Syftet med studien var att undersöka om man genom aktionsforskning kunde förÀndra och utveckla tre pedagogers förhÄllningssÀtt och fÄ dem att börja arbeta med utomhuspedagogik. Arbetets art Examensarbete inom LÀrarutbildningen 140 pAntal sidor 35+9Titel Utomhuspedagogik ? Kan man genom aktionsforskning förÀndra pedagogers förhÄllningssÀtt till utomhuspedagogik?Författare Nina AltnÀs och Jeanette Nilsson Handledare Pernilla Nilsson och Jan-Olof JohanssonExaminator Anders Nelson och Eva TwetmanSyfteSyftet med studien var att undersöka om man genom aktionsforskning kunde förÀndra och utveckla tre pedagogers förhÄllningssÀtt och fÄ dem att börja arbeta med utomhuspedagogik.MetodLitteraturen bestÄr av den senaste litteraturen inom utomhuspedagogik samt av delar av skol-vÀsendets styrdokument. Metoden vi anvÀnde oss av i studien var aktionsforskning. I studien ingick tre pedagoger som arbetar i olika spÄr i en 3-5:a i samma skola.

Denna uppsats diskuterar hur ett anvÀndargrÀnssnitt, anpassat till barn mellan fem och Ätta Är, skulle kunna se ut. Olika funktioner utav intresse vilken mobiltelefonen kan innehÄlla, kommer Àven att diskuteras. Genom test utförande och workshop, för informationssamling och inspiration, vidare genom basering utav kÀnda och kombinerade metoder, skapas det ett digitalt koncept. Uppsatsen kan Àven ses som en förstudie till vidare och djupare studier inom digitala produkter för barn i Äldrarna fem till Ätta Är..

Det finns mÄnga systemutvecklingsmetoder som alla skiljer sig mer eller mindre Ät.Gemensamt för dem alla Àr att det finns ett perspektiv pÄ system och systemutvecklingbakom. Det finns en vilja att spara pengar och effektivisera verksamheter genom attinföra informationssystem men det rapporteras ofta om stora projekt som kostar mycketmer Àn berÀknat.Vi har frÄgat oss om det finns en brist pÄ insikt om att perspektiv (synsÀtt) pÄ bÄdesystemutvecklingsprocessen och IT-systemet i sig styr utvecklingen.Val av metoder bygger pÄ ett aktivt val av perspektiv.Undersökningen har vi gjort genom en litteraturstudie dÀr vi förklarar begreppensystemutveckling, perspektiv och paradigm samt systemutvecklingsmetoder och försökerbelysa sambanden dem emellan.För att undersöka hur insikten om perspektiv ser ut har vi i en empirisk undersökninggjort intervjuer med anstÀllda pÄ ett utvecklingsföretag samt med en av deras kunder.Genom att analysera intervjuerna och deras arbetsmetod med hjÀlp av analysmetodenMA/SIMM har vi nyanserat vÄrt teoretiska resultat.Perspektiv ? och metodanalys Àr mycket viktiga för att förstÄ varförsystemutvecklingsprocessen ser ut som den gör och framförallt vad den fÄngar upprespektive missar..

Avsikten med denna studie a?r att underso?ka bakomliggande orsaker till en la?g representation av ma?n i fo?rskolan. Genom intervjuer har vi fa?tt ta del av tankar och synsa?tt hos personer som har en na?ra anknytning till fo?rskolan. I va?r teoretiska ansats sa? har R.W.

Syftet med avhandlingen var att fÄ fram konkreta förslag pÄ hur svenska dagligvaruföretag kan arbeta med Facebook i sin marknadsföring för att öka bÄde befintliga och nya kunders varumÀrkeslojalitet till företaget.Teorikapitlet innehÄller teorier kring Àmnena varumÀrke, mÀrkeslojalitet, kommunikation, Internet, sociala medier och Facebook. Ytterligare information har Àven samlats in genom intervjuer med tre experter inom sociala medier för att styrka teorierna kring sociala medier.Studien visade att svenska dagligvaruföretag idag inte anvÀnder sig av Facebook i dess fulla kapacitet. Genom att anvÀnda sig av en kombination av grupper, sidor, applikationer och event kan företag stÀrka sina kunders varumÀrkeslojalitet. Det handlar om att anvÀnda dessa olika verktyg för att skapa en relation med kunden och en kanal för dialog. Kan företaget sedan besvara kundens frÄgor och funderingar pÄ ett bra och snabbt sÀtt genom denna nya mediekanal kan en lÄngvarig relation skapas mellan kunden och företaget som i sin tur leder till varumÀrkeslojalitet hos kunden. .

Det Àr viktigt att vi förstÄr hur organisationer influerar motivation hos de anstÀllda för att uppnÄ en effektiv organisation. De allra flesta företag har som mÄlsÀttning att hitta de faktorer som gör de möjligt att motivera personalen. En viktig uppgift för organisationens styrsystem Àr att motivera de anstÀllda att nÄ uppsatta mÄl. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur företagsledningen styr mot ökad motivation genom att anvÀnda sig av inre respektive yttre motivationsfaktorer utifrÄn Simons styrmodell. Vi utförde en kvalitativ fallstudie av tre större företag med anknytning till LuleÄ.

Den hÀr rapporten Àr ett examensarbete utfört för Volvo Cars Uddevalla vid Linköpings tekniska högskola. VÄr uppgift har varit att hjÀlpa Volvo Cars Uddevalla med att starta arbetet med energieffektivisering. Det gör vi genom att undersöka vilka möjligheter till energieffektiviseringar som finns för att minska framförallt elanvÀndningen. Vi har föreslagit ett antal effektiviseringsÄtgÀrder genom att titta pÄ de mest energiintensiva processerna pÄ fabriken och mÄlet för elanvÀndningen Àr att minska den med 50 procent.EffektiviseringsÄtgÀrderna har tagits fram genom att leta systemfel, som i princip alltid finns inom ett företag, och genom att undersöka om icke elspecifika processer kan konverteras till brÀnslen. Det Àr framförallt stödprocesserna som undersökts eftersom det oftast Àr bland dem de största systemfelen finns.En uppskattning har slutligen utförts för hur stor energianvÀndningen blir efter genomförda förÀndringar.

Det finns stora förluster i sÄgverk som inte framkommer av deras traditionella driftsuppföljningsprocesser. Strategiskt viktigt för organisationen Àr frÄgan vad företaget behöver göra för att bli effektivt. I detta arbete diskuteras mÀtmetoder av effektivitet med avseende pÄ underhÄll och hur effektiviteten kan mÀtas med hjÀlp av att berÀkna den totala utrustningseffektiviteten (OEE). Arbetet beskriver ocksÄ olika underhÄllsstrategier och processen med att införa en sÄdan policy pÄ sÄgverk. Under en period av sex dagar berÀknas OEE pÄ fem sÄgverk.

Uppsatsen syftar till att utifrÄn bÄde ett producentperspektiv och ett konsumentperspektiv undersöka och belysa tÀnkbara anledningar till att gratistidningar har blivit ett utbrett fenomen. PrimÀrdata har samlats in med hjÀlp av följande metoder: 1. En enkÀtundersökning kring gratistidningskonsumenter. 2. GenomlÀsning av gratistidningar samt observationer av gratistidningsutgivares konkurrensprÀglade distributionsbeteende.

Arbetet handlar om hur rummet konstrueras genom diskurs och hur olika rumskonstruktioner fÄr betydelse för det fysiska rummet, hur dessa rumskontruktioner kan exkludera och inkludera mÀnniskor i vÄra fysiska miljöer. Problemet undersöks genom diksursanalys av tidningen Göteborgs-posten och samrÄdsyttranden angÄende detaljplaneförslag för Skeppsbron i Göteborg eftersom det Àr genom diskurser av sÄdana slag rum fÄr betydelse. Resultatet av undersökningen Àr att rum aldrig kan vara helt privata eller offentliga och dÀrmed alltid exkluderande vilket har att göra med att det alltid finns en dominerande grupp som kan sÀgas vinna den diskursiva kampen om rummets mening och betydlse. Detta fÄr ocksÄ betydelse för konkret fysisk planering och det fysiska rummet vilket exkluderar mÀnniskor som inte "passar in" pÄ ett eller annat sÀtt i den aktuella rumskonstruktionen. .

Att drabbas av en ryggmÀrgsskada innebÀr en stor omstÀllning i livet bÄde för den drabbade och nÀrstÄende. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelser av relationen till nÀrstÄende efter förvÀrvad ryggmÀrgsskada. 11 vetenskapliga artiklar analyserades genom kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen resulterade i sex kategorier: Att relationen till familjen blev starkare: nÀrstÄende gav stöd och motivation att acceptera och hantera situationen: att behöva hjÀlp frÄn nÀrstÄende och ha svÄrt att ta emot den: att leva ihop med partnern blev svÄrare efter skadan: ryggmÀrgsskadan pÄverkade förÀldrarollen: begrÀnsningar i umgÀnget med vÀnner. Genom denna litteraturstudie kan sjuksköterskor fÄ en förstÄelse för hur personer med ryggmÀrgsskada upplever relationen till nÀrstÄende och pÄ sÄ sÀtt möta behov som finns.

VÄrt syfte med denna uppsats Àr att undersöka pedagogens ansvar i hur denne kanförmedla etik och vÀrdegrundsfrÄgor till eleverna i skolan. Skolans vÀrdegrund ochuppdrag i 1994 Ärs lÀroplan för det obligatoriska skolvÀsendet ger pedagogenriktlinjer för hur denne ska verka och vara. Det finns Àven gott om tidigare forskninginom omrÄdet, vilken vi har tagit del utav. Vi har försökt att koppla detta till den praktik och verklighet som rÄder, genom att analysera styrdokumenten som ett material tillsammans med en observation och tvÄ intervjuer. Informanterna har bestÄtt av tvÄ pedagoger som speciellt arbetat med etik och vÀrdegrundsfrÄgor genom att placera Àmnet livskunskap pÄ schemat.

Projektet bestod i att skapa en ny hemsida till företaget Entusiastisk Coaching. Genom detta projekt nÄr företaget ut till en bredare mÄlgrupp och har större chans att genom coaching hjÀlpa mÀnniskor, exempelvis att göra karriÀrval. Hemsidan har skapats med hjÀlp av CSS, PHP, HTML och JavaScript. Det frÀmsta syftet med hemsidan var att göra den anvÀndarvÀnlig. Resultatet av detta arbete blev en hemsida som företaget Àr nöjd med och som fungerar pÄ det sÀtt som planerades..

Korta aktieaffÀrer och spekulationer i derivat har blivit allt vanligare. Vi har undersökt studenter frÄn LuleÄ Tekniska Universitet och deras beteenden och metoder nÀr de handlar med vÀrdepapper. Vi har konstaterat att mÄnga medvetet höjer risken maximalt för att öka chansen till hög avkastning. MÄnga ökar risken genom derivathandel, andra genom sÄ kallad ?daytrading?.

Distriktssköterskan ska bedriva hÀlsofrÀmjande arbete bÄde pÄ individ, grupp- och samhÀllsnivÄ. HÀlsosamtalet kan vara en del av distriktssköterskans arbetsuppgift för att nÄ fram till patienten med hÀlsoinformation. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka patientens erfarenheter av hÀlsosamtalet. Vi har anvÀnt oss av kvalitativ metod genom att intervjua sex patienter, som deltagit i planerade hÀlsosamtal pÄ vÄrdcentral. Intervjuerna spelades in pÄ band och texten skrevs ut ordagrant av författarna.