Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om och hur medverkandet i en organisation som BNI kan hjÀlpa dess medlemmar att identifiera och etablera relationer. Organisationen erbjuder dess medlemmar en möjlighet att genom en serie av interaktioner med varandra utbyta referenser; genom utnyttjandet av varandras kontaktnÀtverk. Detta har undersökts genom en kvalitativ studie pÄ BNI Uppsala. Studien bestÄr av djupintervjuer med regionsansvarig och fyra medlemmar, en observationsstudie av ett frukostmöte samt studerandet av diverse sekundÀrdata. Genom vÄr analys gentemot aktuell teori inom Àmnet har vi kunnat pÄvisa medlemmarna erbjuds en plattform för bÄde sociala och affÀrsmÀssiga interaktioner och dÀrigenom etablerandet av relationer med andra aktörer.

Corporate Social Responsibility, företagets sociala ansvarstagande, har de senaste Ären uppmÀrksammats mer och mer. Medierna och intresseorganisationer har fÄtt allmÀnheten intresserad av dessa frÄgor och trycket pÄ att företag ska ta sitt sociala ansvar har ökat. Det sociala ansvaret ska genomsyra företagens hela organisation och strÀcker dÀrför sig Àven till leverantörer. Att kontrollera att leverantörer arbetar pÄ ett etiskt korrekt sÀtt Àr inte alltid helt enkelt dÄ geografiska avstÄnd försvÄrar kontrollen.Vi har för avsikt att undersöka hur mindre textilföretag kontrollerar sina leverantörer i u-lÀnder med avseende pÄ CSR. Vi vill ta reda pÄ om relationens karaktÀr har betydelse för kontrollen och jÀmföra ifall smÄ och stora företag arbetar pÄ olika sÀtt.Vi har kommit fram till att smÄ och stora företag arbetar olika med kontroll av leverantörer.

Bakgrund och problematisering: Det har i dagens samhÀlle blivit allt vanligare att företaghyr in personal via bemanningsföretag. Detta medför positiva aspekter sÄsom exempelvis ökad flexibilitet men flexibilitetsstrategin kan Àven medföra negativa konsekvenser. Företagetkan bli svÄrhanterligt i och med den heterogenitet som skapas i arbetsstyrkan och det har Àvenframkommit att denna heterogenitet kan pÄverka de sociala relationerna pÄ arbetsplatsen. Dock Àr tidigare litteratur bristfÀllig gÀllande detta. DÄ sociala relationer Àr en avgörandefaktor till trivsel pÄ arbetsplatsen och dÄ det i sin tur gynnar företagets framgÄng, Àr dettarelevant att studera nÀrmre.

Syftet med vÄr studie Àr att beskriva barns syn pÄ hÀlsa och vad de sjÀlva anser att de mÄr bra av. Vi vill ocksÄ studera om elevers uppfattningar skiljer sig Ät pÄ en skola med hÀlsoinriktning och pÄ en skola utan nÄgon speciell hÀlsoinriktning.Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ intervjumetod för att pÄ bÀsta sÀtt fÄ fram elevernas uppfattningar. Vi har sammanlagt intervjuat 16 elever frÄn skolÄr fyra.Av elevernas svar framkom det att sociala relationer har stor betydelse för deras vÀlmÄende. Eleverna ansÄg ocksÄ att fysisk aktivitet och kost Àr viktigt för hÀlsan. Vi sÄg ingen tydlig skillnad mellan skolorna.Slutligen kan vi konstatera att barn Àr relativt medvetna om vad de mÄr bra av och har funderingar kring hÀlsa.

Syftet med studien Àr att beskriva om och i sÄ fall hur individer med ADHD stigmatiseras (stÀmplas). Vikommer att undersöka om det finns nÄgon pÄverkan i individens sociala relationer och hur denna pÄverkan kankommer till uttryck. VÄr studie anvÀnder sig av tre teman; stigmatisering (stÀmplingen), sociala relationer ocharbete. I den tidigare forskning visar vi hur olika grupper av individer stigmatiseras i samhÀllet. StudienanvÀnder sig av Goffmans teorier om stigmatisering.

Bakgrund Pensionerade m?n utg?r idag en stor del av den svenska befolkningen, och de flesta bed?mer sin h?lsa som god. Tidigare studier visar dock att pensionen kan inneb?ra risker f?r att f?rlora sociala sammanhang och meningsfulla aktiviteter, vilket p?verkar m?lgruppens h?lsa negativt. Wilcocks teori om doing, being, belonging, och becoming kan anv?ndas f?r att f? en djupare f?rst?else f?r m?lgruppens h?lsa.

This study aims to examine how the students ethnic background affects them in their social relationships at school. The main research questions in this study have been: How does the ethnic background of students affect there social relationships with their friends at school?How does the identity creates and develop in the context of social relationships? What significance does the language that is spoken hold in the social relationships of the childrenThe main research questions have been investigated based on the students perspective, where the two main methods were individual interviews and observation on the schoolyard during recess. The interviews and observations where carried out at eight informants with three different ethnic backgrounds. The three ethnic backgrounds were Swedish, Somali, and Syrian.           The results of the study showed in the interviews that no one of the informants differentiated themselves from their friends who came from different ethnic backgrounds from which they did, they did not categorize themselves based upon their ethnicity.

SammanfattningFörfattare: Catarina CuibeTitel: Socialsekreterares upplevelse av hur sociala relationer till arbetskollegor pÄverkar hÀlsan.Kurs: Projektkurs i arbetshÀlsovetenskap, magisternivÄLÀrosÀte: Högskolan i GÀvle.Socialsekreterare Àr en yrkesgrupp dÀr sjukskrivningar Àr vanligt förekommande pÄ grund av tillstÄnd som orsakats av en pressad arbetssituation. De beskrivningar som ges idag gÀllande socialsekreterares arbetssituation tyder pÄ att det finns behov av att titta nÀrmare pÄ faktorer som pÄverkar hÀlsa hos socialsekreterare. Flera studier visar att sociala relationer till arbetskollegor har betydelse för socialsekreterares hÀlsa. Det saknas dock en djupare förstÄelse och förklaring till vad det Àr i de sociala relationerna som pÄverkar hÀlsan utifrÄn socialsekreterares eget perspektiv. Syftet med denna studie var att undersöka hur socialsekreterare upplever och beskriver de sociala relationerna till arbetskollegor och hur relationerna till arbetskollegor pÄverkar hÀlsan.

In this study, we have considered the impact the organization`s implementation of its vision of the psychosocial work enviroment has been for the relations between the employees. We have primarily relied on a hermeneutic approach to understand our empirical data, and when we have interpreted and made a socialpsycological analysis on our collected empirical data. We have used SmithÂŽs Institutional Ethnography, Sheff`s Social bonds and Asplund`s theory of Social responsivity. To collect the empirical data we have combined quantitative and qualtitative methods and a textanalysis at a visiondocument in the aim of capture both the depht and the breadth of our chosen fields of study. The results we have found shows that the psycosocial work environment within the organization can be seen as interplay between individual and enviroment and between individuals as well and that this interaction is influenced by the organizational culture that is created by the organization`s political vision.

Att fÄ en stomi Àr för mÄnga en enorm livsomstÀllning som i mÄnga fall leder till sociala, fysiska och psykiska svÄrigheter. Denna litteraturstudie syftar till att belysa hur individer med stomi uppfattar sin livskvalitet och vilka stomirelaterade problem som försvÄrar deras vardag. Tio studier har granskats och fem teman har identifierats nÀmligen pÄverkan pÄ fysiskt och psykiskt vÀlbefinnande, pÄverkan pÄ sociala relationer och personlig tro samt pÄverkan pÄ sjÀlvstÀndigheten. Ett sÀnkt fysiskt eller psykiskt vÀlbefinnande, brist pÄ sociala relationer eller negativ inverkan pÄ sjÀlvstÀndighet eller personlig tro Àr faktorer som pÄverkar en individs livskvalitet. En stomioperation leder i mÄnga fall till isolering frÄn det sociala livet, en stÀndig oro och rÀdsla för att inte passa in till följd av lÀckage eller ofrivillig gasavgÄng men Àven till följd av att den egna kroppsuppfattningen och tron pÄ sig sjÀlv har blivit negativt pÄverkad.

Syftet med denna studie var att undersöka huruvida smÄ barns relationer till förÀldrar och kamrater hÀnger samman med olika typer av aggressivitet. Könsskillnader i aggressivitetstyper och deras kopplingar till relationer undersöktes. MÄlgruppen i studien var 200 tre- till femÄriga barn vid 12 förskolor i en svensk stad. Skattningar gjordes av förÀldrar och förskollÀrare. Det fanns ett samband mellan ett barns aggressivitet och han/hennes relationer till förÀldrar och kamrater.

Uppsatsen grundar sig pĂ„ en diskursanalytisk undersökning av det hĂ€lsofrĂ€mjande arbetets struktur och förhĂ„llningssĂ€tt ur ett sociologiskt perspektiv. Fyra olika verksamheter som pĂ„ ett eller annat sĂ€tt arbetar med hĂ€lsofrĂ€mjande verksamhet har undersökts, Socialdepartementet, FolkhĂ€lsoinstitutet(Fhi), HĂ€lsofrĂ€mjande Sjukhus(Hfs) samt Södra Älvsborgs Sjukhus(SÄS). Jag utförde Ă€ven en undersökning pĂ„ individnivĂ„, dĂ€r anstĂ€llda pĂ„ SÄS fick uttrycka Ă„sikter och tankar om hĂ€lsa och hĂ€lsofrĂ€mjande arbete. Syftet med uppsatsen var att undersöka den sociologiska forskningens inverkan och roll inom det hĂ€lsofrĂ€mjande arbetet.Det hĂ€lsofrĂ€mjande arbetet Ă€r uppbyggt kring tvĂ€rvetenskaplig forskning men fokuset pĂ„ hur detta ska implementeras i individers vardag har fokus pĂ„ det samhĂ€llsvetenskapliga. Sociologiska begrepp och perspektiv ges utrymme i diskurser och de sociala behoven uppmĂ€rksammas och bidrar till utvecklingen.

Syftet med denna uppsats Àr att utifrÄn ett socialpsykologiskt perspektiv undersöka hur personer med psykisk sjukdom upplever att de blir och har blivit bemötta av mÀnniskor i sin omgivning. Samt att undersöka vilken betydelse de tillskriver sociala relationer och bemötanden för sin psykiska hÀlsa. Studien har en kvalitativ hermeneutisk ansats och baseras pÄ fem semi -strukturerade intervjuer.Resultatet visar att personer med psykisk sjukdom upplever stor brist pÄ förstÄelse och acceptans frÄn sin omgivning nÀr det gÀller hur de har blivit bemötta i relation till sin psykiska sjukdom. Resultatet visar ocksÄ att personer med psykisk sjukdom vÀrdesÀtter gemenskap och samhörighet som Àr prÀglad av förstÄelse och acceptans.För att analysera resultatet av studien har följande teorier anvÀnts; den psykiska strukturens förutsÀttningar, sociala relationers karaktÀr - avseende emotionerna skam och stolthet, mÀnniskan som social varelse och depressionens socialpsykologi.I analysen framkommer att bristen pÄ förstÄelse och acceptans pÄverkar intervjupersonerna sjÀlvbild pÄ ett negativt sÀtt. Konsekvensen blir en bristande tillit bÄde till sig sjÀlv och andra och resulterar i försvÄrandet av att upprÀtthÄlla optimalt differentierade sociala relationer. Att intervjupersonerna vÀrdesÀtter gemenskap och samhörighet som Àr prÀglad av förstÄelse och acceptans tolkas som att intervjupersonerna genom förstÄelse och acceptans blir speglade pÄ ett sÀtt som stÀrker det sanna sjÀlvet. Speglingen förmodas vara betydelsefull utifrÄn att intervjupersonerna med hjÀlp av den positiva speglingen kan skapa meningar som tillskriver den egna identiteten vÀrdet av ett autentiskt sjÀlv.

Utvecklingen av det nya medielandskapet pÄverkar företags och marknadsförares sÀtt att bedriva marknadsföring pÄ Internet. Utvecklingen har lett till att konsumenten idag fÄtt mer makt och det krÀvs mer av företag för att vÀcka uppmÀrksamhet. Studien handlar om att skapa en normativ modell för hur företag och marknadsförare kan utnyttja sociala medier som en del i sin marknadsföring. Vi diskuterar och reflekterar Àven relevant teori i förhÄllande till branschexperters syn pÄ sociala medier samt dess betydelse.Det teoretiska materialet som anvÀnds Àr delar ur Internetmarknadsföring, Gerillamarknadsföring samt relationsmarknadsföring. För att ge en tydligare bild av sociala medier och hur företag och marknadsförare kan utnyttja det presenterar vi representativa illustrationer av sociala medier.Studien bygger pÄ en kvalitativ metod.

Avsikten med denna uppsats Àr att fÄ en förstÄlelse för varför barn utvecklar för psykisk ohÀlsa. Fokus kommer att ligga pÄ familjens situation, socialt och ekonomiskt. En annan frÄga som kommer att diskuteras Àr huruvida barns sociala relationer utanför hemmet pÄverkar den psykiska hÀlsan. Genom relevanta sociologiska och psyklogiska teorier har jag försökt att analysera, problematisera och förstÄ vad det Àr som bidrar till att psykisk ohÀlsa drabbar barn. För att fÄ en tillförlitlig undersökning anvÀnder jag mig av kvantitativa metoder, dÀr jag tagit del av en levnadsnivÄundersökning Barn 2000, dÀr 692 barn har fÄtt besvara frÄgeformulÀr som visar hur deras psykiska hÀlsa ser ut.