Sökresultat:
5643 Uppsatser om Förskolebarns intresse - Sida 18 av 377
Naturvetenskap i dagens skola - stÀmmer elevernas intressen och undervisningen överens?
Arbetets syfte Àr att ta reda pÄ hur lÀroböcker och lÀrarna i undervisningen av naturvetenskap, kemi, biologi och fysik, tar tillvara elevernas intressen. Elevernas intressen visade sig, enligt ROSE (2004) vara rymden, hÀlsa, vapen och hur pÄverkas kroppen av droger, sjukdomar och abort. För att se hur lÀrarna och böckerna bejakar elevernas intressen intervjuades tre NO-lÀrare samt analyserades tre lÀroböcker i kemi, biologi och fysik för grundskolans senare Är. Böckerna innehöll mycket lite fakta om elevernas intresse omrÄden och det som fanns problematiserades inte. De intervjuade lÀrarna anvÀnder och följer i stort sÀtt bara de analyserade lÀroböckerna.
Ett smörgÄsbord med musik, En studie om musikaliska meningserbjudande i förskolan
Folkeson, Susanne & Segerbjer, Ulrica (2013) Ett smörgÄsbord med musik- en studie om musikaliska meningserbjudande i förskolan.
Malmö: LÀrarutbildningen Malmö Högskola
VÄrt syfte med denna studie Àr att undersöka och synliggöra hur pedagogerna ser pÄ musik och hur de anvÀnder musiken för att skapa ett musikaliskt meningserbjudande Begreppet musikaliska meningserbjudande har vi valt att belysa som vilka meningsfulla erbjudande pedagogerna ger barnet i Àmnet musik. Musikaliska meningserbjudanden kan ske i varierad form och i vÄr studie har vi lagt fokus pÄ tre teman. De tre temana Àr:
? Musikaliska meningserbjudande genom inflytande
? Musikaliska meningserbjudanden genom pedagogens intresse
? Kunskap genom musikaliska meningserbjudande
Vi har som stöd utgÄtt frÄn vÄra frÄgestÀllningar: Hur speglar sig pedagogernas eget intresse och kunskap kring musik i verksamheterna? Hur arbetar pedagogerna med musik som kunskapsförmedling? Vilket inflytande ges barnen i musikaktiviteterna?
För att komma fram till vÄrt resultat har vi anvÀnt oss av kvalitativa forskningsintervjuer samt observationer. Intervjuerna har skett med fem pedagoger pÄ fem olika förskolor och observationerna har gjorts pÄ tre av de förskolorna som Àr med i studien.
Enkla 3D-visualiseringsverktyg för kommunal planering och
vÀgprojektering
Det hĂ€r examensarbetet Ă€r utfört pĂ„ uppdrag av Visualiseringscentrum i UmeĂ„. Syftet med studien har framför allt varit att fĂ„ svar pĂ„ tre frĂ„gor: • Finns det intresse och behov av att anvĂ€nda 3D visualisering vid kommunal planering och vĂ€gprojektering? • Finns det nĂ„gon teknik som, om det finns intresse och behov, kan anvĂ€ndas för att tillgodose de behoven? • Finns det nĂ„gra andra branscher dĂ€r 3D visualisering skulle vara intressant att anvĂ€nda? För att fĂ„ svar pĂ„ den första frĂ„gan har ett antal intervjuer av nyckelpersoner pĂ„ stadsbyggnadskontor, VĂ€gverket samt konsulter i bygg- och planeringsbranschen genomförts. Resultatet av dessa intervjuer visar att det finns ett intresse och ett antal tĂ€nkbara tillĂ€mpningar för 3D visualisering. Ett tĂ€nkbart anvĂ€ndningsomrĂ„de Ă€r i samband med offentliga visningar av planerade byggprojekt, vĂ€gar eller byggnader.
Skolans friluftslivsundervisning: en studie om elevers och
lÀrares uppfattningar om friluftsliv
VÄrt examensarbete handlar om hur elever och lÀrare uppfattar friluftslivsundervisningen i skolan. Syftet med vÄr studie Àr att beskriva och analysera och tolka hur friluftsliv uppfattas av elever och lÀrare i högstadiet. De frÄgor som studien har utgÄtt ifrÄn Àr vilken betydelse begreppet friluftsliv i skolan för elever och lÀrare. Hur uppfattar elever det friluftsliv som bedrivs? Hur relaterar lÀrarnas utförande av friluftsliv i skolan med vad som anges i kursplanen? Finns det nÄgra skillnader i uppfattningar mellan elever, lÀrare och skolor mellan? För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor hur högstadieelever uppfattar friluftsliv i skolan har vi valt att anvÀnda oss av den kvalitativa metoden i form av enskilda intervjuer med elever och lÀrare.
Bemötande vid psykosvÄrd : Litteraturgranskning
SAMMANFATTNINGDenna litteraturgranskning har utgÄtt frÄn ett intresse av psykosvÄrd. I fem vetenskapliga artiklar, varav tvÄ frÄn Australien och tre frÄn United Kingdom, har jag granskat aspekter pÄ bemötande vid psykos. Den fortbildning som har nÄtt mitt arbete inom psykiatrin har grundat sig pÄ forskning pÄ omrÄdet och har rört sig med liknande utgÄngspunkter och slutsatser som i den granskade litteraturen. Trots att den informationen har funnits och spritts bland psykiatripersonal anvÀnds inte rekommenderade riktlinjer och handlingsplaner fullt ut. SvÄrigheter att starta nya arbetsmetoder och Àndra attityder i mötet med psykospatienter har mÄnga förklaringsgrunder.
Positionering och SpÄrning av mobila enheter, ur ett IT?forensiskt perspektiv
I dagens Sverige sÄ har de mobila enheterna en sjÀlvklar plats i vÄra fickor, likvÀl som i vÄrt samhÀlle och i dess brottslighet, vilket gör att det sedan nÄgra Är Àr att anse sjÀlvklart att de Àven har en central roll i IT?forensiska utredningar inom vÄra polismyndigheter. Men vid sidan av konkreta bevis för begÄngna brott lagrar enheterna dessutom ofta data som kan anvÀndas för att spÄra enheten, och dÀrmed ocksÄ dess brukare, över tid, vilket givetvis Àr av intresse av polismyndigheter men skulle Àven kunna vara av stort intresse för exempelvis försÀkringsbolag och andra delar av den 'civila sektorn' som driver utredningar men som saknar polisens befogenheter. För att ge ett sÄ brett anvÀndningsomrÄde som möjligt fokuserar dÀrför rapporten inte bara pÄ datat som Àr tillgÀngligt frÄn den faktiska enheten och hur de kan anvÀndas för spÄrning och positionering, utan försöker Àven pÄ praktiskt vÀg undersöka i vilken grad dessa metoder kan utföras med allmÀnt tillgÀnglig mjuk- och hÄrdvara..
Estetiska uttrycksformer i förskolan - " SÄ fruktansvÀrt viktigt!"
Den hÀr uppsatsen handlar om vilka estetiska uttrycksformer och medier som pedagoger vÀljer att arbeta med och varför. Syftet med detta examensarbete Àr att belysa vilka estetiska uttrycksformer som Àr mer eller mindre framtrÀdande i förskolan. Detta för att vi som pedagoger medvetet ska kunna skapa en verksamhet dÀr barnen erbjuds möten med varierande estetiska uttrycksformer. Vi har utfört kvalitativa intervjuer med nio pedagoger, frÄn tre förskolor, för att ta reda pÄ vilken betydelse de anser att arbete med estetiska uttrycksformer har för att stimulera barnens lÀrande och utveckling samt förmÄga att kommunicera. Under analysen av empirin har vi sett pÄ estetiska uttrycksformer ur ett socialisationsperspektiv och hantverkstradition, ett utvecklings-perspektiv och personlig uttryckstradition samt en erfarenhetstradition.
Barnlitteraturens betydelse för barn i förskolan och skolan
Barnlitteratur kan ha en stor roll i barns utveckling i den tidiga Äldern. Detta examensarbete fokuserar pÄ barnlitteraturens betydelse för barn i förskolan och skolan. Syftet med studien har varit att studera hur lÀrarna anvÀnder sig av barnlitteratur och hur litteraturen anvÀnds i förskolan och skolan. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Hur vÀcker pedagoger barns intresse för att lÀsa? Hur sÀger pedagoger att de anvÀnder sig av barnlitteratur i undervisningen? Vad anser barn om barnlitteratur? De metoder som anvÀnts för att besvara frÄgestÀllningar har varit intervjuer med lÀrare och frÄgor i form av enkÀter för barn/elever pÄ tvÄ olika skolor.
Hur fysiklÀrare gör fysik intressant för bÄde pojkar och flickor frÄn skolÄr sex till nio
Hur arbetar lÀrare, frÄn skolÄr sex till nio, för att fÄ elever mer intresserade av fysik? Syftet med arbetet Àr att ge fysiklÀrare med elever i alla Ärskurser bakgrund och exempel pÄ hur lÀraren kan göra fysiken mer ?elevvÀnlig?. Författarna undersöker genom enkÀter samt dÀrefter intervjuer vilka arbetssÀtt lÀrare, med elever i skolÄr sex till nio, vÀljer för att fÄ elever mer intresserade av fysik. Undersökningen omfattar Àven ifall lÀrarna ser skillnader, under fysiklektionerna, mellan flickors och pojkars attityder, intresse och arbetssÀtt. Resultaten frÄn undersökningen visar att lÀrarna uppfattar skillnader i pojkars och flickors arbetssÀtt.
Konsumentrörlighet pÄ den svenska bankmarknaden : Att byta eller inte byta det Àr det som Àr frÄgan
Efter ett antal lagÀndringar har förutsÀttningarna för nyetablering pÄ finansmarknaden blivigt allt enklare. Den tekniska utvecklingen har ytterligare förÀndrat förutsÀttningarna. I Sverige har de fyra storbankerna som bestÄr av Skandinaviska Enskilda Banken (SEB), Nordea, Föreningssparbanken (FSB) och Handelsbanker ca 80 % av marknadsandelarna. För de flesta hushÄllen Àr finansiella tjÀnster av vital betydelse och utgör i mÄnga fall en stor del av hushÄllets utgifter. Konkurrensverket menar att mÄnga hushÄll skulle spara ett betydande belopp genom att aktivt vÀlja bank.
LÄtminnen i vÄra sinnen. Att lÀra sig lÄtar utantill
Inre motivation Àr per definition en drivkraft i beteendet drivet av intresse och tillfredstÀllelse för arbetet i sig, utan nÀrvaron av yttre belöningar. DÄ monetÀra belöningar Àr vÀldigt utbrett och kostar företag stora summor Àr det av intresse att Àven studera hur motivation pÄverkas av hur arbetet i sig ser ut.Syftet med denna studie Àr att med ett kvantitativt förhÄllningssÀtt beskriva och analysera vilka dimensioner i arbetet och dess miljö som predicerar inre motivation.De prediktorer som utifrÄn tidigare teori valts ut Àr tron pÄ sin egen kompetens, tillhörighet, autonomi, feedback, personlig utveckling och arbetets meningsfullhet. För att besvara syftet har en enkÀt delats ut till 211 anstÀllda inom organisationen Skandia Advise.Statistiska analyser av resultatet visar att inre motivation till 25 % prediceras av de sex dimensionerna tillsammans. Enbart tron pÄ sin egen kompetens och personlig utveckling Àr sÀkerstÀllda som enskilda prediktorer för inre motivation inom Skandia Advise vilket bör tas under beaktning i ett nytt belöningssystem..
ABC -Vad Àr det? : FörskollÀrares syn pÄ -och roll i smÄ barns intresse för skriftsprÄket.
Syftet med studien var att undersöka vilken uppfattning nÄgra yrkesverksamma förskollÀrare hade om hur de sjÀlva arbetade mot förskolans lÀroplans strÀvansmÄl rörande barns begynnande lÀsande och skrivande. Studien har ocksÄ gjorts med anledning av den politiska satsningen pÄ att kompetensutveckla förskollÀrare med förskolelyftets kurs Barns litteracitet och matematiska gestaltande. Sex förskollÀrare i södra Norrland har intervjuats om deras interaktion med förskolebarnen. Av dem har tre lÀst kursen och tre har inte lÀst kursen. Detta gjordes för att se om det gÄr att avlÀsa nÄgon skillnad mellan grupperna i förestÀllningen om förskollÀrarens roll i barns intresse för skriftsprÄket.
Metoder för att bekÀmpa skatteflykt i Sverige och Eu, med fokus pÄ skatteflyktslagen och missbruksdoktrinen
Enligt artikel 3 i Europakonventionen fÄr ingen utsÀttas för tortyr eller omÀnsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. I stater dÀr det föreligger en risk för sÄdan behandling vÀljer invÄnarna oftast att lÀmna den staten för att söka skydd i en annan stat. En stat har dock rÀtt att sjÀlv bestÀmma vem som ska fÄ vistas inom deras grÀnser samt att det inte föreligger nÄgon rÀtt till politisk asyl enligt Europakonventionen. MotstÄende intressen stÄr sÄledes emot varandra: individens (den asylsökande) intresse av att fÄ stanna i en stat och dÀrmed skyddas frÄn behandling som strider mot artikel 3 i Europakonventionen stÄr mot statens (mottagarstaten) intresse om att enbart behöva skydda sina egna medborgare varpÄ parterna argumenterar för sin sak.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka, studera och analysera Europadomstolens rÀttsfall angÄende utlÀmning och utvisning under Ärens gÄng. Detta för att underlÀtta i förstÄelsen kring hur Europadomstolen bedömer parternas argumentation och slutligen beslutar i fallen.
Artikel 3 i Europakonventionen om de mÀnskliga rÀttigheterna. En analys av praxis frÄn Europadomstolen i utvisnings- och utlÀmningsÀrenden
Enligt artikel 3 i Europakonventionen fÄr ingen utsÀttas för tortyr eller omÀnsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. I stater dÀr det föreligger en risk för sÄdan behandling vÀljer invÄnarna oftast att lÀmna den staten för att söka skydd i en annan stat. En stat har dock rÀtt att sjÀlv bestÀmma vem som ska fÄ vistas inom deras grÀnser samt att det inte föreligger nÄgon rÀtt till politisk asyl enligt Europakonventionen. MotstÄende intressen stÄr sÄledes emot varandra: individens (den asylsökande) intresse av att fÄ stanna i en stat och dÀrmed skyddas frÄn behandling som strider mot artikel 3 i Europakonventionen stÄr mot statens (mottagarstaten) intresse om att enbart behöva skydda sina egna medborgare varpÄ parterna argumenterar för sin sak.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka, studera och analysera Europadomstolens rÀttsfall angÄende utlÀmning och utvisning under Ärens gÄng. Detta för att underlÀtta i förstÄelsen kring hur Europadomstolen bedömer parternas argumentation och slutligen beslutar i fallen.
Vad Àr vÀder? - en undersökning bland yngre barn
Syftet med vÄrt arbete var att ta reda pÄ och undersöka barns förestÀllningar och intresse för vÀder. Det viktigaste med vÄrt arbete var inte att lÀra barnen nya saker om vÀder utan mer att barnen skulle fÄ positiva erfarenheter med att arbeta med naturvetenskap. För att kÀnna oss förbereda ville vi skriva en del i arbetet om de olika omrÄdena vi valt: vind, Äska, regn, sol och moln. I undersökningen har vi anvÀnt oss utav kvalitativ metod, dÀr bÄde barn och pedagoger har blivit intervjuade. Barnen fick frÄgor om vÀder och pedagogerna fick frÄgor om tematiskt arbete, naturvetenskapligt arbete och miljöns betydelse för lÀrande Vi valde att arbeta tematiskt fem veckor pÄ tvÄ olika förskolor med naturen som nÀrhet.