Syfte med detta arbete Àr att fÄ en djupare förstÄelse för varför mÄnga pedagoger vÀljer att nischa sin verksamhet och dÄ framförallt mot Reggio Emiliafilosofin. Vi vill undersöka vad det Àr som lockar pedagogerna med Reggio Emiliafilosofin. Efter intervjuer med bÄde pedagoger som arbetar pÄ Reggio Emiliainspirerade förskolor och pedagoger som arbetar pÄ förskolor som bara tagit till sig delar av filosofin fick vi reda pÄ att det Àr frÀmst barnsynen som lockar pedagogerna. Dessutom Àr miljön och pedagogisk dokumentation viktiga inslag i den pedagogiska filosofin. Framför allt Àr den stora skillnaden mellan den traditionella förskolan och den Reggio Emiliainspirerade förskolorna att man fokuserar pÄ barns lÀrande och utveckling istÀllet för omsorgen.

Syftet med studien Àr att ge en förstÄelse för hur pedagoger arbetar, upplever och förhÄller sig till dokumentation i förskolans verksamhet. För att fÄ tillgÄng till pedagogernas upplevelser valde vi att genomföra kvalitativa intervjuer. Sex pedagoger frÄn fem olika förskolor i en kommun i norrbotten medverkade i studien. Resultatet visade att alla pedagoger dokumenterar men pÄ olika sÀtt. Pedagogerna menar att dokumentationen Àr till för barnen, förÀldrarna och pedagogerna.

Detta arbete har undersökt pedagogisk dokumentation och har fokuserat pÄ reflektion, dÄ det Àr en del av vad som gör att dokumentationen blir pedagogisk. Syftet var att undersöka hur reflektion kunde gÄ till. Arbetet har utgÄtt frÄn ett posthumanistiskt perspektiv, vilket innebar att det inte enbart fokuserade pÄ vad barnen gjorde och sa, utan Àven tingen omkring barnen. Tingen sÄgs som medkonstruktörer av kunskap, som barnen samhandlade med. Som metod anvÀndes videoobservationer, som anvÀndes för att samla material vid fem olika tillfÀllen.

Syftet med denna studie var att undersöka pedagogisk dokumentation utifrÄn tre olika infallsvinklar - hur ansvars- och arbetsfördelningen över denna kan se ut, barns delaktighet i detta arbete samt hur detta arbete med barn som verbalt ej kan kommunicera med pedagogerna pÄ förskolorna kan se ut. Studien Àr skriven utifrÄn ett fenomenografiskt perspektiv och datamaterialet Àr insamlat via intervjuer. Gemensamt för intervjupersonerna var att alla Àr förskollÀrare, arbetar pÄ mindre orter dÀr det statistiskt sett finns procentuellt fÀrre barn med annat modersmÄl Àn svenska Àn genomsnittet i Sverige samt arbetar i barngrupper dÀr barn med annat modersmÄl Àn svenska ingÄr och/eller barn som Ànnu ej utvecklat ett verbalt sprÄk. Analysen av resultatet gjordes genom en kvalitativ analysmetod med ett fenomenografiskt perspektiv. UtifrÄn resultatet gick det att utlÀsa att arbetet med den pedagogiska dokumentationen i förskolan allmÀnt sÄg olika ut trots att förskollÀrarna i studien delade samma syn gÀllande den pedagogiska dokumentationens syfte.

The degree project aims to gain a deeper understanding of how pedagogues are working with pedagogical documentation, as well as the significance of reflection in the educational work with children.The survey was implemented on two Reggio Emilia-inspired preschools and is based on a qualitative study using semi-structured interviews with open questions, where six pedagogues shared how they view the pedagogical documentation.The study is seen from an epistemological perspective. The results show that pedagogues place great emphasis on reflection as a tool for a visibility of childrenÂŽs learning and development. Pedagogues respond to childrenÂŽs questions with a question at issue to challenge the children to develop their own hypotheses for problem solving.Keywords, pedagogical documentation, reflection, learning process..

Syftet med uppsatsen var att undersöka pedagogers syn pÄ bild- och formskapande i förskolan. De frÄgestÀllningar som besvarades var: Hur anvÀnder sig pedagogerna av bildskapandet i förskolan? Varför anvÀnder pedagogerna bildskapande i sitt arbete? Skiljer sig tankarna om bildskapandet hos pedagogerna i den allmÀnna förskolan gentemot Reggio Emilia- inspirerade förskolor? Till undersökningen gjordes tio kvalitativa intervjuer med fem pedagoger ur vardera grupp. Intervjuerna spelades in och transkriberades för att kunna analyseras. Vi fann inte sÄ mÄnga skillnader mellan grupper.

Studien Àr en kvalitativ intervjuundersökning om hur sju specialpedagoger beskriver sitt arbete med pedagogisk kartlÀggning i arbetet med barn i behov av sÀrskilt stöd. Specialpedagogerna i studien arbetar alla mot förskolan i olika kommuner. Fem av dem har en bakgrund som förskollÀrare och tvÄ av dem har en bakgrund som fritidspedagog.Metod för studien har varit kvalitativ innehÄllsanalys och sju semistrukturerade intervjuer har genomförts för att samla in datamaterial.Resultatet presenteras utifrÄn sex olika koder som har konstruerats frÄn datamaterialet: Ett verktyg för specialpedagogerna, Arbetsprocessen kring pedagogisk kartlÀggning, Flexibel kartlÀggning, Specialpedagogiskt perspektiv i kartlÀggningen, Dokumentation i pedagogisk kartlÀggning, Att följa upp och utvÀrdera pedagogisk kartlÀggning.Studiens resultat har visat att specialpedagoger som arbetar mot förskolan beskrev pedagogisk kartlÀggning som ett verktyg i arbetet med barn i behov av sÀrskilt stöd. Specialpedagogerna uttryckte att det finns behov av pedagogisk kartlÀggning i förskolan men var noga med att understryka att det Àr förskolepedagogerna som första i hand Àr lÀmpade att göra den. Specialpedagogerna menade att förskolepedagogerna har en större inblick i barnets vardag och Àr nÀrmre barnet.Resultatet av studien visar att förskolepedagogerna bad specialpedagogerna om hjÀlp med den pedagogiska kartlÀggningen.

In July 2010 the curriculum Lpfö 98 was readjusted and was enhanced with new chapter, and the purpose of this essay is to study how preschool teachers discuss and describe how their conduction to the new chapter 2.6 of the readjust Curriculum Lpfö 98. I want to understand how they experience their work with the documentation.My question formulations are:How do three pre-school teachers reason around what they document in the pre-school?Which practical conditions do the pree-school teachers claiming to have on the pre-school to perform the documentation?How do they describe that they use the documentation to advance the tutoring in the preschool?In order to find out more, I interviewed three pre-school teachers, and analyzed the results I got based on prior research on documentation, and quality in preschool. My results show that the main focuses for documentations are how the children interact with each other, how they react and behave with new materials or activities. My informers emphasize that the main purpose of documentation are to be able to show the children their own process of learning.The practical conditions differ among my informers, which can lead to consequences when they want to make documentation and/or use the documentation for its purpose.  My results also indicates that the documentations are used to plan the pedagogical activities in regard to the children?s interests and according to the curriculum Lpfö98 rev.2010.

Avsikten med arbetet Àr att studera pedagogers medvetna förhÄllningssÀtt i relation till förskolans lÀroplan med surfplattan som verktyg. UtgÄngspunkten var att studera om och hur pedagogerna dokumenterade anvÀndandet av surfplattan. HÀr blev pedagogisk dokumentationen central del.Vidare avsÄg studien att avspegla praktisk tillÀmpning av surfplattan.Vi har utgÄtt frÄn en kvalitativ studiedÀr pedagoger verksamma i förskolan har intervjuats.Sju pedagoger pÄ sex förskolor har intervjuats i tvÄ olika kommuner.Vi har analyserat intervjuerna utifrÄn begreppen medvetet förhÄllningssÀtt, lÀrandeverktyg, dokumentationsverktyg och sökverktyg.Det medvetna förhÄllningssÀttet bland pedagogerna ter sig olika beroende pÄ hur begreppenspel, lek och lÀrande definieras.Pedagogerna anvÀnder surfplattanför att dokumenteraaktiviteter och tillgodosebarns perspektiv pÄ olika sÀtt.Dockvar dokumentationen av anvÀndandet av surfplattan som digitalt verktyg bristfÀllig.Surfplattan anvÀnds som ett lÀrandeverktyg genom olika ?spel?och som ett sökverktyg genom att inhÀmta kunskaper och ingÄ i sociala nÀtverk.Pedagogerna gav olika uttryck för lÀroplanstolkningar.De olikaspelensom anvÀndesrelateradestill Àmneskunskaper i lÀroplanen sommatematik,naturvetenskap, teknik och sprÄk.Vidare lyfts att digitala verktyg ska anvÀndas enligt lÀroplanen och att det avspeglar ettdemokratiskt arbetssÀtt.Det pÄpekas Àven att surfplattankan frÀmjaarbetet med barn i behov av sÀrskilt stöd..

?Jag vill ta en bild pÄ det som jag önskar mig? En fallstudie om barns möjlighet att styra dokumentationstillfÀllen pÄ en förskola. Under de senaste Ären har det skett stora förÀndringar i den Svenska förskolan. LÀroplanen för förskolan reviderades Är 2010 dÀr strÀvansmÄl och riktlinjer togs bort respektive lades till. I samband med detta betonade utbildningsdepartementet (2010) syftet med anvÀndning av dokumentation, uppföljning och utvÀrdering, Àven kÀnt som pedagogisk dokumentation. Pedagogisk dokumentation ska synliggöra hÀndelser samt hjÀlpa pedagoger att fÄ en förstÄelse för vad som sker i en verksamhet.

Syftet med studiens har varit att fÄ en förstÄelse för den generella problematik som upplevs av olika nyckelpersoner och pedagoger nÀr förÀndringar införs i en organisation. I syftet har ocksÄ ingÄtt att försöka fÄ en förstÄelse för vilka faktorer som uppfattas pÄverka förÀndringsarbetet i införandet av verktyget pedagogisk dokumentation inom förskolorna i en kommun. För att uppnÄ detta syfte har det varit nödvÀndigt att förstÄ hur informanterna uppfattar begreppet Pedagogisk Dokumentation och behovet av kunskap. Studien har genomförts genom intervjuer av informanter som Àr verksamma pÄ tvÄ kommunala förskolor pÄ olika enheter i kommunen, samt med nyckelpersonerna Àr inom kommunen. De övergripande frÄgestÀllningarna som legat till grund för studiens datainsamling har haft fokus pÄ att beskriva nyckelpersonernas och pedagogernas uppfattning av pedagogisk dokumentation, vilken kunskap som uppfattats behövas för verktyget, samt vilka möjligheter och hinder som de erfarit under implementeringen av verktyget.

Syftet med denna studie var att studera reflektionsprocessen i fenomenet pedagogisk dokumentation. Detta gjorde vi genom att intervjua sex pedagoger pÄ tre olika förskolor som arbetar Reggio Emilia inspirerat. Förskolor som arbetar inom inriktningen Reggio Emilia har pedagogisk dokumentation som ett sjÀlvklart verktyg i verksamheten, det blev pÄ sÄ sÀtt naturligt att vÀlja pedagoger som arbetar pÄ detta sÀtt. VÄr undersökning bygger pÄ en kvalitativ studie dÀr vi tolkat respondenternas svar utifrÄn ett hermeneutiskt och reflektionsteoretiskt perspektiv. Studien visade pÄ att pedagogerna vi intervjuade har en hög grad av medvetenhet om och insikt i vad reflektion Àr och vad denna stöds av.

In this study, we aim to analyze how the terms documentation and pedagogical documentation respectively are portrayed in the curriculum (skolverket 2010) as well as in the curriculum complementary material (skolverket 2012). The analysis is performed by use of critical discourse analysis. We used published research as a theoretical base to analyze the empirical data against. Our aim is to increase the understanding of how the terms documentation and pedagogical documentation are used in the various policy documents and what messages these documents relay concerning the aforementioned terms.We aim to give some answers to the following questions:How to interpret the term documentation in relation to the term pedagogical documentation.How to interpret the ways the terms are promoted in the policy documents. We conclude that the term documentation is vastly more open to interpretation than the term pedagogical documentation. We note that the curriculum exclusively use the term documentation and stress the importance of using a variety of documentation forms.

Background: Pedagogical documentation is currently used as a natural part of the educational activities under the revised curriculum for preschool.Aim: The purpose of this study is to see how preschool teachers perceive and define educational documentation in preschool. The aim is also to see what opportunities and obstacles that may arise over the pedagogical documentation.Method: The study was conducted along a qualitative approach with questionnaires in order to reach more preschool teachers and thus obtain a broader picture of the subject content. From a phenomenological approach I have taken account of the preschool teachers' experience and perception of educational documentation and designed it to my own interpretation.Results: The results show that pedagogical documentation is an important tool in preschool teachers work not only found to contain a product, but seems more like a collection of a lot of products to be brought together into a whole..

Syfte: I den nya reviderade lÀroplanen för förskolan Àr uppdraget att dokumentera varje barns utveckling och lÀrande förstÀrkt. Vad Àr det som ska dokumenteras och varför? Vad har det för betydelse för barnen att bli synliggjorda genom den pedagogiska dokumentationen som sker? Syftet med studien Àr att försöka ta reda pÄ hur barn talar om att bli synliggjorda genom pedagogisk dokumentation. Studien visar ocksÄ vilka egenskaper och förmÄgor som synliggörs mest i den pedagogiska dokumentationen. Teori: Studien utgÄr ifrÄn en sociokulturell teori om barns lÀrande eftersom pedagogisk dokumentation handlar om att synliggöra barns lÀrande och om att utvÀrdera pedagogiskt arbete med barnen.