Vi har tillsammans med företaget Becare gjort denna uppsats, med avsikten att utforma en lÀmplig strategi för deras internetnÀrvaro. Becare Àr ett nyetablerat företag som avser att införliva Internet i sin affÀrsmodell, bl a som relationsmarknadsförings-verktyg. Becare har ocksÄ i grunden ett uttatlat allmÀnt relationsorineterat synsÀtt pÄ marknadsföreingen. Vi menar att en genomtÀnkt Internetstrategi utgör grunden för att skapa förutsÀttningar för goda relationer och mervÀrde med aktuella intressenter.Becare har utvecklat och sÀljer produkter som med sina egenskaper Àr unika och Àr avsedda för ortopedisk vÀrme- och kylterapi för smÀrtlindring och rehabilitering av muskelskador eller andra smÀrtsamma besvÀr i kroppen Enligt Becare finns det en vÀldigt stor marknadspotential hos segmentet reumatiker, som i stor utstrÀckning torde ha stor anvÀndning av flera utav Becares produkter pÄ grund utav deras fysiologiska egenskaper och pÄ grund av att det Àr cirka en miljon svenskar som har nÄgon form av reumatisk sjukdom eller reumatiska symtom.Vi har intervjuat fem reumatiker, fem personer som arbetar inom reumatikerförbundet och tvÄ reumatologer. De har besvarat frÄgor som berör information, kommunikation, Internet, reumatismhjÀlpmedel m fl faktorer som berör reumatikerns livssituation och kommunikationsbehov.Den viktigaste slutsatsen i arbetet Àr att Internet, avseende aktuell bransch, i dagslÀget utgör en relativt oexploaterad arena för att bygga relationer med just reumatiker.

I denna uppsats har vi utifrÄn SKTF-tidningens genomförda undersökning försökt att utreda huruvida den i undersökningen pÄstÄdda motsÀttningen mellan den för LOU grundlÀggande principen om affÀrsmÀssighet och möjligheterna att stÀlla sociala villkor i en offentlig upphandling existerar. SÄledes blir Àven avsikten att studera vilka principer som pÄverkar möjligheterna att stÀlla sociala villkor enligt LOU samt att urskilja eventuella motsÀttningar mellan dessa principer och möjligheterna att stÀlla sociala villkor. Eftersom LOU stÄr inför en förÀndring 1 januari Är 2008 blir syftet ocksÄ att försöka utreda om dessa förÀndringar kommer att leda till en tydligare reglering angÄende möjligheterna att stÀlla sociala villkor i en offentlig upphandling. VÄra preciserade frÄgestÀllningar omfattas av forskningsfrÄgor som lyder som följer: Vilka motsÀttningar finns mellan LOU:s grundlÀggande principer och möjligheter att stÀlla sociala villkor? Och hur stÀlls sociala villkor i praktiken för att undvika dessa motsÀttningar? samt kommer införandet av NLOU att medföra en tydligare reglering av möjligheterna att stÀlla sociala villkor i offentlig upphandling Àn det som stadgats i LOU?Vi anvÀnder oss av en traditionell juridisk metod för att faststÀlla gÀllande rÀtt, de lege lata.

Social games have become a digital phenomenon over the last few years, affecting a lot of peoples everyday life. This paper focuses on how social games can affect workplace relationships. Through qualitative interviews I investigate how people who play with their colleagues experience the social games and their influence on the social interaction in the workplace. 10 interviews were carried out with people from four different organizations. The findings from these interviews were then put in relation to previous research and existing theories concerning workplace relationships and social games.

SAMMANFATTNINGTitel:Den sociala entreprenörens karaktÀriserande egenskaperNivÄ:Kandidatuppsats, C-nivÄ, företagsekonomi, ledarskap och organisationFörfattare:Pontus Alm & Yrsa FÀllströmHandledare:PÀr Vilhelmsson, KristinaMickelsson,ElenaAhmadi,MariaFregidou--?MalamaExaminator:Jens Eklinder FrickDatum:2015-06-02Syfte:Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka karaktÀriserande egenskapersom gÄr att finna hos sociala entreprenörer.Problem och bakgrund:Sociala företag och socialt entreprenörskap Àr ett omrÄde som har fÄtt undermÄliguppmÀrksamhet i forskningen med betoning pÄ drivande egenskaper hos socialaentreprenörer. FörstÄelsen för Àmnet kommer med denna studie öka, och befintligteori kommer att bekrÀftas eller motsÀgas.Metod:Undersökningen har en deduktiv ansats med en kvantitativ metod ochdeskriptiv samt analyserande statistik. Teoriunderlaget bygger framförallt pÄtidigare forskning inom socialt entreprenörskap men Àven pÄ forskning inomtraditionellt entreprenörskap. Analyskapitlet kommer att koppla tillbaka till teorinför att jÀmföra denna studies utfall med tidigare forskning.Resultat & diskussion:Denna studie bidrar med nya begrepp som karaktÀriserar sociala entreprenörer iSverige och som Àr grundade pÄ de sociala entreprenörernas egenskaper.

Bakgrund: I Sverige lider ca 400 000 individer av Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom (KOL). De frÀmsta riskfaktorerna för att utveckla KOL Àr rökning och ökad Älder. Vanliga symtom vid KOL Àr andfÄddhet, hosta, ökad slemproduktion, trötthet och Ängest.Syfte: Belysa upplevelser av att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom.Metod: Systematisk litteraturstudie har genomförts med en kvalitativ innehÄllsanalys med manifest och latent ansats. Sökningar efter artiklar utfördes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO. Tio artiklar som överensstÀmde med syftet inkluderades i den systematiska litteraturstudien.Resultat: Analysen resulterade i tvÄ teman: FÄngad i en sjuk kropp och Ensam med existentiella tankar.

Denna uppsats underso?ker hur artisten Jaqe har kunnat sprida sin musik och sitt varuma?rke via sociala medier utan att ha na?gra konton pa? sociala medier registrerade i sitt namn, eller o?verhuvudtaget vara aktiv pa? na?tet.Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka ett ho?gst ovanligt marknadskommunikationsfenomen som tycks motsa?ga ra?dande normer inom musikbranschen, fo?r att belysa huruvida man kan bedriva effektiv marknadskommunikation via sociala medier utan att o?verhuvudtaget vara aktiv online. Detta underso?ks genom att kartla?gga och problematisera Jaqes strategi samt ja?mfo?ra den mot Sveriges tva? sto?rsta skivbolags digitala marknadskommunikativa praktiker. Empirin besta?r av fyra kvalitativa expertintervjuer.

Syftet med studien var att ta reda pÄ om det gÄr att predicera medarbetares livstillfredsstÀllelse, psykosociala vÀlmÄende och upplevd relation till nÀrmaste chef utifrÄn chefers emotionsperception och emotionsreglering. Detta gjordes genom att 38 chefer utförde ett datorbaserat emotionsperceptionstest samt besvarade Emotional Regulation Questionaire. Deras nÀrmaste medarbetare bestÄende av totalt 213 stycken fick sedan besvara en enkÀt bestÄende av delar frÄn Satisfaction With Life Scale, SF-1 och QPS Nordic. Studiens huvudresultat visade att generaliserat kan resultatet frÄn emotionsperceptionstestet och det sjÀlvrapporterade anvÀndandet av omvÀrdering av kÀnslor hos chefer förklarar 28 % av skattningarna pÄ Satisfaction With Life Scale hos medarbetarna. Resultaten diskuteras i termer av att chefer skapar en positiv atmosfÀr pÄ arbetsplatsen, identifierar sociala problem och löser konflikter effektivare nÀr de Àr skickliga pÄ emotionsperception och omvÀrderar sina kÀnslor..

Denna rapport ger en bild av vilka olika saker byggherrar i SverigeanvĂ€nder sig av idag för att öka den sociala hĂ„llbarheten. De projektsom studerats Ă€r Bygga om Dialogen i Malmö, Älvstaden i Göteborg,Vivalla i Örebro och föreningen Byggemenskap.Genom att intervjua en person frĂ„n varje omrĂ„de studeras likheteroch skillnader i hur man arbetat med den sociala hĂ„llbarheten vidbyggnation. I Malmö och Örebro studeras arbetet med att öka densociala hĂ„llbarheten vid renoveringsobjekt, hur fĂ„r de hela omrĂ„densom lĂ€nge haft ett dĂ„ligt rykte att bli socialt hĂ„llbara dĂ€r stort fokusligger pĂ„ att anstĂ€lla lĂ„ngtidsarbetslösa.I Göteborg och i föreningen Byggemenskap fokuserar man pĂ„ attföra in den sociala hĂ„llbarheten vid nybyggnation och hur vi kan byggahyresrĂ€tter som har en lĂ€gre hyra Ă€n nybyggda lĂ€genheter i dagslĂ€gethar..

NÀtverkssamhÀlle, informationssamhÀlle, kunskapssamhÀlle. Begrepp som dessa dyker upp iallt fler sammanhang, anvÀnda av sÄvÀl samtidsobservatörer som visionÀrer. En uppfattningom att det samhÀlle vi ser idag vÀsentligen skiljer sig frÄn det industrisamhÀlle somdominerade 1900-talet Àr inte svÄr att nÀra, och den för mÄnga sjÀlvklara komponent somtillförts Àr just information och de mekanismer som omgÀrdar den. Att förÀndra samhÀllet Àrdock inget som enbart isolerad teknikutveckling Ästadkommer. Tidigare forskning beskriverhur tekniken har inkorporerats i vÄra liv, förÀndrat vÄra vardagliga sysslor och det sÀttmÀnniskor kommunicerar med varandra.

Ett centralt tema och det viktigaste verktyget i mÀnniskors sociala samspel Àr kommunikation. Uppsatsens titel Àr ett citat frÄn en av informanterna och beskriver Àmnet som behandlas i denna C/D uppsats, kommunikation i arbetsgrupper. Denna undersökning Àr en fallstudie vid ett kommunalt Àldreboende i Norrbotten. Studien avser att studera en arbetsgrupp som arbetat tillsammans i ett par mÄnader och som Àr i sin första fas i utvecklingen. De hÄller pÄ att utforma arbetssÀtt, arbetsrutiner och relationer.

Teknikens utveckling utgör en stor del av mediernas framÄtskridande. Ny teknik möjliggör nya arbetssÀtt. FramvÀxten av internet har inneburit nya möjligheter för mÀnniskor att socialisera med varandra. Sociala medier, som bloggar och Facebook, har ocksÄ lett till nya förutsÀttningar för att sprida och hitta information.Att journalister har börjat anvÀnda sociala medier som kÀllor i nyhetsrapporteringen innebÀr en förÀndring i hur kÀllor vÀrderas. Eftersom vem som helst har tillgÄng till sociala medier kan anvÀndandet av dem missbrukas, vilket gör det svÄrt att veta vem som egentligen ligger bakom informationen, nÄgot som Àr viktigt för nyhetsrapporteringens trovÀrdighet.Syftet med den hÀr studien var att undersöka hur sociala medier anvÀnds som kÀllor i Sveriges fyra rikstÀckande morgon- och kvÀllstidningar; Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka vad större svenska företag innefattar i begreppet CorporateSocial Responsibility (CSR) med fokus pÄ den sociala delen samt att undersöka vilkaaktiviteter de har för att bekrÀfta sin tolkning av begreppet. Uppsatsen Àmnar Àven undersökavilka faktorer som pÄverkar till CSR-arbete samt om det gÄr att koppla företagens CSR-arbetetill företagens mÄngfaldsarbete. För att besvara syftet har intervjuer gjorts via telefon hos sjustörre svenska företag, verksamma inom varierade branscher, med personer ansvariga förrespektive företags CSR-verksamhet. Resultaten av studien har visat pÄ att intressenter har enstor inverkan pÄ företags CSR-verksamhet samt att CSR-arbete anses vara ett bra verktyg förföretag att pÄvisa ansvarstagande vilket i lÀngden ökar företagets goda rykte. Dessutom harproblematiken kring begreppet CSR komplexitet framkommit samt att de sociala CSR-aktiviteter Àr svÄrmÀtta och svÄrdefinierade..

Detta arbete har skrivits för att undersöka hur konsekvenser som rör sociala frÄgor beskrivs i miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) för detaljplaner. Idén bakom uppsatsen kommer frÄn mitt stora intresse för hur det vi som planerare och landskapsarkitekter ritar pÄverkar mÀnniskor. Vilken kunskap finns egentligen om vilka konsekvenser det vi bygger fÄr för befolkningen som berörs och hur utvÀrderas detta? Enligt lagen skall en MKB upprÀttas om planen i frÄga kan berÀknas ha betydande miljöpÄverkan. Man skall i sÄ fall ta fram ett dokument, en MKB, som beskriver konsekvenserna planen för med sig pÄ miljön men Àven för mÀnniskor och deras hÀlsa.

SammanfattningTitel ? Gilla, dela och kommentera: Hur svenska fastighetsma?klarfo?retag anva?nder sociala medier Fo?rfattare - Ellinor Hult och Malin Walle?n Handledare - Bo RundhA?mne - Kandidatuppsats i fo?retagsekonomiProblemformulering - Studien fokuserar pa? hur svenska fastighetsma?klarfo?retag hanterar sociala medier och uppsatsens funktion a?r att ge en insikt i fastighetsma?klarfo?retagens anva?ndande av sociala medier samt vilka mo?jligheter och problem det kan leda till.Syfte - Syftet a?r att underso?ka hur ett fastighetsma?klarfo?retag anva?nder sig av sociala medier som en del av marknadsfo?ringen.Metod - Studien har genomfo?rts med en kvalitativ enka?tunderso?kning som skickades ut till de 13 sto?rsta riksta?ckande fastighetsma?klarfo?retagen i Sverige fo?r att fa? en fo?rsta?else fo?r hur de arbetar med sociala medier.Resultat - Det a?r ma?nga fo?retag inom fastighetsma?klarbranschen som anva?nder sociala medier och har en strategi fo?r sitt anva?ndande. Dock ga?r det att utla?sa fra?n studien att flertalet fo?retag bo?r se o?ver och mo?jligen tydliggo?ra sina strategier fo?r att fa? ett ba?ttre hanterande av medierna. Utifra?n analysen kan det ocksa? konstateras att fastighetsma?klarfo?retag bo?r anva?nda sig av sociala medier som marknadsfo?ringsverktyg eftersom det enligt underso?kningen genererar fler kunder, a?r mer kostnadseffektivt a?n traditionell media och fungerar som ett bra komplement till traditionell media.

Syftet Àr att undersöka hur en urvald grupp ungdommar ser pÄ sitt eget sociala liv pÄ internet.Materialet till arbetet bestÄr av 20 semistrukturerade intervjuer med ungdomar i Äldrar 17 till 19.Teorin innefattar indentiet och globalisering.Resulatetet tyder pÄ att internet fungerar som en förstÀrkning av respondenternas befintliga sociala nÀtverk. Respondenterna Àr starkt förankrade i deras lokala miljö. Den frÀmst textbaserade interaktion respondenterna bedriver via internet Àr inget substitut för deras sociala interaktion i den fysiska verkligheten. Internet har erbjudit respondenterna ett trÀningsfÀlt för deras identitetsutveckling. .