I studien LÀrares tankar om skolledare, Sjöstrand-Lorenzatti (2005) var slutsatsen att lÀrare ville ha tydliga pedagogiska ledare som verkade nÀra dem i det dagliga arbetet. Denna uppsats Àr en uppföljning pÄ ovanstÄende arbete med den skillnaden att frÄgan nu stÀlldes till rektorer om deras syn pÄ vad det innebÀr att vara pedagogiska ledare. FörhÄllandet mellan rektorers uppdrag som pedagogiska ledare och deras ansvar för verksamheten som helhet med administrativt arbete, personal- och arbetsmiljöansvar diskuteras som en faktor i studien. Att arbeta som rektor i grundskola med bakgrund som förskollÀrare eller fritidpedagog kan innebÀra ifrÄgasÀttande och legitimitetsproblem i yrkesutövningen. Bakgrundens betydelse var dÀrför ytterligare en intressant faktor att fördjupa inom studiens ram.

Hammenhög Àr vida kÀnt för sina odlingar av blomsterlök, prunkande blomsterfÀlt, grÀsskulpturer och idétrÀdgÄrdar. Allt detta fanns pÄ den fastighet som pÄ 1930-talet kom att kallas GullÄker, platsen för fröfirman Otto J. Olson & Son, senare Hammenhögs Frö AB. Den del av fastigheten som omfattande planteringarna runt husen kallades GullÄkerparken. Olson hade ett stort intresse för odling, inte enbart i kommersiellt syfte.

Syftet med vÄr undersökning var att ta reda pÄ huruvida pedagogernas förhÄllningssÀtt och arbetsmetoder kan frÀmja delaktigheten för barn med hörselnedsÀttningar i förskolan. HuvudfrÄgestÀllningarna som stÀlldes var hur pedagogerna beskriver sitt arbets- och förhÄllningssÀtt för att frÀmja barnets sociala miljö. Hur beskriver pedagogerna sitt arbets- och förhÄllningsÀtt i den pedagogiska miljön? Hur beskriver pedagogerna utformningen av den fysiska miljön? De teorier vi funnit relevanta i detta sammanhang handlar om hur fysisk, social och pedagogisk miljö Àr viktiga faktorer för delaktighet. För att finna svar pÄ vÄra frÄgor anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer som genomfördes med fem olika pedagoger vid olika förskolor.

Syftet med studien var att utifrÄn ett kritiskt förhÄllningssÀtt dels kartlÀgga vilket perspektiv och vilken förstÄelse pedagoger utgÄr ifrÄn i arbetet med barn som anses vara i behov av sÀrskilt stöd. Dels belysa vilka konsekvenser denna förstÄelse kan fÄ för val av pedagogisk organisation. Med utgÄngspunkt i olika förstÄelse för symtomdiagnosen AD/HD kan man urskilja tre perspektiv i det aktuella omrÄdet (det kompensatoriska-, kritiska- och dilemma perspektivet). Genom att vi lyfter fram dessa instÀllningar i forskning och praktisk realitet ligger förhoppningen att medverka till att etablera en ökad förstÄelse för hur pedagoger kan möta alla barn pÄ ett professionellt sÀtt.

I denna uppsats studeras hur tvÄ kommunala förskolor förhÄller sig till jÀmstÀlldhetsfrÄgan sett ur ett intersektionellt perspektiv. Uppsatsen Àr byggd pÄ kvalitativa intervjuer av tvÄ skolledare och fyra pedagoger samt observationer av tvÄ pedagoger som arbetar aktivt med jÀmstÀlldhetsfrÄgan. Resultatet visar att skolledningen Àr ytterst viktig för jÀmstÀlldhetsarbetet, att arbetet har lÄg prioritet, att det saknas en tydlig och gemensam mÄlsÀttning, att utbildning och sjÀlvreflektion Àr en förutsÀttning för att skapa medvetenhet, att genusstrukturer i kombination med egna vÀrderingar och attityder bidrar till att befÀsta traditionella könsmönster och normer, att det Àr svÄrt att vara den som bÀr genusglasögonen, att det Àr svÄrt att veta var man ska ha fokus samt att det saknas ett intersektionellt perspektiv. Intervjuerna och observationerna studeras och analyseras i relation till olika styrdokument, förskolan som pedagogisk verksamhet och skolledarens roll..

Astract: Syftet med vÄrt arbete var att undersöka hur lÀrare identifierade och tillgodosÄg de behov elever med matematiksvÄrigheter har. Som metod valde vi kvalitativa intervjuer med frÄgor som hade strukturell utformning. Vi gjorde ett slumpmÀssigt urval av skolor i nÀrliggande kommuner och begrÀnsade oss att göra Ätta intervjuer med lÀrare i Ärskurs 1-6. Resultatet blev att lÀrare bemötte elever med matematiksvÄrigheter pÄ olika sÀtt. Skillnaderna fanns i vilken omfattning de arbetade med konkret material, gav dem mer tid i form av grupptimmar och arbetstakt för att hinna befÀsta kunskapen samt tillgÄng till speciallÀrare.

BAKGRUND: Miljön pÄ förskolan ska vara trygg för barnen samtidigt som den ska ge utrymme för utmaningar och locka till lÀrande. Barns lÀrande pÄverkas av den miljö de befinner sig i eftersom rummet utger signaler om vad som förvÀntas av barnen och vad som förvÀntas ske i rummet. SYFTE: Syftet Àr att undersöka exempel pÄ hur förskolor med olika pedagogiska inriktningar utformar den fysiska miljön och vilken betydelse lÀrare berÀttar att miljön har för barns lÀrande. METOD: Studien baseras pÄ fem kvalitativa intervjuer samt observation genom fotografi. RESULTAT: Miljöns utformning kan skilja sig Ät beroende pÄ vilken pedagogisk inriktning man arbetar utifrÄn.

Syftet var att kartlÀgga hur tvÄ pedagoger med olika utbildningar och skilda skoltraditioner ser pÄ utomhuspedagogik och om de strÀvar mot samma mÄl samt om deras tankemönster och strategier skiljer Ät. I arbetet undersöktes skillnaderna mellan tvÄ skolformer ur ett konfliktperspektiv.  En förskollÀrare och en grundskollÀrare intervjuades med hjÀlp av dataprogrammet Complador. Detta innebar att intervjupersonerna aktivt deltog i dokumentationen av sitt eget tÀnkande i form av tankekartor (strateginÀt). Tankekartorna jÀmfördes.

I följande text presenteras sammanfattningen av syftet och sammanfattningen av studien. Syftet med denna studie var att göra en komparativ studie av etik i dokumentation nÀr det gÀllde den offentliga sektorn och den ideella sektorn; en undersökning som lyftes fram av vilken etisk betydelse dokumentation har nÀr det gÀller rÀttssÀkerhet och integritet för den enskilde. Huvudresultaten resulterade i kategorierna respekten för mÀnniskor, rÀttssÀkerhetens betydelse, vÀrdighet och integritet samt kvalitetsnormer för socialt arbete. Dessa kategorier visade sig vara vÀsentligt för etik i socialt arbete nÀr det gÀllde dokumentation. Resultatet visade att det inte fanns nÄgon enkel definition av respekt, men en gemensam nÀmnare var bemötande, som i vÀldigt stor utstrÀckning handlar om hjÀrtat av den sociala verkligheten; vardagens möten och utbyten av ord och handlingar mÀnniskor emellan. Det fanns likheter mellan kommunen och Nya kvinnojouren pÄ hur man sÄg pÄ fenomenet respekt. Detta innebar förpliktelser gentemot andra mÀnniskor, att se deras behov och svÄrigheter samt ta ansvar för dem NÀr man bemöter nÄgon med respekt inom socialt arbete krÀvs det mental nÀrvaro och lyhördhet. Socialt arbete betyder att man ska bemöta mÀnniskor med respekt, vÀnlighet, tillit och jÀmlikhet. Informanterna berÀttade sin syn pÄ hur dokumentation kan pÄverka mÀnniskor bÄde positivt och negativt.

För organisationer som hanterar kÀnslig information Àr god informationssÀkerhet en nödvÀndighet för att upprÀtthÄlla trovÀrdigheten och kunna bedriva verksamheten effektivt. Vi har dÀrför valt att i denna uppsats undersöka hur statliga myndigheter som hanterar skyddsvÀrd information arbetar för att uppnÄ god informationssÀkerhet. För att undersöka detta har vi gjort en fallstudie pÄ tvÄ statliga svenska myndigheter dÀr vi genom intervjuer och dokumentation har kartlagt hur myndigheterna skyddar sin information utifrÄn fysisk, logisk och administrativ sÀkerhet. Resultatet av undersökningen visar att myndigheterna skyddar sin kÀnsliga information genom att anvÀnda sig av sÄvÀl administrativa och logiska som fysiska skyddsÄtgÀrder. Undersökningen har ocksÄ visat att myndigheterna till en tillfredsstÀllande hög grad kan skydda den kÀnsliga information de hanterar.

I detta arbete har vanligt förekommande krav pÄ IP-telefonilösningar identifierats via litteraturstudier. DÀrefter har en testmiljö skapats dÀr ett urval av mjukvaror har utvÀrderats med avseende pÄ funktionalitet och dokumentation.Kraven som stÀllts relaterar till sÀkerhet och kvalitet samt den funktionalitet som krÀvs för att motsvara den hos det vanliga telefonnÀtet. Mjukvarorna som presenteras Àr 3CX, Asterisk, sipXecs och Switchvox. Urvalet av mjukvaror Àr baserade pÄ antingen öppen kÀllkod eller proprietÀra motsvarigheter. Faktorer som möjlighet till support och anvÀndarvÀnlighet har ocksÄ belysts.

?Syftet med denna studie var att försöka synliggöra barns sociala lÀrande genom en dramalek och metoden som anvÀnts har varit videoobservationer. Av studiens resultat gÄr det att avlÀsa att barn lÀr genom att iaktta och studera varandra. De yngre barnen visade en utveckling pÄ att börja förstÄ och samspela i leken. Slutsatserna av undersökningen gÄr inte att sÀkerstÀlla men det finns faktorer i resultatet som pekar pÄ att dramaleken kan ha betydelse för barns sociala utveckling nÀr det handlar om att förstÄ lekens ramar och regler och hur man samspelar i lek.

TrycksÄr medför lidande för patienten, förlÀngd vÄrdtid och ökade ekonomiska kostnader för samhÀllet. Ett första led i prevention och behandling av trycksÄr Àr riskidentifiering och bedömning av nyinskrivna patienter, patienter vars tillstÄnd har förÀndrats under vÄrdtiden samt patienter som skrivs ut frÄn sjukhuset. Syftet med denna studie har varit att undersöka följsamheten avseende anvÀndande av modifierad Nortonskala för riskbedömning av trycksÄr pÄ UMAS. Statistik frÄn tre kliniker pÄ UMAS har sammanstÀllts och granskats. Resultatet visar att patienter i hög grad inte riskbedöms vid in- och utskrivning.

Syftet med vÄr studie Àr att ta reda pÄ hur sex pedagoger som arbetar pÄ Reggio Emilia-inspirerade förskolor ser pÄ utveckling och lÀrande hos barnet. Detta Àr av intresse att undersöka eftersom Reggio Emilia-inspirerade förskolor Àr influerade till olika grad och pÄ mÄnga olika sÀtt av filosofin. DÀrför Àr det av vikt att allmÀnhet och pedagoger kan ta del av en undersökning dÀr detta belyses. Studien, som baseras pÄ kvalitativa intervjuer av pedagoger, visar att informanterna har en samstÀmmig syn pÄ barnets utveckling och lÀrande. Deras svar stÀmmer ocksÄ vÀl överens med den litteratur som behandlas i bakgrunden. Pedagogerna menar att dokumentation, estetiska uttrycksformer samt miljön Àr viktiga aspekter som har betydelse för barnets lÀrande, vilket överensstÀmmer med filosofin inom Reggio Emilia..

Syftet med denna studie var att beskriva, analysera och öka förstÄelsen för hur dagens pedagoger i förskolan upplever utomhusmiljöns betydelse i den pedagogiska verkamheten. Inför studien sÄ studerades tidigare forskning och samt lÀroplanen för förskolan, Lpfö98 (Skolverket, 2011). Efter detta sÄ genomfördes fyra kvalitativa intervjuer med fyra förskollÀrare aktiva inom olika förskolor i Norrland. Alla fyra förskollÀrare har helt olika förutsÀttningar nÀr det kommer till utomhusmiljön. UtgÄngspunkten i tolkningen och analysen av intervjuerna har varit fenomenologi.