Det hÀr examensarbetet handlar om barns inflytande och integritet i pedagogisk dokumentation. I lÀroplanen för förskolan anges att alla som arbetar inom förskolan ska visa respekt för den enskilde individen i det vardagliga arbetet. Arbetet i förskolan ska prÀglas av ett synsÀtt som bygger pÄ respekt för mÀnniskors okrÀnkbarhet, individens frihet och integritet och alla mÀnniskor lika vÀrde. Samtidigt ska arbetet i förskolan stödja barns identitet, sjÀlvkÀnsla, sjÀlvstÀndighet och tillit till sin egen förmÄga. Barn ska kunna ge uttryck för egna uppfattningar och förstÄ egna rÀttigheter (Utbildningsdepartement, 1998).

Studien avser att undersöka förskollÀrarnas uppfattningar om vilka förutsÀttningar som pÄverkar möjligheten till att dokumentera i förskolan samt vilken dokumentation de gör och hur de anvÀnder sig av den. Undersökningen bygger pÄ intervjuer av tio förskollÀrare frÄn sju olika förskolor fördelade pÄ fem rektorsomrÄden. Det insamlade datamaterialet har analyserats utifrÄn ramfaktorteorin. Resultatet visar att tiden och kunskapen pÄverkar förskollÀrares möjlighet till att dokumentera. Tiden har visat sig vara en bristvara som beror pÄ flertalet olika faktorer sÄsom till exempel ? förskolechefen, förskollÀrarnas egen planering av verksamheten och barngruppens behov.

Syftet med denna uppsats var att ta reda pÄ förskollÀrares uppfattningar om pedagogiskdokumentation och Àven hur de ser pÄ barns delaktighet och inflytande i denna. Vi anvÀnde ossav en kvalitativ intervjustudie för vÄr undersökning. VÄrt resultat visar att förskollÀrarnaanvÀnder sig av pedagogisk dokumentation, men vi har funnit att förskollÀrarna har olika syftemed den pedagogiska dokumentationen vilket resulterar i att den anvÀnds pÄ olika sÀtt ute iverksamheten. Barnens delaktighet och inflytande fann vi till vis del, men vÄra intervjuadeförskollÀrare nÀmner tidsbrist som en bidragande faktor till varför barnens delaktighetbegrÀnsas. VÄr slutsats Àr att den pedagogiska dokumentationen upplevs ha en framtid ute iverksamheten pÄ förskolorna.

Pedagogisk dokumentation har fÄtt en allt större del i förskolans lÀroplan, syftet Àr att tillÀmpa den som ett verktyg frÀmst för att utveckla verksamheten. Det handlar ocksÄ om att synliggöra barnens lÀroprocesser och skapa reflektion med syfte att utveckla barnens lÀrande. Syftet med den hÀr studien var dels att lyfta viktiga delar inom arbetet med den pedagogiska dokumentationen. Dels att lyfta konkreta exempel pÄ hur pedagoger arbetar med verktyget pedagogisk dokumentationen i förskolan. Resultatet i studien visar att arbetet bör begrÀnsas och att man bestÀmmer vad man ska reflektera kring, samt att reflektionen sker tillsammans med barn och kollegor.

Att dokumentera barnens lÀrande och utveckling Àr en central del som förskolans verksamhet ska strÀva efter. Det finns ett allmÀnt intresse för pedagogisk dokumentation i dagens förskolor eftersom det finns ett större behov av att synliggöra förskolans verksamhet. Matematik Àr Àven ett aktuellt Àmne dÄ det anses vara viktigt att tidigt börja arbeta med Àmnet för det livslÄnga lÀrande. Detta intresse och behov ligger till grund för syftet med undersökningen som Àr att undersöka och tolka pedagogisk dokumentation. Vi vill skapa förstÄelse för hur pedagoger frÄn en förskola framstÀller barns matematiska lÀrprocesser.

Sammanfattning Titel: FörskollÀrares syn pÄ smÄ barns inflytande och delaktighet i pedagogisk dokumentation - En studie ur ett maktperspektiv Författare: Therese MÄnsson Bengtsson PÄ senare Är har arbetsverktyget pedagogisk dokumentation blivit ett allt populÀrare arbetsverktyg i förskolan. Det problematiseras dock att verktyget blivit sÄ pass utspritt som det har i svenska förskolor, dÄ det av personalen krÀver ett kritiskt reflekterande förhÄllningssÀtt, för att anvÀndas pÄ det etiska sÀtt som det Äsyftar. Synliggörandet av barn och deras lÀrande kan ge en maktutövande effekt inom förskolan som institution. Syftet med studien Àr att framhÀva fyra förskollÀrares syn pÄ och Äsikter om smÄ barns inflytande och delaktighet i pedagogisk dokumentation. Syftet Àr ocksÄ att undersöka hur bÄde förskollÀrarnas syn och arbetsverktyget kan tolkas ur ett maktperspektiv.

Denna studie handlar om vilken betydelse pedagoger i förskolan tillskriver begreppet pedagogisk dokumentation i deras verksamhet. De frÄgor vi sökt svar pÄ Àr hur pedagogerna tolkar begreppet pedagogsik dokumentaiton, hur och varför de anvÀnder sig utav det samt hur de ser pÄ det ökade behovet av mÀtning som skett i förskolan.För att ta reda pÄ detta har vi gjort intervjuer med sex pedagoger i tre olika kommuner. Vi har vÀnt oss till ett postmodernt perspektiv nÀr vi tolkat vÄrt resultat. DÀr menar man att det finns flera olika perspektiv pÄ sanning och kunskap samt att det inte finns "normala barn". IstÀllet vÀlkomnas olikheter och dessa ses som berikande.

Bakgrund Pedagogisk dokumentation har alltid funnits i förskolan, men har över tid förÀndrats och utvecklats. Man anvÀnder sig fortfarande av anteckningar och observationer, men nu kanske med ett annat syfte, nÀmligen att vara till nytta frÀmst för barnet, men ocksÄ förÀldrarna och pedagogerna. Det man skriver om barnen sÀtts oftast samman i ett enda dokument, ett som nuförtiden Àr mer utvecklat och vÀlstrukturerat. Det finns olika namn pÄ dokumentationerna sÄsom portfolio, individuella utvecklingsplaner och ÄtgÀrdsprogram. Nuförtiden finns Àven andra möjligheter att dokumentera med hjÀlp av medier sÄsom kamera, ljudinspelningar och videokamera.

Syftet med examensarbetet Àr att se om det har skett en Àndring gÀllande LÀroplanen för förskolan, Lpfö 98, rev 2010, frÄn dokumentation till pedagogisk dokumentation i pedagogernas arbetssÀtt i förskolan. Ett annat syfte Àr att se om vÄrdnadshavarna/förÀldrarna Àr delaktiga i den pedagogiska dokumentationen. FrÄgestÀllningarna till detta arbete Àr: Hur uppfattar pedagogerna den pedagogiska dokumentationen och nÀr anser de att dokumentationen blir pedagogisk? PÄ vilket sÀtt görs vÄrdnadshavarna/förÀldrarna delaktiga i den pedagogiska dokumentationen? Metoden som anvÀnds Àr kvalitativ forskningsansats dÀr syftet Àr att förstÄ och tolka enkÀtsvaren frÄn vÄrdnadshavarna/förÀldrarna samt intervjuerna av pedagogerna. Det framtrÀdande resultatet Àr att pedagogerna har en bra uppfattning om vad pedagogisk dokumentation innebÀr och att det har skett en Àndring i arbetssÀttet frÄn en mer förmedlande till mer utforskande dÀr barnen Àr i centrum.

Syftet med denna studie Àr att skapa en förstÄelse för hur visuell dokumentation görs tillgÀnglig för barns reflektion i förskolans verksamhet. Studiens centrala aspekter fokuserar pÄ hur relationer mellan barn och förskollÀrare skapar en miljö som erbjuder barnen delaktighet i reflektion av visuell dokumentation. FrÄgestÀllningarna Àr:Hur reflekterar förskollÀrare över barns delaktighet i hanteringen och reflektionsarbetet kring visuell dokumentation?Vem har tillgÄng till det visuella dokumentationsmaterialet och hur förvaras det? Studien Àr kvalitativ och genomförs genom intervjuer med Ätta förskollÀrare och en barnskötare. Tidigare forskning redovisas i ett separat kapitel.

Om tid och engagemang finns kan dokumentation lyfta verksamheten. Barnens lÀrande synliggörs och pedagogernas medvetenhet ökar. Det Àr först dÄ dokumentationen kan höjas till en nivÄ dÄ barnen kan bli medvetna om sin egen lÀroprocess. Vi har i detta arbete valt att undersöka hur förskolor anvÀnder sig utav dokumentation i verksamheten. För att fÄ kunskap om detta har vi intervjuat fyra verksamma pedagoger.

Resumé   Arbetets art: Examensarbete i lÀrarutbildningen, Avancerad nivÄ, 15 hp, Högskolan i Skövde Titel: Pedagogisk dokumentation ? olika innebörder och konsekvenser. Sidantal: 33 Författare: Carina Johansson och Camilla Lans AjnestÄl Handledare: Susanne Klaar Datum: Januari 2009 Nyckelord: Pedagogisk dokumentation, Reggio Emilia filosofin, Utvecklingspedagogik, reflektion, kommunikation.   Syftet med vÄr studie Àr att undersöka vad pedagogisk dokumentation innebÀr för pedagoger i förskolan. Vi vill ocksÄ undersöka om det finns olika former av pedagogisk dokumentation och i sÄ fall var skillnaden ligger mellan dessa former. Med hjÀlp av att intervjua 12 pedagoger vid fem olika förskolor samt att lÀsa litteratur om vÄrt valda Àmne, har vi kommit fram till att det finns tvÄ arbetssÀtt av dokumentation. De olika arbetssÀtt som framkom i vÄrt resultat tillhör utvecklingspedagogiken och Reggio Emilia filosofin.

Syftet med examensarbetet var att undersöka och fÄ kunskap om förskollÀrarnas tankar kring pedagogisk dokumentation och reflektion i förskolan. VÄr första frÄgestÀllning utgick frÄn förskollÀrarnas Äsikter om vad pedagogisk dokumentation hade för betydelse i verksamheten. Den andra och tredje frÄgestÀllningen inriktade sig pÄ hur förskollÀrarna tolkade begreppet reflektion samt vad de ansÄg att den hade för betydelse i förskolan. Den sista frÄgestÀllningen fokuserades pÄ vilka erfarenheter förskollÀrarna hade av just reflektion i förskolan. Vi genomförde tio kvalitativa intervjuer i tre olika kommuner.

I denna rapport redogörs arbetsprocessen för utvecklandet av vÄr produkt. Produkten Àr ett material vars syfte Àr att underlÀtta för pedagoger att komma igÄng med pedagogisk dokumentation som arbetssÀtt för uppföljning, utvÀrdering och utveckling i förskolan. Att det finns ett behov för vÄrt material kan vi se i vÄr enkÀtundersökning som ger oss svar pÄ bÄde vilket behov av produkten som finns och vilken typ av innehÄll i ett sÄdant material som skulle vara till hjÀlp för pedagogerna. Vidare visar Skolinspektionens tillsyn av förskolor att pedagoger har svÄrigheter i arbetet med uppföljning, utvÀrdering och utveckling vilket tyder pÄ att ett behov av ett material som underlÀttar arbetet med uppföljning, utvÀrdering och utveckling finns hos pedagogerna (Skolinspektionen, 2014). För att produkten ska rikta sig till en bredare mÄlgrupp har vi medvetet valt att kombinera en utvecklingspedagogisk syn pÄ dokumentation med en Reggio Emilia-inspirerad syn i bÄde rapporten och produkten.

Att dokumentera och följa barns lĂ€rande och utveckling Ă€r en enormt viktig del i förskolans verksamhet, Ă€ven att utvĂ€rdera den pedagogiska verksamheten har fĂ„tt en betydande roll i förskolans lĂ€roplan. Detta sker bland annat genom pedagogisk dokumentation. Även naturvetenskapen har fĂ„tt en vĂ€sentligt plats i förskolans lĂ€roplan. DĂ€rigenom kommer vĂ„rt syfte i att fĂ„ förstĂ„else för valet av innehĂ„ll som pedagoger gör i barns lĂ€rprocesser inom Ă€mnesomrĂ„det naturvetenskap i den pedagogiska dokumentationen. Vi har tagit del av fyra  dokumentationer frĂ„n tvĂ„ förskolor med barn i Ă„ldrarna tre till fem Ă„r.