FörstÄelse för hur vÄr mat pÄverkar klimatet blir allt mer viktigt. Grisproduktion har visat sig ha betydligt mindre klimatpÄverkan Àn nötköttsproduktion dock har befintlig forskning visat att all köttproduktion relativt sett leder till stor miljöpÄverkan. Att grisen stÄr sig starkt i miljösynpunkt jÀmfört med nötkött ger inget skÀl till att inte försöka göra grisen mer klimatsmart. Syftet med studien Àr att berÀkna potentialen att minska den svenska grisens klimatpÄverkan genom olika produktionsförÀndringar. De produktionsförÀndringar som undersökts Àr; anvÀndning av förnyelsebar energi till stall(vindkraft), biogasproduktion av gödsel och anvÀndning av restprodukter som foder och dÄ matavfall. Detta Àr en screening-livscykelanalys dÀr endast Global Warming Potential tas i hÀnsyn med ett 100 Ärs perspektiv. Den funktionella enheten(FE) Àr 1 kg ben- och fettfritt griskött. Genom att anvÀnda förnyelsebar energi i form av vindkraftproducerad el till stall kan klimatpÄverkan potentiellt minskas med 3,3 %.

Demokratiuppdraget Àr ett komplext uppdrag som innebÀr att skolan ska förmedla och förankra grundlÀggande demokratiska vÀrden hos eleverna. Dock stÄr det inte tydligt i styrdokumenten om vad det innebÀr och hur det ska gÄ till, det Àr upp till varje skola och lÀrare att tolka. Syftet med den hÀr fenomenografiska undersökningen har varit att skapa kunskap om variationen i uppfattningar av demokratiuppdraget hos gymnasielÀrare utefter frÄgestÀllningen: Hur ser variationen i uppfattningar av demokratiuppdraget ut nÀr det gÀller innebörder av demokratiuppdraget samt nÀr det gÀller arbetet meddemokratiuppdraget? Genom att genomföra fem intervjuer med gymnasielÀrare har jag funnit fyra uppfattningskategorier gÀllande innebörden av demokratiuppdraget:? att demokratiuppdraget innebÀr förstÄelse för hur demokratiskt liv Àr som en helhetssyn,? att demokratiuppdraget innebÀr elevernas delaktighet och inflytande,? att demokratiuppdraget innebÀr att lÀra ett demokratiskt förhÄllningssÀtt genom kunskaper och övning och? att demokratiuppdraget innebÀr demokratiskt bemötande och demokratiska relationer,och tre uppfattningskategorier gÀllande uppfattningen av arbetet med demokratiuppdraget:? att arbetet med demokratiuppdraget sker genom elevernas delaktighet,? att arbetet med demokratiuppdraget sker genom lÀraren som demokratisk förebild och? att arbetet med demokratiuppdraget sker genom att engagera samhÀlletTrots ett ringa urval av lÀrare anser jag att jag har funnit relevanta uppfattningar gÀllande innebörden av demokratiuppdraget samt arbetet med demokratiuppdraget och mina fynd har hjÀlpt mig, och hjÀlper förhoppningsvis Àven lÀsaren, att fÄ en större insikt i hur begreppet demokratiuppdraget kan tolkas pÄ flera olika sÀtt. Faktumet att det kan tolkas pÄ flera olika sÀtt kan tÀnkas vara hjÀlpsamt att reflektera över i samtal gÀllande demokratiuppdraget med kollegor och elever..

Ett avtal om att uppföra ett nytt smÄhus fÄr anses utgöra en av de ekonomiskt största affÀrerna i en konsuments liv. Konsumenten Àr i dessa avtal den svagare parten gentemot entreprenören som anses vara den betydligt starkare bÄde ekonomiskt och kunskapsmÀssigt. Konsumenten har Àven det största ansvaret för bygget genom sin roll som byggherre. Syftet med vÄr uppsats har varit att ta reda pÄ vilka lagregler som finns och hur dessa aktualiseras för en konsument vid ett sÄdant avtal. Kan man anse att lagstiftningen fyller sin funktion med att skydda konsumenten i de fall problem uppstÄr?I vÄr uppsats har vi genom traditionell juridisk metod utrett vad det finns för bestÀmmelser pÄ omrÄdet och vilket skydd konsumenten har i dessa avtalsförhÄllanden samt om skyddet kan anses vara tillrÀckligt.

Inom den vÄrdande verksamheten sker dagligen en mÀngd möten mellan personal och vÄrdtagare. I mÄnga fall resulterar dessa möten i en nöjd vÄrdtagare men allt fler vÄrdtagare vittnar ocksÄ om att de haft mindre bra möten med vÄrden. Syftet med studien var att beskriva mötet med vÄrdtagaren utifrÄn en grupp vÄrd- och omsorgstuderandes perspektiv. Data samlades in genom individuella intervjuer med fyra studerande, och analyserades genom en kvalitativ innehÄllsanalys i enlighet med Graneheim och Lundman (2003). I analysen framkom tvÄ huvudkategorier, ?Möjligheter i de studerandes möte med vÄrdtagare? samt ?BegrÀnsningar i de studerandes möte med vÄrdtagare?.

Syftet med denna studie var att undersöka vÀntrumsmiljön pÄ en vuxenpyskiatrisk öppenvÄrdsmottagning med fokus pÄ patienternas personliga sfÀr, avskildhet och intimitet. Det bakomliggande intresset för studien handlar om den forskning inom miljöpsykologi som visar att rumsutformning och fÀstpunkter (inredningselement) som bidrar till upplevelsen av den personliga sfÀren, avskildhet och intimitet kan appliceras i en vÀntrumsmiljö pÄ en vuxenpsykiatrisk öppenvÄrdsmottagning.  Studien har genom en experimentell design undersökt om man med hjÀlp av fÀstpunkter sÄsom vikvÀggar, vÀxter, tavlor och tidningar samt genom en förÀndring av möbler och dess placering i vÀntrummet pÄverkade patienternas upplevelse av deras personliga sfÀr, avskildhet och intimitet. Genom att i den manipulerade vÀntrumsmiljön förÀndra rumsutformningen och placera fÀstpunkter sÄsom vikvÀggar, vÀxter, tidningar med mera kunde olika grader av avskildhet och intimitet tillgodoses och Àven stÀrka deltagarnas personliga sfÀr. Resultatet visar pÄ att de flesta patienter som deltog i studien upplevde att deras personliga sfÀr, avskildhet och intimitet tillgodosÄgs mer i den manipulerade vÀntrumsmiljön. Den manipulerade vÀntrumsmiljön bidrog till att patienterna sjÀlva kunde styra över den process som handlar om att frÀmja eller inte frÀmja den sociala interaktionen.

Genom webbaserade enkÀter har data insamlats för att undersöka huruvida det finns en korrelation med de olika personlighetsdragen inom The Big Five och olika dimensioner av prosocialt beteende. Till detta utformades en enkÀt genom sammanslagning av Ten Item Personality Inventory (TIPI) och Prosocial Tendency Measure (PTM), dÀr index togs ut för alla olika dimensioner. Respondenter rekryterats genom ett tillgÀnglighetsurval (N= 79, varav 24 stycken mÀn, M= 39,6 Är, SD= 13.6, 55 stycken kvinnor, M= 40.1 Är, SD= 13.6 ). Totalt av urvalet var 13,8 procent uppvuxna i en storstad, 28,8 procent uppvuxna i smÄstad och 57,5 procent inom landsbygd. Inom urvalet hade 10 procent en grundskoleutbildning, 38,8 procent gymnasieutbildning, och 51,3 högskole- eller universitetsutbildning.

I denna studie utreds förÀldraansvaret i 3 kap. 5 § skadestÄndslagen, som infördes 2010.Regeln innebÀr att förÀldrar kan bli skadestÄndsskyldiga för skador som deras barn orsakar genom brott. DÄ regeln Àr förhÄllandevis ny, Àr dess faktiskaanvÀndningsomrÄde inte sÀrskilt utrett genom praxis och doktrin. Till skillnad mot skadestÄndsrÀttens huvudsakliga reparativa syfte, infördes förÀldraansvaret med ett preventivt syfte. Syftet med studien Àr dels att utreda lagregelns tÀnkta och faktiska funktion, men framför allt att klargöra om, och i sÄ fall hur, tredje mans möjlighet till ersÀttning pÄverkas av regeln.En skadelidande tredje man hade redan tidigare en möjlighet att utfÄskadestÄndsersÀttning av förÀldern, genom att hÀvda att denne brustit i sitttillsynsansvar.

Detta examensarbete gjordes för att undersöka om och hur det Àr möjligt att utforma lÀttförstÄtt studieunderlag för anvÀndning pÄ SFI, genom att bara anvÀnda bilder. Förutom gestaltning mÄst mÄlgruppens olika kulturella bakgrunder beaktas, dÄ olika gester och uttryck inte har samma innebörd i alla kulturer och dÀrför inte kunde anvÀndas i bilderna.Genom handledning, teoretiska studier, och kvalitativa mÄlgruppsintervjuer utformades och omformades informationen till sitt slutgiltiga utseende, dÀr Àven lÀraren fick en roll i berÀttandet..

Barn la?r sig av varandra genom att interagera och kommunicera. Mening och fo?rsta?else skapas vid samtalande och lyssnande utifra?n det som la?sts eller skrivits. Litteratursamtal inneba?r samtal om sko?nlittera?ra texter, da?r eleverna genom arbetssa?ttet fa?r mo?jlighet att arbeta tillsammans och reflektera o?ver det la?sta.

Uppsatsen syftar till att undersöka Migrationsverkets handlÀggande vid Äldersbedömning av asylsökande ensamkommande barn. Detta görs genom en social konstruktionistisk analys av handlÀggarnas berÀttelser om sitt arbete med Äldersbedömning. SÄvÀl teori som metod har sin grund i socialkonstruktionismen. Det empiriska materialet Àr insamlat genom kvalitativa interviuer med Ätta handlÀggare vid Migrationsverket. Analysen visar hur handlÀggarna i sitt tal konstruerar Äldersbedömningen som process, hur de konstruerar sin egen roll, hur de konstruerar samarbetet med externa aktörer samt hur de konstruerar den asylsökande.

I denna uppsats undersöks hur Kronofogden har byggt upp sin bestÀllarkompetens inför och under upphandlingen av sitt första affÀrssystem, samt vilken inverkan behovet av bestÀllarkompetens har haft pÄ upphandlingens upplÀgg.Genom att studera den upphandlingsprocess Kronofogden bedrev vid upphandling av nytt affÀrssystem och med hjÀlp av en modell för bestÀllarkompetens identifieras vilka faktorer som pÄverkat upphandlingen samt vilken inverkan dessa faktorer haft.Kronofogden har byggt upp sin bestÀllarkompetens genom att utgÄ ifrÄn verksamhetens behov och lÀrt sig hur ett affÀrssystem kan tillfredsstÀlla behovet. DÀrigenom har man förbÀttrat sina möjligheter att genomföra en framgÄngsrik upphandling trots att Kronofogden inte har nÄgra tidigare erfarenheter av affÀrssystem. UtifrÄn den förstÄelse Kronofogden har byggt upp rörande affÀrssystem har man valt att begrÀnsa sin lösning för att sedan fortsÀtta successivt och genom att anvÀnda ett testsystem har de fÄtt in en extra sÀkerhet i upphandlingen..

Syftet med undersökningen har varit att undersöka hur hög anvĂ€ndbarhet kan uppnĂ„s pĂ„ Örebro universitets webbplats avseende delen samverkan sĂ„ att ett bra samarbete mellan Örebro universitet och omvĂ€rlden kan upprĂ€tthĂ„llas.För att definiera anvĂ€ndbarhetsbegreppet har vi utgĂ„tt frĂ„n ISO-standarden ISO 924 som berör riktlinjer för anvĂ€ndbarhet. Som underlag för studien har vi anvĂ€nt oss av empiriska studier iform av anvĂ€ndningstester och intervjuer med Örebro universitets externa intressenter, framför allt i nĂ€rregionen.Resultat visar att hög anvĂ€ndbarhet, vad gĂ€ller Ă€ndamĂ„lsenlighet, effektivitet och tillfredstĂ€llelse, uppnĂ„s genom att utarbeta ett grĂ€nssnitt och en terminologi som Ă€r anpassad för den specifika mĂ„lgruppen av anvĂ€ndare. I Samverkanskansliets fall görs detta genom att göra grĂ€nssnittet mer lĂ€ttsamt genom mer fĂ€rg och interaktion, anvĂ€nda ett sprĂ„k som avspeglar anvĂ€ndaren och vara mycket mer tydliga med syftet med webbplatsen och Samverkan..

Living Lab Àr en öppen innovationsmiljö dÀr innovationer samproduceras, testas och verifieras av anvÀndarna, tillsammans med företag och akademin i en kontext som representerar innovationens tÀnkta anvÀndningsomrÄde. Genom samverkan kan olika vÀrden skapas för företagen. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur Living Lab skapar vÀrde för företag och vilka vÀrden företag kan identifiera ur de anvÀndarcentrerade aktiviteterna. Uppsatsen karaktÀriseras av en kvalitativ ansats och grundar sig i en explorativ undersökning med djupintervjuer dÀr fyra företag ligger till grund för uppsatsens resultat. Uppsatsen har visat att Living Lab skapat vÀrden för företag genom att de fÄtt mer tilltalande produkter, identifierat nya anvÀndarkategorier och samordnat resurser med företag.

Syftet med detta arbete har varit att analysera effekterna av ett styrkort och dess samverkande system och hur styrkortet pÄverkar organisationen. Slutsatsen Àr att styrkortet inom fallföretaget Skandia Marknadsstöd Spar AB skapar engagemang och delaktighet i företagets samtliga processer genom sin fokusering pÄ rÀtt saker och aktivitetsbaserade styrning. Det Àr företagets huvudstyrsystem som ger en helhetsbild av verksamheten. Genom kopplingen till budget, mÄlstyrning och utvÀrdering, organisatoriskt lÀrande samt belöningssystem förbinds enhetens övriga aktiviteter till modellen. Belöningssystemet ger individen incitament och skapar trygghet i en kontext dÀr kontinuerliga förÀndringar efterfrÄgas och höga krav stÀlls pÄ kunskapsutveckling.

Stortorget i Karlskrona Àr ett centralt belÀget offentligt rum som idag förlorat sin funktion som en plats med ett rikt offentligt liv och en trivsam plats i staden. Detta arbete tar tag i den problematiken och presenterar ett sÀtt pÄ vilket man kan förÀndra torget och göra det attraktivare för stadens befolkning. Förslaget gÄr ut pÄ att göra torget mer anpassat för oskyddade trafikanter genom att bilarna fÄr ta ett steg Ät sidan men samtidigt göra det lÀttillgÀngligt med en ny kollektivtrafiklösning för Trossö. För att göra torget attraktivare har dess storlek försökt tonas ner och dÀrmed göra det mer anpassat till den mÀnskliga skalan. Detta har skett bland annat genom att plantera trÀd men Àven genom nya byggnader som bÀttre integrerar med det stora torget..