VÄld i nÀra relationer Àr ett stort samhÀllsproblem och Àven en krÀnkning av de mÀnskliga fri- och rÀttigheterna. Sverige har ett ansvar att förebygga vÄld i nÀra relationer och stödja de som Àr och har varit utsatta för detta. Denna uppsats belyser inte bara det nationella ansvaret utan Àven hur detta implementeras pÄ lokal nivÄ. Malmö stad har genom sitt vÀl utarbetade kvinnoprogram blivit en av de kommuner i Sverige som kommit lÀngst i arbetet mot vÄld i nÀra relationer. Kvinnofridsprogrammet Àr utformat för att bekÀmpa mÀns vÄld mot kvinnor men har genom Ären utvecklats till ett samarbete för alla som blivit utsatta för vÄld i en parrelation och deras eventuella barn.

DÄ det inom fordonsindustrin blivit vanligare med allianser och samgÄenden har jag i denna studie valt att undersöka interorganisatoriska relationer. Jag har valt att undersöka hur olika ekonomistyrningsmetoder anvÀnds i interorganisatoriska relationer inom den svenska fordonsindustrin. DÄ leverantörerna inom fordonsindustrin har fÄtt ett större ansvar valde jag att undersöka ekonomistyrningsmetoderna utifrÄn leverantörers perspektiv. Ekonomistyrningsmetoderna som jag undersökt Àr target costing, open book accounting och information som underlag i ekonomistyrningen. De olika ekonomistyrningsmetoderna kan karakteriseras av antingen dominans eller ömsesidighet, dÀrför blev det ocksÄ intressant att undersöka vilka tecken pÄ dominans och ömsesidighet som fanns.

Rapporten Àr ett samhÀllsvetenskapligt och kulturgeografiskt forskningsresultat frÄn studier i det multikulturella Varanasi i Indien. Det kulturgeografiska inslaget berör hur rummet skapar interrelationer mellan muslimer/hinduer pÄ en gata i staden genom en social och ekonomisk aktivitet, sidenbranschen. Den urÄldriga staden har varit ett centralt produktionslÀge av siden, dÀr muslimerna dominerar fabrikationen medan hinduerna Àr ledande köpmÀn. Denna affÀrsrelation frambringar Àven ett ömsesidigt beroende som resulterar i en social samexistens, men dÀr den inhemska politiken hotar denna relation. En hypotes kring relationernas betydelse för att motverka dessa hot har formulerats.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka och beskriva hur smÄbarnspappor födda pÄ 1970-talet upplever och hanterar "det nya faderskapet". För att undersöka detta har sex kvalitativa intervjuer med smÄbarnspappor genomförts. De forskningsfrÄgor som studien avser att besvara Àr följande: Att kombinera familj- och arbetsliv, hur upplevs det av papporna? Vilka uppfattningar och erfarenheter har papporna om pappaledighet? Hur upplever papporna samhÀllets och omgivningens normativa förvÀntningar och vilken betydelse lÀggs pÄ sociala relationer med avseende pÄ rÄd och stöd? Vilken typ av pappa Àr 70- talisten och vilka vÀrderingar har han om faderskapet? Teorier om modernitet, maskulinitet och faderskap samt Àven i viss mÄn tidigare forskning har anvÀnts för att analysera svarsmönstren. Resultatet och analysen av studien visade att den moderna pappamodellen Àr klart mer framtrÀdande Àn den traditionella.

Introduktion: Årligen insjuknar mellan 500 och 600 individer i myelom i Sverige. Myelom betraktas som en icke botbar sjukdom dĂ€r syftet med behandling Ă€r att förlĂ€nga överlevnad, stabilisera sjukdom, Ă„terfĂ„ sjukdomskontroll samt förbĂ€ttra livskvalitet. Sjukdomen Ă€r ofta förknippad med reducerad livskvalitet pĂ„ grund av spontana frakturer, kotkompressioner, Ă„terkommande infektioner, njursvikt, anemi samt humörstörningar. Oro för framtiden och förlust av autonomi Ă€r ytterligare bidragande bekymmer som för patienter, pĂ„verkar livskvalitet. Livskvalitet Ă€r en subjektiv kĂ€nsla som berör livet i sin helhet och som inkluderar delar som hĂ€lsa, fritid, sociala relationer, arbete, bostad och kan spegla en upplevd kĂ€nsla av sammanhang i livet.

Sociala medier har blivit ett allt mer omtyckt rekryteringsverktyg bland sÄvÀl företag som arbetssökande. Eftersom det finns begrÀnsad forskning inom omrÄdet sociala medier som rekryteringsverktyg anses den aktuella studien tidsenlig. Syftet med den föreliggande studien var att undersöka rekryterarens upplevelse och anvÀndning av sociala medier som arbetsverktyg samt att undersöka hur informationen om arbetssökande pÄ sociala medier tolkas. Datainsamlingen genomfördes med kvalitativa semistrukturerade intervjuer som analyserades tematiskt. Sammanlagt deltog tolv personer i undersökningen.

Denna uppsats belyser familjehem som ett socialt fenomen ur socialtjÀnstens och familjehemmens egna perspektiv. Det kÀnsliga och komplicerade förhÄllande som rÄder mellan ett familjehem och det placerade barnets biologiska förÀldrar diskuteras utifrÄn fader - och modersrollen, med ett teoretiskt utgÄngslÀge..

VÄld kan vara sjÀlvförvÄllat, interpersonellt eller kollektivt. VÄld i nÀra relationer mot kvinnor förekommer i alla lÀnder oberoende av social-, ekonomisk-, religiös- eller kulturell tillhörighet och resulterar i kortsiktig och lÄngvarig ohÀlsa för den utsatta kvinnan i form av bland annat posttraumatisk stress, fysiska skador och lÄg sjÀlvkÀnsla.Sjuksköterskan ska enligt rÄdande lagar och riktlinjer ge stöd och hjÀlp för att frÀmja och ÄterstÀlla hÀlsa, förebygga sjukdom och lindra lidande. Sjuksköterskan har dÀrför ett ansvar att uppmÀrksamma och hjÀlpa de vÄldsutsatta kvinnorna.Screening anvÀnds för att i ett tidigt skede upptÀcka individer i riskzonen för ohÀlsa. De screeninginstrument som anvÀnds ska vara valida och reliabla. Mellan Är 1979 och 2003 utformades 33 olika screeninginstrument för vÄld i nÀra relationer, dÀremot finns Ànnu ingen ?Gold standard? för att se till att validiteten upprÀtthÄlls.

Syftet med denna undersökning Àr att fördjupa kunskapen om hur förskolebarn och skolbarns fritid ter sig ur deras egna perspektiv. Vad Àr det barnen gör pÄ fritiden? Eftersom det Àr barns perspektiv som undersökningen utgÄr frÄn, sÄ har författarna valt att anvÀnda samtalsintervju med intervjuguide i form av en enkÀt.Fritidsaktiviteterna mellan barnen skiljer sig Ät beroende pÄ Älder och kön. Ett centralt resultat Àr att barnen i studien ger uttryck för den stora betydelse de sociala relationerna med olika mÀnniskor pÄ fritiden har. Alla barnen anser att det viktigaste för dem, under fritiden, Àr att ha roligt, och barnen förknippar dÄ detta med att leka.Det Àr oftast förÀldrarna som bestÀmmer barnens aktiviteter pÄ fritiden.

Syftet Àr att förklara hur köpbeteendet i Sverige pÄverkas av sociala medier samt hur det skiljer sig mellan demografiska faktorer. Studien genomfördes med en enkÀtundersökning utförd pÄ svenska konsumenter. Slutsatsen Àr att de demografiska faktorerna har mycket liten pÄverkan pÄ köpprocessen pÄ sociala medier för svenska konsumenter. Vad som hade mer inverkan var beroende pÄ hur konsumenten anvÀnde sociala medier..

NÀr kulturer möts och förenas i det mÄngkulturella samhÀllet kan konflikter uppstÄ. Dessa kan ibland fÄ olyckliga slut, som i fallet med Fadime Sahindal. Det Àr dÀrför viktigt att förstÄ hur tjejer med fler Àn en bakgrund skapar sin identitet för att samhÀllet sak kunna avvÀrja dessa konflikter. Syftet med denna studie var dels att undersöka vilken roll faktorer som etnicitet, kultur och sociala relationer har i formandet av identiteten hos unga, kvinnor uppvuxna i Sverige, men vars förÀldrar Àr uppvuxna i Bangladesh. Dessutom syftade uppsatsen till att undersöka vilka för- och nackdelar de unga kvinnorna anser kommer med att ha bÄde svensk och bengalisk bakgrund.

Syftet med denna uppsats Àr att utifrÄn ett socialpsykologiskt perspektiv undersöka hur personer med psykisk sjukdom upplever att de blir och har blivit bemötta av mÀnniskor i sin omgivning. Samt att undersöka vilken betydelse de tillskriver sociala relationer och bemötanden för sin psykiska hÀlsa. Studien har en kvalitativ hermeneutisk ansats och baseras pÄ fem semi -strukturerade intervjuer.Resultatet visar att personer med psykisk sjukdom upplever stor brist pÄ förstÄelse och acceptans frÄn sin omgivning nÀr det gÀller hur de har blivit bemötta i relation till sin psykiska sjukdom. Resultatet visar ocksÄ att personer med psykisk sjukdom vÀrdesÀtter gemenskap och samhörighet som Àr prÀglad av förstÄelse och acceptans.För att analysera resultatet av studien har följande teorier anvÀnts; den psykiska strukturens förutsÀttningar, sociala relationers karaktÀr - avseende emotionerna skam och stolthet, mÀnniskan som social varelse och depressionens socialpsykologi.I analysen framkommer att bristen pÄ förstÄelse och acceptans pÄverkar intervjupersonerna sjÀlvbild pÄ ett negativt sÀtt. Konsekvensen blir en bristande tillit bÄde till sig sjÀlv och andra och resulterar i försvÄrandet av att upprÀtthÄlla optimalt differentierade sociala relationer. Att intervjupersonerna vÀrdesÀtter gemenskap och samhörighet som Àr prÀglad av förstÄelse och acceptans tolkas som att intervjupersonerna genom förstÄelse och acceptans blir speglade pÄ ett sÀtt som stÀrker det sanna sjÀlvet. Speglingen förmodas vara betydelsefull utifrÄn att intervjupersonerna med hjÀlp av den positiva speglingen kan skapa meningar som tillskriver den egna identiteten vÀrdet av ett autentiskt sjÀlv.

Flera forskare lyfte att f?rskolan har stora m?jligheter att arbeta f?rebyggande och h?lsofr?mjande med barns psykiska h?lsa. Trots detta visade Folkh?lsomyndigheten i ?rsrapporter att den psykiska oh?lsan g?r l?gre ner i ?ldrarna och att k?tiderna till barn- och ungdomspsykiatrin v?xt. Det framkom att det fanns en kunskapslucka kring barns psykiska h?lsa och oh?lsa inom f?rskolans kontext och forskare ans?g att barn befinner sig i milj?er och grupper som inte alltid ?r sj?lvvalda.

Denna studie berör samspelet mellan lÀrare och elever och har ett sociokulturellt perspektiv. Syftet Àr att undersöka hur elever uppfattar den sociala relationens betydelse i individuell musikundervisning. Förhoppningen var att fÄ reda pÄ om det förekommer nÄgra skillnader i det vi, som blivande lÀrare, förestÀller oss Àr en givande och lÀrande relation och det eleverna sjÀlva upplever under lektionerna. Genom observationer och kvalitativa intervjuer har vi tagit del av Ätta elevers uppfattning av den sociala relationen mellan dem och deras lÀrare. Vi har frÄgat dem hur de upplever att den sociala relationen Àr och hur de önskar att den skulle kunna vara.

Syftet med detta arbete har varit att ta reda pÄ hur arbetet kring social trÀning ser ut i nÄgra fritidshem. Vilka arbetsmetoder och arbetssÀtt har de i verksamheterna? Jag syftar ocksÄ till att genom detta arbete utveckla mig sjÀlv som fritidspedagog inom detta omrÄde dÄ den sociala trÀningen pÄverkar eleverna i deras framtid. Jag genomförde strukturerade intervjuer med kvalitativa svarsalternativ och enkÀtfrÄgor, pedagogerna valdes ut efter att de skulle ha en fritidspedagogutbildning. Resultatet av detta arbete Àr att jag har fÄtt svar pÄ hur det ser ut i nÄgra fritidshem angÄende den sociala trÀningen.