Sök:

Sökresultat:

5643 Uppsatser om Förskolebarns intresse - Sida 62 av 377

Ett "hembakat" koncept : CSR-kommunikation i ett grönt café

Syftet med denna studie Àr att fÄ större förstÄelse för hur ett företag med CSR-profil kommunicerar sina budskap och hur dessa tas emot av kund. Undersökningen Àmnar söka svar pÄ hur ett ?grönt? café externt gestaltar sin verksamhet samt om det pÄverkar kundernas val av café. Förhoppningen Àr att studien ska ge oss vÀrdefull inblick kring hur CSR implementeras i denna typ av verksamhet.Hos det studerade caféet finner vi ett genomgÄende intresse att framkalla en kÀnsla hos sina kunder genom att anvÀnda sig av vÀrdeord som förknippas med positiva associationer. Studien visar att detta sÀtt att kommunicera pÄ inte resulterar i att kunder vÀljer att besöka caféet för att det Àr ?grönt?, samt att majoriteten upplever kommunikationen som otydlig..

Hur pedagoger i förskolan tillÀmpar tiden i skogsmiljö : utifrÄn gynnande och bevarande av hÄllbar utveckling inom biologisk mÄngfald

Detta Àr en intervjustudie gjord med elva pedagoger verksamma i förskolan. Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ hur pedagoger ser skogen som en pedagogisk resurs. Resultatet visar att förskolepedagoger ser skogen som en pedagogisk resurs. Man anvÀnder sig av skogen i inlÀrningen av naturkunskap men ocksÄ i exempelvis svenska och matematik. Pedagogerna sÄg möjligheter med skogen som till exempel att konkret visa barnen hur de olika Ärstiderna ser ut.

Bild- och musikÀmnet i skolanIntervjuer med lÀrare om bild- och musikÀmnet i skolÄr F-5

AbstractSyftet med denna uppsats Àr att undersöka hur lÀrare arbetar för att eleverna ska uppnÄ mÄlen i kursplanerna för bild och musik. Anledningen till valet av problemomrÄde beror pÄ vÄrt stora intresse för bild- och musikundervisning. Intervjuer har gjorts med tre lÀrare som undervisar i bild och tre lÀrare som undervisar i musik. Eleverna som de undervisar gÄr i skolÄr F-6. Intervjuerna visar att respondenterna anser att det kan vara svÄrt att fÄ eleverna att uppnÄ mÄlen.

Du kan ju dansa i tanken! : Dans som estetisk lÀrprocess i svenskÀmnet F-3

Det Àr med utgÄngspunkt i LÀroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 som intresset för dansens utrymme i skolan har vÀckts och bidrar till ett allmÀngiltigt intresse dÄ lÀroplanen ligger till grund för all undervisning. Syftet med studien Àr att fÄ kunskap om hur dans som estetisk lÀrprocess kan uttryckas och stÀrkas i svenskundervisningen i grundskolans tidigare Är, F-3. Studien bygger pÄ kvalitativ metod dÀr intervjuer med danspedagoger har genomförts samt tvÄ experimentella lektioner med dans i svenska som utgÄngspunkt. De experimentella lektionerna innefattade observationer av varandra. Resultatet grundas pÄ intervjuunderlaget dÀr dataproduktionen analyserats med hjÀlp av de tre utgÄngspunkterna frÄn teoriavsnittet; Lindströmsmodellen, kroppsligt meningsskapande och demokrati.

Förskolepedagogers tankar om skogen som utbildningsplats

Detta Àr en intervjustudie gjord med elva pedagoger verksamma i förskolan. Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ hur pedagoger ser skogen som en pedagogisk resurs. Resultatet visar att förskolepedagoger ser skogen som en pedagogisk resurs. Man anvÀnder sig av skogen i inlÀrningen av naturkunskap men ocksÄ i exempelvis svenska och matematik. Pedagogerna sÄg möjligheter med skogen som till exempel att konkret visa barnen hur de olika Ärstiderna ser ut.

Film, sprÄk och hur man sÄr ett intressefrö

En av de största utmaningarna som dagens sprÄkpedagoger stÄr inför Àr hur de bÀst kan stimulera och motivera till lÀrande. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka huruvida anvÀndandet av film i spanskundervisningen kan fungera som motivationsskapare för inlÀrning. Den teoretiska delen av studien bestÄr av följande delar; kultur i sprÄkundervisningen, Knud Illeris och hans lÀrandeteorier, lÀrandeteorier och sprÄk och avslutningsvis aktuell forskning om film i sprÄkklassrummet. Det empiriska materialet utgörs av kvalitativa intervjuer med fyra spansklÀrare och analyserar hur de ser pÄ film som didaktiskt verktyg i spanskundervisningen. Undersökningens resultat visar hur medvetna lÀrarna Àr om vikten av en undervisning som Àr stimulerande och motiverande och att de ser film som en mycket anvÀndbar och flexibel metod för att skapa intresse och utveckla samtliga sprÄkliga förmÄgor hos eleverna..

Peer-to-peer ? En teknik för företag?

InnehÄll: Peer-to-peer Àr idag en teknik som i de flesta fall förknippas med fildelning.I detta arbete har vi försökt klargöra vilka andra möjligheter tekniken erbjuder för företag och i dessa möjligheter försökt hitta fördelar och nackdelar med tekniken. Klient-server Àr en vanlig teknik idag bland företag och i arbetet undersöks om peer-to-peer kan vara en möjlig konkurrent till denna teknik.Syftet med rapporten Àr att se om det finns intresse bland företagen att anvÀnda sig av de möjligheter som peer-to-peer tekniken erbjuder samt att undersöka hur den skulle kunna anvÀndas..

Peer-to-peer ? En teknik för företag?

InnehÄll: Peer-to-peer Àr idag en teknik som i de flesta fall förknippas med fildelning.I detta arbete har vi försökt klargöra vilka andra möjligheter tekniken erbjuder för företag och i dessa möjligheter försökt hitta fördelar och nackdelar med tekniken. Klient-server Àr en vanlig teknik idag bland företag och i arbetet undersöks om peer-to-peer kan vara en möjlig konkurrent till denna teknik.Syftet med rapporten Àr att se om det finns intresse bland företagen att anvÀnda sig av de möjligheter som peer-to-peer tekniken erbjuder samt att undersöka hur den skulle kunna anvÀndas..

LÀrares och förÀldrars höglÀsning, tidskrÀvande och jobbigt eller alldeles underbart? : En systematisk litteraturstudie av lÀrares och förÀldrars roll vid höglÀsning

Syftet med denna konsumtionsuppsats a?r att underso?ka vilka effekter ho?gla?sning av barnlitteratur har fo?r barnet. Vi har studerat forskning som bero?r hur la?rarens och fo?ra?ldrarnas ho?gla?sning sker och vilken pa?verkan det har pa? barnets la?sutveckling. La?sning som en del av elevers spra?kliga fo?rma?ga har o?ver tid fo?rsa?mrats i svenska skolor.

"Jag tar helt enkelt och lÀser det som verkar bra" En undersökning om bokval, attityder till och intresse för lÀsning i Ärskurs sju

Syftet med detta arbete Àr att undersöka elevernas attityder till skönlitteratur samt vad som avgör om de lÄnar en bok eller inte. Detta belyses Àven ur ett genusperspektiv. PrimÀrmaterialet bestÄr av 77 enkÀter som Àr besvarade av elever i Ärskurs sju. EnkÀtsvaren Àr bearbetade och sammanstÀllda i diagram för att synliggöra resultaten.Forskningsbakgrunden utgÄr frÄn Joseph Appleyards stadieteorier, forskning av Gunilla Molloy, Louise Rosenblatt samt Kathleen McCormick. Undersökningen visar att cirka hÀlften av eleverna har positiv instÀllning till lÀsning, boktips frÄn lÀraren Àr inte det viktigaste, böcker med ett hjÀltetema Àr populÀrt hos pojkarna medan realistiska böcker toppar flickornas lista över favoritböcker.

Böckers magiska kraft - lÀsstunder i förskolan

Uppsatsens syfte Àr att undersöka och synliggöra hur förskollÀrare anvÀnder sig av barnlitteratur i förskolan. Den visar pÄ vilka sÀtt förskollÀrare arbetar med barnlitteratur och hur lÀsstunder planeras samt vilken roll barnlitteraturen har i förskolan och vilken betydelse det kan ha för barns utveckling, fokuserat pÄ den sprÄkliga utvecklingen. I den empiriska metoddelen har semistrukturerade intervjuer tillÀmpats. Intervjuerna har gjorts pÄ sex olika förskolor i olika kommuner och informanterna Àr verksamma förskollÀrare. Analysen visar att det finns ett intresse för barnböcker pÄ samtliga förskolor och att barnlitteratur anvÀnds i varierad mÀngd.

Vad lÀser 10-12 Äringar? En undersökning av elevers lÀsvanor

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vad 10-12 Äringar lÀser. Det Àr av stor vikt Àr att se vilka orsaker som pÄverkar valet. Det Àr Àven av intresse att se hur pedagoger kan motivera och inspirera ett fortsatt lÀsande. Forskningslitteraturen belyser vikten av att lÀsa och hur pedagoger och andra vuxna bÀst kan stimulera elevers lÀsintresse. En enkÀtundersökning pÄ 126 elever i Ärskurs fyra och fem har anvÀnts för att fÄ reda pÄ mer om elevers lÀsvanor.UtifrÄn resultatet kom vi fram till att elevernas individuella intressen styr lÀsvalet och att i stort sett alla tillfrÄgade lÀser kapitelböcker minst ett par gÄnger i veckan.

"Titta lÄngsiktigt och gör det med rÀtt instÀllning" : En kvalitativ studie om hÀlsofrÀmjande arbete

SammanfattningEftersom mÀnniskor befinner sig till stor del av sin vakna tid pÄ arbetsplatsen har denna blivit en viktig arena för hÀlsofrÀmjande arbete. Studier visar hur viktigt det Àr för företag att ha friska och hÀlsosamma medarbetare. HÀlsa Àr en förutsÀttning för ett sunt arbetsliv. En god hÀlsa och vÀlmÄende ökar prestationen och bör dÀrmed betraktas som en resurs av arbetsgivare. Det har blivit alltmer vanligt att utforma policys kring hÀlsofrÀmjande arbete pÄ arbetsplatser.

Kontroll i det offentliga rummet - En diskursanalys av ansökningar om tillstÄnd för allmÀn kameraövervakning

Sammantaget tyder analysresultaten pÄ att tron pÄ kameraövervakningens möjligheter och anvÀndbarhet Àr omfattande. Teman rörande trygghet och sÀkerhet för personal, kunder, elever och sÄ vidare Àr Äterkommande. Aktörerna motiverar i första hand sitt behov av kameraövervakning med teman rörande trygghet för den egna personalen och verksamheten. Dessa uppges uppleva rÀdsla och otrygghet och det finns en förhoppning om att detta skall förÀndras med uppsÀttningen av kameror.I andra hand motiveras ansökningarna med hjÀlp av kameraövervakningens brottspreventiva funktioner; möjligheten att avskrÀcka brott samt att underlÀtta identifiering och gripande av dem som eventuellt begÄr brott trots kamerorna. Problem som identifieras och Àmnas ÄtgÀrdas med övervakning Àr ofta resultatet av enhotbildsgeneralisering dÀr mer eller mindre specifika hot eller risker som föreligger gentemot andra aktörer tas för givna i den egna riskhanteringen utan empirisk bakgrund.Det tredje temat som identifierats berör möjligheten att underlÀtta för verksamheten ochskydda frÄn olyckor med mera genom anvÀndningen av kameraövervakning.

Standardisering av redovisning : IFRS/IAS konsekvenser för fastighetsbolag i Sverige

Den första januari 2005 infördes en ny internationell redovisningsstandard inom EU, IFRS/IAS, som alla börsnoterade bolag Ă€r skyldiga att tillĂ€mpa. Även onoterade kan vĂ€lja att anvĂ€nda sig av denna standard, men för dem utgör den inget tvĂ„ng. Detta utgör ett stort steg i den pĂ„gĂ„ende harmoniseringsprocess som tog sin början pĂ„ 1960-talet, vars syfte Ă€r att skapa ett gemensamt redovisningssprĂ„k. Debatten kring denna process har framförallt behandlat hur tillgĂ„ngar skall vĂ€rderas, dvs. till anskaffningsvĂ€rde eller till verkligt vĂ€rde.

<- FöregÄende sida 62 NÀsta sida ->