Förskolans betydelse i samhÀllet blir allt viktigare (Skolverket, 2009a). DÀrmed ökar ansvaret för personalens kompetens och i dagslÀget ligger det övervÀgande pedagogiska ansvaret pÄ förskollÀrarna (Utbildningsdepartementet, 2010).Syftet med undersökningen var att belysa hur förskollÀrare upplever och beskriver utvecklingssamtal, kvalitetsredovisning, utvÀrdering och pedagogisk dokumentation samt att undersöka vad litteraturen menar Àr syftet med dessa arbetsuppgifter. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av en enkÀtundersökning som riktades till 31 förskollÀrare i en specifik kommun i mellersta Sverige, varav 26 förskollÀrare svarade pÄ enkÀten. FörskollÀrarna fick besvara enkÀterna enskilt för att minska risken för att de skulle bli pÄverkade av varandra. Resultatet av enkÀtundersökningen visar att förskollÀrare ansÄg att tiden inte Àr tillrÀcklig vad gÀller utvecklingssamtal, utvÀrdering och pedagogisk dokumentation.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka hur pedagoger arbetar för att barn i behov av sÀrskilt stöd ska kunna delta i pedagogisk dokumentation. Hur ser pedagoger pÄ sin egen roll i barnens lÀrande? Hur tÀnker de kring sin profession inom en del av ett kvalitetsarbete? Undersökningen bygger pÄ kvalitativa studier med halvstrukturerade intervjuer som metod, dÄ det inspireras av tematisk innehÄllsanalys. Intervjuerna genomförs med tvÄ barnskötare, tre förskollÀrare och en specialpedagog som arbetar pÄ förskolor i tvÄ olika kommuner, belÀgna i olika lÀn. Fokus ligger pÄ ett specialpedagogiskt perspektiv, dÀr studien har visat att pedagoger arbetar pÄ ett sÀtt som verkar för att barn i behov av sÀrskilt stöd ska kunna delta i pedagogisk dokumentation.

Följande studie har sin utgÄngspunkt i en större organisation inom förskolan. Syftet Àr att analysera hur begreppet kvalitet konstrueras i förskolans styrdokument och av förskolechefer verksamma i en organisation dÀr pedagogisk dokumentation anvÀnds som ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet. Avsikten Àr ocksÄ att undersöka eventuella följder anvÀndningen av verktyget har för hur kvalitet konstrueras och implikationer för hur ledningen av det systematiska kvalitetsarbetet genomförs. Studien speglar ett specifikt fall och de huvudsakliga stegen Àr att med utgÄngspunkt i Faircloughs kritiska diskursteori och uppsatsens frÄgestÀllningar undersöka hur kvalitet konstrueras i det aktuella fallet. Resultatet visar att anvÀndningen av pedagogisk dokumentation som verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet fÄr följder för hur kvalitet konstrueras och att de olika betydelser av kvalitet som konstitueras fÄr följder för hur det systematiska kvalitetsarbetet konstrueras, leds och genomförs i organisationen.

BakgrundPedagogisk dokumentation kan ses som ett verktyg eller som en metod för att sÀkerstÀlla förskolans kvalitet. I lÀroplanen för förskolan, Lpfö 98, (Skolverket, 2010) stÄr det tydligt angivet att pedagogerna Àr Älagda att kontinuerligt genomföra dokumentationer av verksamheten. Vi vill liksom skolverket (2010) betona att pedagogisk dokumentation i mÄnga fall leder till att förskolans verksamhet fÄr en högre kvalitet. Vi anser vidare att pedagogisk dokumentation Àr ett sÀtt att ta vara pÄ barnens tidigare kunskaper och bygga verksamheten frÄn denna utgÄngspunkt. DÀrigenom kan pedagogerna utforma verksamheten efter barnen och inte barnen efter verksamheten.SyfteSyftet med undersökningen Àr att studera vilken instÀllning ett antal pedagoger har till pedagogisk dokumentation samt hur de anvÀnder sig av den pedagogiska dokumentationen i den dagliga verksamheten i förskolan.MetodDet empiriska material som ligger till grund för denna uppsats bestÄr av kvalitativa, semi-strukturerade intervjuer som genomförts med sex förskollÀrare pÄ sex olika förskolor i en mellanstor vÀstsvensk kommun.ResultatVi har genom vÄra intervjuer kommit fram till att mÄnga av vÄra informanter hade liknande Äsikter om pedagogisk dokumentation.

Pedagogisk dokumentation Àr ett högprioriterat Àmne inom landets förskolor. Uppsala kommun har gett VÄrd & bildning i uppdrag att ta fram ett arbetsverktyg som Àr önskvÀrt att samtliga pedagoger inom kommunens förskolor anvÀnder sig av. Arbetsverktyget ska ge pedagogerna stöd i arbetet med pedagogisk dokumentation.Syftet med denna studie Àr att undersöka hur förskollÀrare upplever att Projektmodellen Àr ett stöd i den pedagogiska dokumentationen utifrÄn infallsvinklarna: förskollÀrarnas syn pÄ verksamheten, etiska stÀllningstaganden, ramfaktorer som pÄverkar samt Projektmodellen som arbetsverktyg. Infallsvinklarna Äterkopplar kontinuerligt till pedagogisk dokumentation och Projektmodellen.Metoden som vi anvÀnt oss av vid datainsamling Àr samtalsintervjuer med ett urval bestÄende av 10 stycken förskollÀrare pÄ fyra förskolor dÀr samtliga har gÄtt kommunens fortbildningskurs i pedagogisk dokumentation. Resultatet visar att VÄrd & bildnings arbete med att utbilda personalen i pedagogisk dokumentation i samband med implementeringen av en ny arbetsverktyg upplevdes som efterfrÄgat, dock hade det varit önskvÀrt om samtliga pedagoger pÄ en förskola hade gÄtt kursen samtidigt i den mÄn det var möjligt.

Med denna studie ville jag ta reda pÄ hur förskollÀrare arbetar med denpedagogiska dokumentationen i förskolans verksamhet. FrÄgestÀllningarna jagsökte svar pÄ var: Hur kan arbetet med pedagogisk dokumentation se ut iförskolan? Vad anser förskollÀrare om arbetet med pedagogisk dokumentation,finns det nÄgra svÄrigheter eller möjligheter med att arbeta pÄ detta sÀtt. Vem bÀransvaret för den pedagogiska dokumentationens utformning, planering ochstruktur? För att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar valde jag en struktureradkvalitativ metod och intervjuade fyra stycken förskollÀrare.

Denna kvalitativa underso?kning handlar om fotografi vilket anva?nds som pedagogisk dokumentation i fo?rskola. Studien problematiserar det som synliggo?rs i fotografierna genom pedagogernas samtal och fotograferande.Da?rmed underso?ks hur medlet fotografi, kan formuleras in i ett pedagogiskt sammanhang och vilka specifika funktioner detta medium har na?r det anva?nds som dokumentation i fo?rskolan. Studien underso?ker ocksa? vad som avgo?r sorteringen och urvalet av dessa fotografier.Resultatet visar att a?terkommande drag i de tagna fotografierna kan ses i relation till pedagogernas fo?rha?llningssa?tt.

Avsikten med min undersökning var att fÄ mer kunskap om hur förskolepersonal arbetar med pedagogisk dokumentation som ett arbetsverktyg i deras dagliga verksamhet. Det Àr ett arbetsverktyg som ska tillÀmpas av all förskolepersonal ute i verksamheten.För att ta reda pÄ vilka erfarenheter förskolepersonal har av pedagogisk dokumentation var en kvalitativ intervjumetod det bÀsta sÀttet eftersom informanterna genom en kvalitativ metod fÄr svara pÄ frÄgorna utifrÄn deras egna erfarenheter. Jag vill ocksÄ ta reda pÄ hur de gör för att synliggöra varje barns behov.Jag har hÀnvisat till och anvÀnt relevanta tidigare undersökningar för att analysera resultaten frÄn min studie.Resultaten visar att pedagogisk dokumentation Àr ett arbetsverktyg som ska anvÀndas för att synliggöra verksamheten och barnens lÀrprocesser. LÀrprocesser sker nÀr barnen utmanas i deras lÀrande, dÀr nya idéer och kunskaper vÀxer fram. PÄ sÄ sÀtt finns det möjlighet att strukturera verksamheten utifrÄn barnens olika behov och intressen menar mina informanter.

Pedagogisk dokumentation Àr en svensk företeelse och den betraktas som en vidare utveckling avReggio Emiliafilosofin. Den pedagogiska dokumentationen Àr ett resultat av barnens aktiviteter ochden bygger pÄ material som har samlats in, bearbetats samt organiserats. Syftet med studien har varitatt undersöka hur nÄgra pedagoger beskriver sitt arbete med pedagogisk dokumentation som ett verktyg för att stimulera barns inflytande över sitt aktiva kunskapande i förskolan, samt undersöka hur arbetet med pedagogisk dokumentation yttrar sig. Jag har försökt skapa förstÄelse för hur pedagogerna pÄ förskolan arbetar med pedagogisk dokumentation. I studien har pedagogisk dokumentation studerats utifrÄn begreppen observation och reflektion.

Uppsatsen behandlar pedagogiskt dokumentationsarbete i förskolan och fokuserar pÄ Äterbesök av dokumentation. Syftet Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt Äterbesök kan ge sig i uttryck och har undersökts utifrÄn frÄgestÀllningarna: pÄ vilket sÀtt ges barn möjlighet att Äterbesöka dokumentation och vad uppstÄr i mötet dem emellan? Den teoretiska utgÄngspunkten tar avstamp i en intra-aktiv pedagogik och teorin undersöks med frÄgan: pÄ vilket sÀtt kan en intra-aktiv pedagogik bidra till en ökad förstÄelse för Äterbesök av pedagogisk dokumentation? Studien utgÄr frÄn en kvalitativ metod och filmobservationer ligger till grund som analysmaterial. Resultatet visar pÄ att barnen pÄ den undersökta avdelningen ges rika möjligheter till att Äterbesöka dokumentation. Inte enbart genom fotografier utan Àven med olika material som barnen ges möjlighet att intra-agera tillsammans med.

Studiens syfte har varit att undersöka förskollÀrares arbete med pedagogisk dokumentation i förskolan och hur barns delaktighet kommer till uttryck i denna. En bakgrund till studien Àr de krav och riktlinjer förskollÀrarna har att utgÄ frÄn i dokumentationsarbetet i förskolan.   Pedagogisk dokumentation Àr idag en spridd dokumentationsform som har sitt ursprung i den norditalienska staden Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Syftet med denna Àr att synliggöra barns lÀrprocesser och för att utveckla kvalitén i verksamheten.   Studien genomfördes genom intervjuer med förskollÀrare pÄ tre olika förskolor, dÀr de sÀger sig arbeta med pedagogisk dokumentation.   Resultatet av studien visar att förskollÀrarna anvÀnder pedagogisk dokumentation i sitt arbete för att fördjupa förstÄelsen för barns lÀrande, men ocksÄ för att utveckla verksamhetens kvalité. En tydlig bild utifrÄn förskollÀrarnas uppfattningar och ord Àr att förskollÀrarna anvÀnder den pedagogiska dokumentationen i projektarbeten. Jag har ocksÄ kunnat utlÀsa frÄn resultatet att skillnader och likheter finns mellan de tre förskolorna nÀr barns delaktighet kommer in.

Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ pedagogernas tankar och upplevelser av pedagogisk dokumentation, vilka hinder och svÄrigheter de stöter pÄ och vad har förÀndrats i arbetet med dokumentation sedan lÀroplanen för förskolan reviderades Är 2010. I undersökningen deltog fem pedagoger, varav fyra förskollÀrare och en barnskötare. Kvalitativa intervjuer anvÀndes som forskningsmetod. Empirin analyserades genom den sociokulturella teorin och Vygotskijs tankar om barns lÀrande och utveckling och Àven Lenz Taguchis tolkning av det konstruktionistiska perspektivet och pedagogiken inspirerad av Reggio Emilia. Resultatet visar att de flesta pedagoger har en positiv syn pÄ dokumentation och ser dess fördelar. Majoriteten av pedagoger anser att tiden Àr största hindret i arbetet med dokumentation vilket ibland leder till frustration.

Syftet med vÄr undersökning Àr att försöka fÄ insikt i vilka tankar fem pedagoger har om dokumentation i förskolan och hur de anvÀnder sig av dokumentation i sitt arbete. FrÄgestÀllningarna vi anvÀnt oss av Àr: Hur ser fem pedagoger pÄ dokumentation i förskolan och hur anvÀnder pedagogerna sig av dokumentation i verksamheten. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer pÄ fem pedagoger som Àr verksamma inom förskolan. Pedagogerna anser att dokumentation hjÀlper dem att se deras egen och barnens utveckling för att stÀrka arbetet i verksamheten. Reflektion över dokumentationen gör att utvecklingsprocesserna synliggörs och detta underlÀttar samarbetet med förÀldrarna.

Denna kvalitativa underso?kning handlar om fotografi vilket anva?nds som pedagogisk dokumentation i fo?rskola. Studien problematiserar det som synliggo?rs i fotografierna genom pedagogernas samtal och fotograferande.Da?rmed underso?ks hur medlet fotografi, kan formuleras in i ett pedagogiskt sammanhang och vilka specifika funktioner detta medium har na?r det anva?nds som dokumentation i fo?rskolan. Studien underso?ker ocksa? vad som avgo?r sorteringen och urvalet av dessa fotografier.Resultatet visar att a?terkommande drag i de tagna fotografierna kan ses i relation till pedagogernas fo?rha?llningssa?tt.

Studiens syfte Àr att undersöka det berÀttelsebara i förskolebarns lÀrprocesser i sprÄkande, lÀsande och skrivande. Adriana Cavareros teorier om relationerande narrationer anvÀnds tillsammans med pedagogisk dokumentation. Genom textanalys av pedagogisk dokumentation kring barns arbete med namn, gavs möjlighet att pröva hur barn utforskar sprÄkets innehÄll utifrÄn det som överraskar och ifrÄgasÀtter konventioner och hur detta ofta sker genom relationerande berÀttelser. Studien visar potentialen i att lyssna efter det ovÀntade som barnen ger uttryck för och haka i detta för att bygga ut eller skapa ny kunskap. Pedagogisk dokumentation blir en mötesplats för olika erfarenheter och uttryck i samhÀllet dÀr barnen fÄr möjlighet att fortsÀtta undersökandet i nya kontexter och konstellationer.