Titel: VĂ„ld i nĂ€ra relationer ? Sjuksköterskors erfarenheter av att möta vĂ„ldsutsatta kvinnor, en systematisk litteraturstudie.Bakgrund: År 2011 anmĂ€lde 12 471 kvinnor att de blivit utsatta för vĂ„ld i en nĂ€ra relation. Skador som vĂ„ldsutsatta kvinnor drabbas av Ă€r allt frĂ„n psykiska besvĂ€r till svĂ„ra fysiska skador. MĂ„nga av dessa kvinnor behöver komma i kontakt med sjukvĂ„rden och sjuksköterskor i olika organisationer.Syfte: Syftet med litteraturstudien Ă€r att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att möta kvinnor som utsĂ€tts för vĂ„ld i nĂ€ra relationer.Metod: En systematisk litteraturstudie dĂ€r inkluderade studier granskades och kvalitetsbedömdes. Resultaten analyserades och tematiserades utifrĂ„n likheter och skillnader.Resultat: Huvudresultatet pĂ„visade sjuksköterskornas kĂ€nslomĂ€ssiga svĂ„righeter att möta kvinnor som utsĂ€tts för vĂ„ld i nĂ€ra relationer, dĂ„ det bland annat pĂ„verkade sjuksköterskans privatliv.

Denna uppsats fokuserar pÄ den amerikanska utrikespolitiken och dess inverkan pÄ omskapandet av den chilenska politiken under 1970-talet. Valet att studera omskapandet av politiska strukturer grundar sig i en förstÄelse av Förenta Staterna som en viktig och central aktör inom den internationella arenan. Det som diskuteras och teoretiseras kring i uppsatsen Àr bland annat internationella relationer, begreppen hegemoni och makt, för en vidare förstÄelse av den amerikanska interventionen i Chile..

Internet har utvecklats till en ?Web 2.0? version, dĂ€r nu anvĂ€ndare Ă€r interaktiva med varandra. NĂ€tverksajten Facebook, en av tjĂ€nsterna som ingĂ„r i begreppet sociala medier, har bara funnits pĂ„ Internet i nĂ„gra Ă„r och har redan över 500 miljoner anvĂ€ndare runt om i vĂ€rlden. Sociala medier Ă€r ett enkelt sĂ€tt för att skapa kontakt och tillgĂ€nglighet med sina vĂ€nner och kan bli ett verktyg för sĂ„vĂ€l privatpersoner, företag och organisationer att nĂ„ sina mĂ„lgrupper. Även de statliga verksamheterna kan anvĂ€nda sociala medier för att kommunicera med sina kunder, intressenter och allmĂ€nheten.

Det finns mÄnga olika motiv för företag att sponsra kultur men kulturinstitutioner har dÄligt utvecklade erbjudandestrategier för att framhÀva hur företag gagnas av samarbetet. MellanhÀnder med nisch mot kultursponsring kan etableras för att marknadsföra kulturinstitutioner mot potentiella sponsorer. En Àndrad lagstiftning tycks öka intresset för företag att sponsra kultur. För att maximera nyttan av sponsringssamarbetet krÀvs en utvecklad sponsringsrelation som Àr ömsesidigt vÀrdeskapande och dÀr parterna uppfyller alla nivÄer av kunskapsutbyte. Relationerna inom kultursponsring pÄverkas mer av kulturinstitutioners storlek Àn av företags..

Bakgrund Ensamhet ?r en subjektiv upplevelse av brist p? meningsfulla relationer som p?verkas av h?lsa, livssituation, och den drabbar ofta ?ldre. Eftersom m?nga ?ldre idag v?rdas i hemmet ?r f?rst?else f?r ensamhetens olika uttryck central inom hemsjukv?rd. Syfte Syftet ?r att beskriva ensamhet hos ?ldre patienter inom hemsjukv?rd.

Magisteruppsats, 15 hpÄmne: Svenska som andrasprĂ„kTermin: Vt 2014Handledare: Qarin Franker.

Bakgrund: Delaktighet i samhÀllet Àr avgörande för den psykiska hÀlsan och Àr viktigt utifrÄn sÄvÀl ett individuellt som ett samhÀlleligt perspektiv. Tidigare studier har undersökt delaktighet i relation till funktionsnedsatta personer, och denna studie fördjupar och utreder frÄgan vidare. MÄlet med undersökningen, utförd i Göteborg, Àr att studera frÄgor som rör delaktighet i samhÀllet enligt de funktionsnedsattas egna upplevelser och erfarenheter.Metod: Kvalitativ metod har anvÀnts för att undersöka hur tjugo funktionsnedsatta personer tÀnker och resonerar kring sin egen delaktighet i samhÀllet. Detta gjordes genom semistrukturerade personliga intervjuer. Resultat: UtifrÄn ett socialkonstruktivistiskt perspektiv ses funktionshindret som en orsak av de hindrande faktorer som den funktionsnedsatta möter ute i samhÀllet.

Kronisk njursjukdom med livsuppehÄllande hemodialysbehandling medförde förÀndrade levnadsvillkor för patienter och nÀrstÄende. NÀrvaro av nÀrstÄende var en faktor som positivt pÄverkade patienten och utan nÀrstÄendes stöd krÀvdes större insatser frÄn sjukvÄrden. Till nÀrstÄende rÀknas anhöriga, men Àven andra som har nÀra relationer med patienten, som till exempel vÀnner eller grannar. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur litteraturen beskriver situationen för nÀrstÄende till hemodialyspatienter och vilken typ av stöd de efterfrÄgade, samt att beskriva inkluderade studiers urvalsgrupper. Det Àr en beskrivande litteraturstudie dÀr 10 kvalitativa artiklar frÄn databasen CINAHL inkluderades.

Det har börjat bli allt vanligare att organisationer ser över sina traditionella intranÀt och börjar titta pÄ möjligheterna med sociala intranÀt (Ward, 2012). I den hÀr uppsatsen presenteras en definition av ett socialt intranÀt och hur det frÀmjar informationsdeltagande och socialt nÀtverkande. Genom att utföra en fallstudie pÄ Medarbetarportalen pÄ Uppsala universitet har det framkommit att det finns ett antal hinder som har en negativ effekt pÄ införandet. Vi anser att en utförlig behovsanalys, dÀr man inte haft överseende med nÄgon organisatorisk eller informell grupp dÀr samtliga intressenter Àr medvetna om vilka fördelar som finns med sociala intranÀt, Àr nödvÀndigt för lyckat ett projektet..

Kronisk njursjukdom med livsuppehÄllande hemodialysbehandling medförde förÀndrade levnadsvillkor för patienter och nÀrstÄende. NÀrvaro av nÀrstÄende var en faktor som positivt pÄverkade patienten och utan nÀrstÄendes stöd krÀvdes större insatser frÄn sjukvÄrden. Till nÀrstÄende rÀknas anhöriga, men Àven andra som har nÀra relationer med patienten, som till exempel vÀnner eller grannar. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur litteraturen beskriver situationen för nÀrstÄende till hemodialyspatienter och vilken typ av stöd de efterfrÄgade, samt att beskriva inkluderade studiers urvalsgrupper. Det Àr en beskrivande litteraturstudie dÀr 10 kvalitativa artiklar frÄn databasen CINAHL inkluderades.

Kronisk njursjukdom med livsuppehÄllande hemodialysbehandling medförde förÀndrade levnadsvillkor för patienter och nÀrstÄende. NÀrvaro av nÀrstÄende var en faktor som positivt pÄverkade patienten och utan nÀrstÄendes stöd krÀvdes större insatser frÄn sjukvÄrden. Till nÀrstÄende rÀknas anhöriga, men Àven andra som har nÀra relationer med patienten, som till exempel vÀnner eller grannar. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur litteraturen beskriver situationen för nÀrstÄende till hemodialyspatienter och vilken typ av stöd de efterfrÄgade, samt att beskriva inkluderade studiers urvalsgrupper. Det Àr en beskrivande litteraturstudie dÀr 10 kvalitativa artiklar frÄn databasen CINAHL inkluderades.

Examensarbetet handlar om lÀrares tankar och uppfattningar kring deras arbete med det sociala klimatet i skolklasser. Det innehÄller lÀrarnas beskrivningar om vad och hur de arbetar samt hur de definierar begreppet ?arbetet med det sociala klimatet i skolklasser?? Syftet med detta arbete Àr att försöka belysa hur lÀrare tÀnker kring och arbetar med det sociala klimatet i skolklasser. FrÄgestÀllningarna Àr: Hur tÀnker lÀrare om arbetet med det sociala klimatet i klassen? Upplever lÀrare att de arbetar med det sociala klimatet i klassen och hur i sÄ fall? Varför anser sig lÀrarna arbeta med det sociala klimatet i klassen? Vad kan lÀrarna se som den bÀsta lösningen för att kunna skapa och upprÀtthÄlla ett gott socialt klimat i klassen, ett drömscenario? MÀnniskosyn, motivationsteori och sociokulturell teori, Àr de teoretiska utgÄngspunkterna för vÄrt arbete.

Studien har vÀxt fram ur de möjligheterna som sociala medier ger kommunerna i deras arbete med den externa kommunikationen.Kommuner har lÀnge prÀglats av en byrÄkratisk karaktÀr men med hjÀlp av sociala medier finns de en möjlighet att öppna upp för dialog och interaktion med medborgarna.Syftet med studien var att undersöka hur utvalda kommuner anvÀnder sociala medier i den externa kommunikationen och hur de arbetar för att dÀr skapa dialog med medborgarna. I studien undersöker vi ocksÄ hur kommunerna kommunicerar pÄ deras officiella sociala medier. De frÄgestÀllningar som vi med studien besvarat Àr:Hur beskriver kommunerna att de anvÀnder sociala medier i sin externa kommunikation med medborgarna?Hur beskriver kommunerna att de arbetar med att skapa dialog med sinamedborgare pÄ sociala medier?Hur kommunicerar kommunerna pÄ deras sociala medier?För att besvara vÄra frÄgestÀllningar inledde vi undersökningen med kvalitativa intervjuer dÀr en respondent frÄn varje utvald kommun fick beskriva hur de anvÀnder sociala medier i sin externa kommunikation och hur de anvÀnder dem för att skapa dialog med sina medborgare. DÀrefter genomförde vi en innehÄllsanalys pÄ kommunernas officiella Twitterkonto och den officiella Facebooksidan under en utvald tidsperiod för att kunna besvara hur kommunerna kommunicerar dÀr.Resultatet visar att kommunerna anvÀnder sociala medier för att de vill skapa dialog och interaktion med sina medborgare.

Sociala medier och anvÀndningen av dessa a?r enormt utbredd, mÄnga Àr anvÀndare av de olika sociala nÀtverk som finns att tillgÄ. Men vad hÀnder med individen nÀr man vÀljer att la?mna sociala medier och den interaktion som de erbjuder? Denna C-uppsats syftar till att undersöka individens arbete med det egna jaget, i samband med ett avhopp ifrÄn sociala medier. Det reflexiva projektet som jaget utgör omförhandlas stÀndigt och undersökningen söker förstÄelse kring hur detta projekt tar sig form nÀr en individ aktivt vÀljer att lÀmna de sociala mediernas vÀrld.

Forskning visar att flera faktorer i individens miljö och karaktÀr har mycket stor betydelse nÀr det gÀller att sluta med missbruk. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur f.d. missbrukande kvinnor agerade för att ta sig ur tungt missbruk och hur de upplevde det sociala stödet ur ett genusperspektiv. För att fokusera pÄ detta har författaren intervjuat personal om stödet som erbjuds inom frivÄrd, socialtjÀnst och behandlingshem. Dessutom har författaren studerat vilken sorts stöd som personalen och kvinnorna i studien anser vara viktigast och hur samverkan mellan olika delar av den sociala sektorn fungerar.