Perifer venkateter Àr en vanlig medicinsk produkt som handhas av lÀkare eller sjuksköterskor. RÀtt kunskap och tillvÀgagÄngssÀtt hos behandlande vÄrdpersonal kan minska risken för komplikationer, sÄsom tromboflebit. Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskors kunskap om, och följsamhet gentemot, riktlinjer avseende perifer venkateter. Metod: studien genomfördes med en kvantitativ ansats och 26 sjuksköterskor deltog i en enkÀtundersökning. Resultatet visade att sjuksköterskorna hade god kunskap avseende prevention för komplikation vid anvÀndning av perifer venkateter, val av placering samt dokumentation pÄ förbandet.

Arbetets syfte Àr att fÄ en bred kunskapsbas för att förstÄ vad koncentrationssvÄrigheter Àr och hur de kan se ut i klassrummet. Syftet med studien Àr Àven att söka förslag till handling för att stÀvja koncentrationssvÄrigheter. Det Àr en litteraturstudie av medicinsk och pedagogisk forskning kring koncentrations-svÄrigheter. Med hjÀlp av en fallstudie genom intervjuande samtal med en elev och skolans specialpedagog beskrivs verkligheten pÄ just den hÀr yrkesorienterade gymnasieskolan. Resultatens första del beskriver koncentrationssvÄrigheter till hjÀlp för förstÄelse av begreppet.

Matpotatis Àr en livsmedelsrÄvara dÀr den specifika vikten Àr direkt avgörande för kokegenskaperna och kvaliteten. PÄ grund av varierande kokkvalitet hos matpotatis blev vi kontaktade av SkÄnes Potatisodlarförening för att göra en dokumentation om hur odlarna bedriver sina matpotatisodlingar och för att försöka hitta ett samband mellan odlingsÄtgÀrder och kokkvalitet i matpotatisen. Genom styrd bevattning, val av gödselmÀngder och jordmÄn Àr teorin att man kan pÄverka den specifika viktens utveckling under vÀxtperioden och dÀrmed kokkvaliteten.I projektet deltog 12 odlare, utspridda i hela SkÄne, och en odlare i södra Halland. Projektet inleddes med att Äka ut till alla odlarna och utföra en skriftlig dokumentation om hur odlingarna bedrivs och vilka strategier som odlarna hade inför sÀsongen. Under odlingssÀsongen besöktes varje odlare en gÄng per vecka och prov togs ut för att bestÀmma den specifika vikten hos potatisen frÄn olika delar av fÀlten.

Detta examensarbete dokumenterar arbetet med utveckling, införande och dokumentation av en nymetod för identitetsbestÀmning av farmaceutiska rÄvaror med röntgenfluorescens. Metoden Àrutvecklad för att anvÀndas pÄ laboratorier för kvalitetskontroll pÄ AstraZeneca i SödertÀlje. Syftetmed arbetet var att utveckla en robust och effektiv metod samt att utbilda anvÀndarna i dethanteringssÀtt som krÀvs för att utföra snabba och korrekta analyser. Rapporten presenterarteknologin bakom röntgenfluorescensinstrument och vilka felkÀllor som kan pÄverka resultaten samtde pedagogiska teorier som anvÀnts för att beskriva det praktiska arbete som Àger rum pÄlaboratoriet. Metoden och de försök som föregick metoden presenteras, och resultat och beslutdiskuteras.

Skolan har genomgÄtt ett flertal förÀndringar under 2000-talet och en av dessa Àr regering-ens krav pÄ en grundkompetens som de utbildade lÀrarna, samt de som utbildar sig till lÀra-re, ska ha. Syftet med denna studie var att undersöka hur utbildade och yrkesverksamma lÀrare uppfattar detta krav, vilka kompetenser som anses vara viktiga att ha inom lÀraryrket och om de ansÄg att regeringens krav pÄ en grundkompetens var relevant för dem. För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor intervjuades fem utbildade och yrkesverksamma lÀrare. Resultaten visar att grundkompetensen överensstÀmmer med de kompetenser informanterna redan be-sitter. Förutom grundkompetensen anser informanterna att det Àr viktigt att ha pedagogisk kompetens, kompetens i mÄngfald och digital kompetens.

Examensarbetet Àr utfört hos YIT Sverige AB som Àr ledande i Sverige inom installation och service av fastighetstekniska tjÀnster. YIT erbjuder sina tjÀnster Àven i Baltikum, Ryssland och Centraleuropa.YIT erbjöd oss att uppdatera och slutföra en planritning och ett huvudlinjeschema över en byggnad. De ritningar som fanns sedan innan var flera decennier gamla och inte kompletta, detta eftersom fastigheten genomgÄtt flera ombyggnader, dÀr flera centraler och canalis kanalskenor inte var utmÀrkta. Det fattades Àven flera lokaler utmÀrkta i ritningarna.Arbetet har utförts som planerat och bidragit till att kunden mottagit ritningar som erhÄller en ny och uppdaterad standard. Att jÀmföra med den standard ritningarna höll innan arbetet gÄr det nu att utföra underhÄll med hjÀlp av ritningarna pÄ ett snabbare och effektivare sÀtt..

Rational Unified Process (RUP) Àr en systemutvecklingsmetod som tillhandahÄller ett modifierbart tillvÀgagÄngssÀtt för hur man skall fördela uppgifter och ansvar inom ett systemutvecklingsprojekt. Syftet med denna studie har varit att undersöka om RUP verkligen bidrar till framgÄngsrik systemutveckling, och i sÄ fall Àven till att identifiera de vitalaste faktorer som lett till denna framgÄng. Fokus har legat pÄ processkvalitet och genom en enkÀtundersökning, samt kvalitativa intervjuer med anvÀndare, har vi kunnat faststÀlla att metoden faktiskt bidrar till framgÄngsrik systemutveckling. De mest vÀsentliga bakomliggande framgÄngsfaktorerna som undersökningen har identifierat, Àr RUPs riktlinjer för produktion av dokumentation, konfigureringsmöjligheter av utvecklingsprocessen, stödet för projektledning, samt det iterativa tillvÀgagÄngssÀttet vid utveckling..

Syftet med detta arbete var att undersöka hur olika aktörer inblandade i introduktionsprocessen av nyanlÀnda invandrare ? myndighetspersoner, SFI-lÀrare och elever upplever den nuvarande integrationspraktiken prÀglad av en tydlig arbetsmarknadsorientering och tidsbegrÀnsad svenskundervisning. Fokus lÄg pÄ invandrare med kort utbildningsbakgrund.Datainsamlingen byggde pÄ semistrukturerade intervjuer med de tre informantgrupperna, urvalet av informanter och analysen följde principerna för en kvalitativ forskningsansats.Resultatet uppvisar klara tecken pÄ motsÀgelsefullhet angÄende den rÄdande integrationspraktiken. Det visar sig att det saknas gemensamma nÀmnare nÀr det gÀller syftet med utbildningen i svenska för invandrare, nÄgot som mestadels beror pÄ de olika aktörernas erfarenheter och förvÀntningar. Av lÀrarna ses SFI frÀmst som en pedagogisk verksamhet medan myndighetspersonerna tenderar att se pÄ utbildningen som ett renodlat integrations- och arbetsmarknadspolitiskt instrument.

Den hÀr studien handlar om hur lÀrare hanterar det dagliga arbetet med mÄlrelaterat arbete och bedömning i förberedelseklassen. Syftet med studien Àr att undersöka vilka mÄl lÀrarna utgÄr ifrÄn i arbetet med sina elever samt hur de arbetar med bedömning och dokumentation av elevernas sprÄkutveckling. Undersökningen bestÄr av fyra kvalitativa intervjuer med lÀrare som arbetar i förberedelseklass pÄ tre olika grundskolor. Enligt resultatet arbetar lÀrarna i enlighet med andrasprÄksforskningen samtidigt som deras arbete pÄ flera punkter krockar med Skolverkets förordningar. Studien visar Àven att Skolverkets förordningar i ett fall motsÀger varandra samt att lÀrarna arbetar enligt 4 § i Skollagen dÄ de anpassar utbildningen efter varje elevs behov..

Syftet med denna studie har varit att undersöka om pedagogerna pÄ nÄgra förskolor anser att Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation (TAKK) Àr en pedagogisk metod som stimulerar sprÄkutvecklingen hos barn som inte Àr i behov av sÀrskilt stöd. Förskolorna besöktes för att göra observationer i verksamheten och intervjuer med berörda pedagoger. Dessutom intervjuades en specialpedagog och en logoped eftersom dessa hade en handledande roll för pedagogerna. Undersökningsmetoden var icke-deltagande observation med kÀnd observatör och strukturerade kvalitativa intervjuer. Undersökningen visar att de intervjuade pedagogerna uppfattar TAKK som en metod för att stimulera sprÄkutvecklingen Àven hos barn som inte bedömts vara i behov av sÀrskilt stöd.

Syftet med studien Àr att undersöka hur pedagoger upplever ljudnivÄn, hur de blir pÄverkade av den pÄ förskolan och hur de arbetar för att göra den bÀttre. Jag har Àven hÀmtat tips frÄn litteraturen pÄ hur man kan arbeta för att fÄ god ljudmiljö pÄ förskolan. EnkÀter och intervjuer har genomförts med verksamma pedagoger. Undersökningen visar att personalen dagligen störs av för hög ljudnivÄ: 89 % av de medverkande upplever problem med ljudnivÄn pÄ sin arbetsplats. De pÄverkas pÄ olika sÀtt, genom stress, trötthet och huvudvÀrk.

Tendensen hos pedagogisk hypermedia Àr att man har tagit fasta pÄ de eventuella effekter som interaktionen i sig anses ha. Med interaktion i det hÀr avseendet Äsyftas i mÄngt och mycket programmets "klickbarhet". Klickbarheten möjliggör för eleven att delta i undervisningen genom att styra avsnittens ordning, svara pÄ frÄgor, m.m. Denna typ av delaktighet i undervisningen som tekniken erbjuder borde kunna utvecklas och Àven anvÀndas vid tillÀmpandet av traditionellt inlÀrningseffektiviserande metoder.Inom forskning kring traditionell lÀrarledd undervisning finns en mÀngd teorier som pekar pÄ att metakognition Àr av stor betydelse vid inlÀrning generellt. Med metakognition avses tÀnkandet pÄ hur man tÀnker.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vad nÄgra elever och lÀrare anser att bra lÀrare ska ha för ledarstil och vilka likheter/olikheter som finns mellan elever och lÀrare i uppfattningarna om detta. UtifrÄn detta syfte har jag lÀst litteratur och tagit del av olika ledarstilar för att sedan kunna intervjua nÄgra elever och lÀrare om vad de tycker och fÄ fram vad som uppfattas som bra ledarstilar. För att fÄ svar pÄ uppsatsens syfte har nÄgra frÄgor anvÀnts till hjÀlp: Hur beskriver lÀrare och elever en bra/mindre bra lÀrare? Hur relaterar elevernas och lÀrarnas uppfattningar till varandra? Efter att ha lÀst litteratur och gjort intervjuer sÄ blev slutsatsen att den ledarstil som de elever och lÀrare jag intervjuat tycker att en bra lÀrare ska vara rÀttvis, engagerad, förberedd, demokratisk, konsekvent, bestÀmd, beslutsfast, tÄlmodig, positiv samt flexibel, man ska Àven ha bra Àmneskunskaper. Nyckelord Ledarstil, lÀrarprofession, ledarskap.

Syftet med min studie Àr att kartlÀgga hur man som lÀrare kan arbete för att motivera sina elever i den dagliga undervisningen. Detta sett ur ett pedagogperspektiv. Resultatet Àr baserat pÄ kvalitativa intervjuer med tre aktiva lÀrare. Resultat tillsammans med förankring i för studien aktuell litteratur utgör grund för diskussion. Resultatet tillsammans med litteraturen visar att arbete med att frÀmja individers motivation Àr komplex och att det inte finns nÄgra enkla lösningar pÄ hur man skall gÄ tillvÀga.

Syftet med detta arbete har varit att genom intervjuer med tre lÀrare i Är 1- 3, tre lÀrare i Är 4-6 samt en enhetschef och en rektor ta reda pÄ om det eventuellt finns nÄgra skillnader i motiv och syften till att arbeta Äldersintegrerat. Dessutom ville jag försöka fÄ svar pÄ varför Äldersintegrerade klasser har blivit sÄ populÀrt. De intervjuades uppfattningar har stÀllts i relation till bearbetad litteratur. Aspekterna som jag har valt att fokusera pÄ Àr om motiven har varit av pedagogisk-, ekonomisk- eller organisatorisk karaktÀr. Det jag kom fram till i min undersökning var att det inte förekom nÄgra uttalade skillnader i motiven till Äldersintegrerad undervisning.