Denna uppsats syftar till att studera fritidspedagogens yrkesroll i förhÄllande till skolan, hur den uppkommit samt vilken framtida roll en fritidspedagog skulle kunna ha i detta avseende. Forskningsbakgrunden ger en bild av fritidspedagogsyrket i historisk belysning, hur denne integrerades i skolan och integreringens inverkan pÄ yrket. Forskningsbakgrunden tydliggör Àven den fritidspedagogiska yrkesrollen, samt skolledningens betydelse för yrket. Genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fyra (4) fritidspedagoger och tre (3) rektorer fick vi fram vÄrt empiriska material. Resultatet diskuteras och problematiseras i förhÄllande till forskningsbakgrunden och egna slutsatser dras.

Johan A. Warden tog fram sin modell om motstÄndaren som ett system för att genom denna hitta dess svagheter. Modellen visade sig vara mycket anvÀndbar inom mellanstatliga konflikter och var mycket effektiv vid planerandet och genomförandet av USA:s offensiv mot Irak under inledningen av Gulfkriget. Men kopplat mot irreguljÀra konflikter har Wardens modell stött pÄ mycket kritik dÄ den anses spelat ut sin roll och dÀrför inte lÀngre kan anses applicerbar vid planerandet av luftoperationer inom denna typ av krigföring. Denna uppsats skall se om det Àr precisionsvapen och anvÀndandet av dessa som rÀddar kvar Warden inom planeringen av luftoperationer inom irreguljÀr krigföring..

Denna uppsats tillÀmpar perspektiven "black feminism" och de andra för se hur sexturismen har tagit sin form i Thailand efter andra vÀrldskrigets slut. Genom att anvÀnda sig av kvalitativ textanalys och diskursanalys har författaren kommit fram till att det vÀsterlÀndska inflytandet i Thailand har haft ett stort inflytande gÀllande sexturismen. Dels har Thailand försatt sig sjÀlv i en undergiven position nÀr det gÀller vÀsterlÀndskt inflytande genom att tillÄta ett nÀstan okontrollerat inflytande direkt efter andra vÀrldskrigets slut. Dels har Thailand, genom lagar och reformer, skapat en thailÀndsk kultur som Àr mer inriktad pÄ att attrahera utlÀndska turister Àn att visa den faktiska thailÀndska kulturen. Detta genom att förstÀrka och Äterskapa kvinnans roll i det thailÀndska samhÀllet till en undergiven roll dÀr det exotiska och primitiva, naturnÀra och sexuella har varit i fokus..

Syftet med studien var att observera hur förskolebarn kommunicerar och samspelar vid datorn, bÄde verbalt och icke-verbalt. Syftet var Àven att belysa pedagogers uppfattningar om barns kommunikation och samspel och hur de organiserar datoranvÀndandet i verksamheten.Studien Àr av kvalitativ karaktÀr dÀr videoobservationer och intervjuer anvÀndes. Totalt observerades 7 barn i 4-5 Ärs Älder och 4 pedagoger intervjuades.Resultatet visade att barnen kommunicerade pÄ olika sÀtt, detta delades in i 6 skilda kategorier: kommunikation om planering, emotionell kommunikation, icke-datorrelaterad kommunikation, kommunikation med spelets auditiva funktioner, kommunikation med datorn som person och kommunikation om spelet. Som mest höll sig kommunikationen om spelet som barnen spelade. KroppssprÄket bestod till störst del av gester i form av pekningar och vi mÀrkte att gesterna hjÀlpte till dÀr sprÄket fattades.

UtgÄngspunkten för denna uppsats ligger i subjektivt upplevda brister i ljudkvalitet vid konsertplatsen Dalhalla. Dalhalla Àr ett gammalt kalkbrott som byggts om till konsertplats med sittplats för tusentals besökare. PÄ repertoaren Äterfinns musikdramatiska verk och opera likvÀl som pop- och rockkonserter. Enligt ansvariga ljudtekniker i Dalhalla finns vissa uppmÀtta brister vad gÀller bland annat enhetlig tÀckning av publikytan. Utöver detta har det frÄn flera hÄll yttrats missnöje över ljudets kvalitet.

Rapporten behandlar lÀrarens roll i den rÄdande intentionen om en skola för alla. Syftet Àr att ge en vidgad förstÄelse kring lÀrarens roll i förhÄllande till elever med diagnosen ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder). Studien har baserats pÄ nÄgra centrala frÄgor kring om, och i sÄ fall hur undervisningssituationen skiljer sig i förhÄllande till dessa elever, samt vad som ingÄr i lÀrarens ansvar nÀr det gÀller utredning av eleven och förÀldrakontakt. Studien avser Àven utreda hur lÀrare upplever det stöd som finns till förfogande i form av olika resurser. Via kvalitativa intervjuer med fem olika lÀrare har data insamlats och analyserats.

I en allt större utstrÀckning brer internet ut sig och det Àr viktigt fundera över vad detta betyder för skolan. Detta arbetes syfte har varit att fÄ en förstÄelse om lÀrares uppfattning om internets roll i skolan. Via fokusgrupper har lÀrares resonemang om hur och varför internet ska anvÀndas i skolan insamlats. Resultatet innebar ett ointresse frÄn lÀrarnas sida för allmÀnna riktlinjer men istÀllet kunde de se mÄnga anvÀndningsomrÄden för internet i skolan. Dessa anvÀndningsomrÄden visade pÄ en bred pedagogisk grund med koppling till bÄde Piaget, Dewey och Vygotsky.

Studiens syfte Àr att undersöka pedagogers instÀllning till vad leken och leksakerna har för roll för pojkar och flickors utveckling av sin könsroll samt vad pojkar och flickor leker för lekar och vilka leksaker de anvÀnder sig av. I uppsatsen finns envetenskaplig bakgrund dÀr olika begrepp som Àr centrala för studien kommer att belysas med hjÀlp av olika teorier. Vi har intervjuat nio pedagoger dÀr Ätta var kvinnor och en var man för att ta reda pÄ pedagogernas instÀllning till vilken roll leken och leksakerna har för pojkar och flickors utveckling av sin könsroll, det har ocksÄ observerats en barngrupp för att kunna se vad pojkar och flickor leker med för leksaker och lekar. Dessa metoder anvÀndes för att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna som Àr; Hur resonerar pedagoger kring leken och leksakernas roll för pojkar och flickors utveckling av sin könsroll? samt Vilka typer av lekar och leksaker leker pojkar och flickor Ät utomhus? Sammanfattningsvis visar studien pÄ att pedagogernas förhÄllningssÀtt och hur de introducerar leksaker pÄverkar hur och vad barnen vÀljer att leka med för leksak eller vilken lek de leker.

Uppsatsens övergripande syfte har varit att skapaförstÄelsen för unga kvinnors konsumtion avhandvÀskor. Vidare har vi undersökt hur och varfören grupp kvinnor anvÀnder och konsumerarhandvÀskor. Resultatet har belysts ur fem olika teman: synen pÄ konsumtion, handvÀskans funktion, den trend-medvetna handvÀskan, handvÀska beroende pÄ ekonomisk stÀllning, samt den kompletterande identiteten. Ur analysen av dessa teman har vi urskönjt tvÄ olika sorters vÀskkonsumenter: ?den praktiska vÀskshopparen? samt ?wannabe-fashionistan?.

Det kommunala begreppet allmÀnkultur som Àr avgrÀnsat till liveframtrÀdande inom musik, teater och konst Àr utgÄngspunkten i denna uppsats. Kulturens plats i kommunernas beslutsorganisation skiljer sig Ät i olika kommuner, vilket en genomförd kartlÀggning av de skÄnska kommunerna visar. I denna uppsats studeras KÀvlinge kommun vars geografiska placering med nÀrhet till ett flertal storstÀder gör att det Àr förhÄllandevis nÀra till ett rikt kulturutbud samtidigt som det lokala kulturutbudet pÄverkas.Syftet Àr att undersöka hur kulturaktörer i KÀvlinge ser pÄ betydelsen av den lokala allmÀnkulturen som en identitets- och samhörighetsskapande kontext för mÀnniskor i KÀvlinge kommun. Uppsatsen Àr uppbyggd av tvÄ frÄgestÀllningar; en sociologisk, kring betydelsen av allmÀnkulturella framtrÀdanden, och en pragmatisk, kring kommunen roll i dessa frÄgor.Undersökningen har gjorts genom kvalitativa intervjuer med politiker, tjÀnstemÀn och kulturarrangörer i KÀvlinge vilket resulterat i ett rikt empiriskt material som bearbetats och diskuterats kring fyra kategorier; identitet, samhörighet, nÀrmiljö/nÀrhet till storstad och kommunens roll. Bourdieus teorier kring fÀlt, kapital och habitus appliceras i diskussionen kring de identitets- och samhörighetsskapande effekterna av lokala kulturupplevelser.

Artificiella solljusbilder kan ge positiva ka?nslor och upplevas som naturligt solljus i interio?ra miljo?er. I en tid da?r ljusniva?er och standardva?rden prioriteras blir det unika och intressanta allt viktigare i ljusdesignen. Utifra?n ma?nniskans tendens att fo?redra det naturliga kan ett artificiellt ljus som imiterar det naturliga ocksa? ge va?lma?ende och harmoni fo?r oss.

Som ett resultat av det senaste a?rhundradets snabba populationstillva?xt i kombination med en livsstil vilken inneburit o?kad konsumtion, sto?rre naturresursuttag och o?kande miljo?pa?frestningar, sta?r vi nu info?r stora utmaningar fo?r framtiden. En viktig del av begreppet ha?llbar utveckling a?r konsumtionen som i stor grad blivit en del av va?r livsstil. Mat och dryck utgo?r i Europeiska Unionen ungefa?r en fja?rdedel av husha?llens totala miljo?pa?verkan, och hur vi va?ljer att konsumera livsmedel har sa?ledes en stor inverkan.

Syftet med uppsatsen var att undersöka studie- och yrkesvÀgledarens roll i skolintroduktionen för nyanlÀnda invandrarungdomar i gymnasieÄldern. Studie- och yrkesvÀgledare har intervjuats i fem kommuner i Stockholms lÀn. UtifrÄn ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt vill vi undersöka studie- och yrkesvÀledarens roll i skolverksamheten och dess ramar. Resultatet visar att studie- yrkesvÀgledarna upplevde att samverkan och tidsaspekten var begrÀnsande faktorer i introduktionsarbetet. Det framkom Àven hur de yttre och inre ramar pÄverkar kommuner och skolverksamheter, vilka ses som hinder.

Studiens syfte Àr att belysa pedagogers instÀllning och uppfattning om barns rollek i dagens förskola. Studien innehÄller bl.a. ett historiskt perspektiv pÄ förskolan, delar frÄn förskolans styrdokument samt olika forskares syn pÄ hur pedagogens förhÄllningssÀtt pÄverkar barns rollek.Uppsatsens olika frÄgestÀllningar handlar om vilken betydelse pedagogens roll och instÀllning har till barns rollek och om rolleken anvÀnds som ett medvetet pedagogiskt verktyg. Undersökningen baseras pÄ tolv intervjuer av förskollÀrare frÄn fyra olika förskolor i mellan- Sverige. Resultatredovisningen bestÄr av en sammanstÀllning av pedagogernas intervjusvar samt citat frÄn dem.

Ett infomationssystem kan ses som en mÀnsklig konstruktion. Med detta menas att upplÀgg av informationsbehandlingen Àr utarbetad av mÀnniskor. Det Àr Àven mÀnniskor som ansvarar för hur systemet fungerar och tar initiativ till förÀndringar av det. Utveckling och införande av datasystem, ofta kallat systemutveckling, Àr en process innehÄllande ett antal steg. Ett av dessa steg innefattar designen av ett informationssystem och kallas designprocess.