet och hur anvÀndarna pÄverkar informationssÀkerheten. Vidare var syftet att ta reda pÄ om de rekommendationer som Datainspektionen gett ut efterföljs av anvÀndarna. Observationer och intervjuer med vÄrdpersonal har legat till grund för att uppnÄ arbetets resultat.

Under mÄnga Är har det funnits en diskussion om att robotsystem 70 behöver bytas ut mot en mer modern kortrÀckviddig eldenhet. Vid luftvÀrnsregementet har ett konceptförslag framta-gits för en eventuell eftertrÀdare till det nuvarande robotsystemet. För att visa pÄ att det finns fler alternativ som kan vara tÀnkbara ersÀttare för robotsystemet har en analys av tre relativt olika eldenheter gjorts utefter vissa vÀrderingskriterier som Äterspeglas i Försvarsmaktens grundlÀggande förmÄgor. Analysen görs genom tre scenarion som skall spegla nÄgra av de uppgifter som ett kortrÀckviddigt luftvÀrn skall hantera. Detta för att visa pÄ fördelar och nackdelar med eldenheterna.

Under mina första Är som obehörig lÀrare har jag arbetat med en elev med lindrig utvecklingsstörning. Eleven har genom sin lindriga utvecklingsstörning svÄrt att ta emot lÀngre instruktioner, hamnar eleven i nya situationer blir eleven stressad och eftersom eleven genomför sina uppgifter med stor noggrannhet hamnar eleven efter med skolarbetet. Syftet med studien var att se hur en elev som har lindrig utvecklingsstörning utvecklas genom att trÀna med ett arbetsminnestrÀningsprogram som heter Robomemo och hur resultaten kan sÀttas i ett integreringsperspektiv. Resultatet visade att eleven hade en stor utveckling bÄde om jÀmförelsen sker utifrÄn medelindexutvecklingen samt utifrÄn sitt eget startindex. Slutsatserna som kunde dras utifrÄn studiens resultat var kopplingen mellan arbetsminnet och möjligheten till inlÀrning Àr tydlig och att arbetsminnestrÀning kan ha en mycket positiv pÄverkan pÄ elever med lindrig utvecklingsstörning som Àr integrerade.

Uppsatsen handlar om attityder till naturvetenskap. Syftet med min undersökning Àr att ta reda pÄ vilken definition pedagogerna hade av NO, vilka attityder som pedagogerna ansÄg fanns hos pedagogerna sjÀlva, deras kollegor och deras elever i grundskolans tidiga skolÄr samt vilket förhÄllningssÀtt pedagogerna hade till lÀrande i NO. Jag intervjuade fem pedagoger i skolÄr F-6 och analyserade deras svar för att fÄ fram likheter och skillnader genom tillÀmpning av en fenomenografisk analys. Resultatet visade att definitionen av NO var snarlik hos samtliga respondenter samt att de var intresserade av NO och menade att det var viktigt. PÄ grund av att det Àr ett svÄrt Àmne och eftersom kÀrnÀmnena som mÀts genom nationella prov ofta gÄr före NO bedrivs inte sÄ mycket naturvetenskaplig undervisning i grundskolans tidiga skolÄr.

Syftet med undersökningen Àr att fÄ en tydligare bild av hur skolor arbetar med likabehandlingsplanen i praktiken samt hur medvetna personal och elever Àr om planen. Vi har anvÀnt oss av en blandad metod som Àr bÄde kvalitativ och kvantitativ genom intervjuer och enkÀtundersökningar. De tvÄ skolorna valdes ut genom bekvÀmlighetsurval. En person som ansvarar för respektive skolas likabehandlingsplan och deltagarna till lÀrarenkÀten valdes ut genom ÀndamÄlsenligt urval och deltagarna till elevenkÀten valdes ut genom bekvÀmlighetsurval. BÄda skolorna beskriver sitt praktiska arbete utifrÄn mÄl, ÄtgÀrder, frÀmjande aktiviteter, ansvarsfördelning, information i Àmnet och elevers pÄverkan. Skolorna ger till största del en vÀl överensstÀmmande helhetsbild av den aktuella situationen i Àmnet.

Inom vÄrdomrÄdet hanteras en stor mÀngd kÀnslig information och den bör finnas tillgÀnglig utan organisatoriska hinder. MÄnga vÄrdanstÀllda fÄr snabbare och enklare tillgÄng till information genom informationsteknik (IT), men IT stÀller Àven nya krav pÄ medvetandet om informationssÀkerhet.Den i detta arbete studerade litteraturen menar att anvÀndarna Àr den största orsaken till att brister uppkommer i informationssÀkerheten. Det kan bland annat förebyggas genom upprÀttande av informationssÀkerhetspolicy samt genom att ge information till och utbilda anvÀndaren vid införande av informationssystem.Syftet med arbetet var att faststÀlla hur anvÀndare av datorjournaler pÄverkas av kraven pÄ informationssÀkerhet och hur anvÀndarna pÄverkar informationssÀkerheten. Vidare var syftet att ta reda pÄ om de rekommendationer som Datainspektionen gett ut efterföljs av anvÀndarna. Observationer och intervjuer med vÄrdpersonal har legat till grund för att uppnÄ arbetets resultat.

Inom vÄrdomrÄdet hanteras en stor mÀngd kÀnslig information och den bör finnas tillgÀnglig utan organisatoriska hinder. MÄnga vÄrdanstÀllda fÄr snabbare och enklare tillgÄng till information genom informationsteknik (IT), men IT stÀller Àven nya krav pÄ medvetandet om informationssÀkerhet.Den i detta arbete studerade litteraturen menar att anvÀndarna Àr den största orsaken till att brister uppkommer i informationssÀkerheten. Det kan bland annat förebyggas genom upprÀttande av informationssÀkerhetspolicy samt genom att ge information till och utbilda anvÀndaren vid införande av informationssystem.Syftet med arbetet var att faststÀlla hur anvÀndare av datorjournaler pÄverkas av kraven pÄ informationssÀkerhet och hur anvÀndarna pÄverkar informationssÀkerheten. Vidare var syftet att ta reda pÄ om de rekommendationer som Datainspektionen gett ut efterföljs av anvÀndarna. Observationer och intervjuer med vÄrdpersonal har legat till grund för att uppnÄ arbetets resultat.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka relationer mellan ett varumÀrke i som erbjuder servicetjÀnster och unga konsumenter. Syftet besvaras genom fyra frÄgestÀllningar gÀllande varumÀrkets kommunikation, hur konsumenterna uppfattar varumÀrket och hur konsumenterna relaterar till varumÀrket. Undersökningen teoretiska ramverk bestÄr av teorier och begrep inom omrÄdet public relations, centrala begrepp Àr mÀrkeslojalitet, position, identitet och image.Undersökningens empiri Àr insamlad genom en deskriptiv anals av varumÀrket 3, tvÄ informantintervjuer med sÀljare pÄ 3 och tvÄ fokusgruppsintervjuer med unga konsumenter. Empiri Àr analyserat genom en innehÄllsanalys och de slutsatser som framkom Àr att relationen mellan konsumenter och varumÀrke Àr skev, dÀr varumÀrket kommunicerar en image som inte uppfattas likadant av konsumenterna. Det framkom Àven att den relation som konsumenterna har till varumÀrket Àr en form av mÀrkeslojalitet som grundar sig mer pÄ bekvÀmlighet Àn ren lojalitet..

Problematisering: Ekonomistyrning i kostnadsledande företag etablerar stabila förhÄllanden och eliminerar variation för att kontrollera kostnader, vilket enligt traditionell forskning ses som innovationshÀmmande. Samtidigt tycks företag i ökad utstrÀckning arbeta med kombinerade affÀrsstrategiska fokus, dÄ viss innovation har visat sig nödvÀndig för att upprÀtthÄlla konkurrenskraft. Detta problematiserar tidigare forskning inom ekonomistyrning som behandlar affÀrsstrategi som ett val mellan antingen kostnadsledarskap eller differentiering.Syfte: Genom att utvÀrdera om kostnadsledarskap och differentiering kan kombineras för att skapa konkurrenskraft Àr syftet med denna studie att utveckla en fördjupad förstÄelse för hur en lÄgprispositionerad organisation kombinerar och anvÀnder styrmedel för att stödja innovation genom produktutvecklingsprocessen.Metod: Studien utvecklar befintliga teoretiska ramverk genom ett kvalitativt induktivt tillvÀgagÄngssÀtt. En inledande litteraturstudie resulterade i fem teoretiska förvÀntningar som möjliggjorde en analys av utförd fÀltstudie. Genom att intervjua fem respondenter frÄn olika funktioner och hierarkiska nivÄer i en kostnadsledande organisation som samtidigt utmÀrks av innovativ differentiering, kunde de fem teoretiska förvÀntningarna diskuteras samt utvecklas.

För att utveckla barns sprÄk Àr det viktigt att förskollÀraren har en nÀra kontakt med barnen och fÄr dem att kÀnna sig sedda och förstÄdda. Barn utvecklar sitt sprÄk genom att vara tillsammans med engagerade vuxna och andra barn som lyssnar och samtalar med dem. Vi ville se om barns etniska bakgrund kan vara av betydelse för pedagogernas olika sÀtt att arbeta med sprÄkutveckling genom att intervjua och observera pedagogerna. Vi lyfter speciellt SÀljös tolkning av Vygotsky. Genom att barn kÀnner meningsfullhet för de nya erfarenheterna blir kunskapen verklig och en del av dem sjÀlv.

Dagens spel krÀver hela tiden mer resurser i en konstant vÀxande och mer detaljerad spelvÀrld. Det Àr dÀrför intressant att titta pÄ alternativ till att designers manuellt placerar ut innehÄll i en vÀrld. Problemet som tas upp Àr om det Àr möjligt att kombinera generering av procedurellt innehÄll i form av en skog med att lÄta en anvÀndare kunna pÄverka denna generering. Problemet delas upp i tvÄ delar dÀr en utveckling av en arkitektur sker genom att utvÀrdera existerande skogsmodeller och sedan implementera arkitekturen. Slutligen sker en utvÀrdering av modellen genom att analysera ett antal scenarier.

Inom vÄrdomrÄdet hanteras en stor mÀngd kÀnslig information och den bör finnas tillgÀnglig utan organisatoriska hinder. MÄnga vÄrdanstÀllda fÄr snabbare och enklare tillgÄng till information genom informationsteknik (IT), men IT stÀller Àven nya krav pÄ medvetandet om informationssÀkerhet.Den i detta arbete studerade litteraturen menar att anvÀndarna Àr den största orsaken till att brister uppkommer i informationssÀkerheten. Det kan bland annat förebyggas genom upprÀttande av informationssÀkerhetspolicy samt genom att ge information till och utbilda anvÀndaren vid införande av informationssystem.Syftet med arbetet var att faststÀlla hur anvÀndare av datorjournaler pÄverkas av kraven pÄ informationssÀkerhet och hur anvÀndarna pÄverkar informationssÀkerheten. Vidare var syftet att ta reda pÄ om de rekommendationer som Datainspektionen gett ut efterföljs av anvÀndarna. Observationer och intervjuer med vÄrdpersonal har legat till grund för att uppnÄ arbetets resultat.

Under polisutbildningens ungdomsmoment stötte vi pÄ Polislagens tolfte paragraf, vilken vi spontant sÄg som ett utmÀrkt redskap för polisen att anvÀnda för att hjÀlpa ungdomar i olÀmpliga miljöer genom att slÄ larm till förÀldrar och socialtjÀnst. Dock fick vi genom vÄra lÀrare reda pÄ att denna lag ska anvÀndas mycket restriktivt, vilket vi inte förstod syftet med. Vi upplevde det som att det skulle krÀvas extrema förhÄllanden för att den skulle vara tillÀmplig, och undrade hur ofta dessa situationer uppstod i verkligheten. VÄr önskan var att med denna rapport undersöka hur det egentligen stod till med anvÀndandet av PL § 12. Vi hade en hypotes om att den var för restriktivt formulerad, och dÀrmed alltför sÀllan anvÀnd.

Syfte: Syftet med föreliggande studie var att beskriva hur förstagÄngsförÀldrar upplevde den information, de rÄd och det stöd som de erhÄllit av BVC-sköterskan. Metod: Studien genomfördes genom personliga intervjuer med sex förstagÄngsförÀldrar med barn under ett Ärs Älder. De första informanterna rekryterades genom ett strategiskt urval i förÀldragrupper pÄ utvalda vÄrdcentraler i en norrlÀndsk kommun och för att fÄ fler informanter anvÀndes sedan snowball sampling. Intervjuerna genomfördes med hjÀlp av en intervjuguide med tre frÄgeomrÄden om förstagÄngsförÀldrars upplevelse av BVC-sköterskans rÄd, stöd och information. Intervjuerna analyserades och tolkades genom systematisk textkondensering enligt Malterud (2009).