Humor Àr en högt uppskattad form av kommunikation mellan mÀnniskor, oavsett kön, kultur eller Älder. Det Àr en mÀnsklig egenskap som kÀnnetecknas av personens förmÄga att skratta Ät egen rÀkning, förmÄga att förstÄ och berÀtta skÀmt, vitsar och roliga historier. Det Àr en persons förmÄga till distansering inför livets ofullkomligheter, att med glÀdje och nöje möta vardagen. Om humor anvÀnds positivt kan den vara en stor tillgÄng för pedagogiskt arbete. Trots mycket diskussion om vikten av humor i pedagogisk arbete, rÄder stor brist pÄ litteratur med en tydlig anknytning mellan pedagogik och humor.

Undersökningens syfte Àr att utröna i vad mÄn lÀrarstudenter har ett positivt eller negativt förhÄllningssÀtt till datorer i pedagogisk verksamhet och vilka argument som avgör deras stÀllningstagande.I arbetet redogörs för olika grundlÀggande vetenskapliga inlÀrningsteorier som ligger till grund för vÄra senaste styrdokument. I uppsatsen problematiseras kring en utökad anvÀndning av datorer i undervisningen och de konsekvenser det kan medföra. Möjligheterna och riskerna analyseras i relation till olika inlÀrningsteorier och lÀrarnas förutsÀttningar att anvÀnda datorn som ett av mÄnga hjÀlpmedel för en varierad undervisning i skolan. Undersökningen Àr bÄde kvalitativ och kvantitativ men i huvudsak inriktad pÄ barns och elevers samlÀrande i förhÄllande till individuellt lÀrande inom Àmnet matematik..

Syftet med studien Àr att undersöka grundskollÀrares uppfattningar om sin nuvarande arbetssituation och hur det pÄverkar deras arbetsbelastning. Studien tar sin utgÄngspunkt i att vi upplever att arbetsbelastningen för lÀrare har ökat. Undersökningen genomförs genom kvalitativa intervjuer med fem grundskollÀrare verksamma i en kommun i Halland. Resultatet visar att lÀrarnas arbetssituation prÀglas av en hög arbetsbelastning. Flera arbetsuppgifter tillkommer stÀndigt till lÀraryrket men tiden förblir oförÀndrad.

Syftet med denna uppsats Àr att göra en kvalitativ och komparativ studie genom att nÀrlÀsa nÄgra appar pÄ ett givet tema. Detta har jag gjort med stöd av bilderboksforskning. Jag har valt att se nÀrmare pÄ ABC-appar utifrÄn att de Àr designade med en pedagogisk intention.Jag visar genom studien, pÄ ett av mÄnga sÀtt, att se pÄ och förhÄlla sig till appar. UtifrÄn ett sociokulturellt perspektiv belyser jag det estetiska begreppet smak, vilket jag ser som en betydelsefull fond till min studie, eftersom jag anser att smak pÄverkar förvÀntningen och dÀrmed upplevelsen. Min strÀvan Àr att hÄlla ett kritiskt barnperspektiv, det vill sÀga att genomlysa de förestÀllningar om barndom som tas för giv, eftersom barn Àr en mÄlgrupp för kommersiella intressen..

Med den hÀr uppsatsen vill vi synliggöra hur barn kan anvÀnda bilder i sitt subjektsskapande, samt hur vi pedagoger kan arbeta med bilder utifrÄn ett ?denormaliseringsperspektiv?. Med det menar vi att försöka synliggöra, förskjuta och förÀndra de betydelser som barn och pedagoger lÀgger i begreppet normalitet. Med andra ord handlar det om att utmana dominerande diskurser och normer kring vad som kan betraktas som ett riktigt och önskvÀrt sÀtt att vara och leva, och visa att de inte Àr sÄ entydiga, stabila och ?naturgivna? som vi ibland upplever dem.

I samband med min tidigare gymnasieutbildning pÄ byggprogrammet har jag reflekterat att skolans matematikÀmne skulle kunna samarbeta med ett praktiskt Àmne. I detta fall i trÀ- och metallslöjden, dÀr praktiska moment förekommer i stor utstrÀckning. MÄnga av skolans elever tappar lusten för matematikÀmnet i Ärskurs fem. Stora internationella studier visar att svenska elevers kunskapsgenomsnitt i matematik sjunker gentemot elever frÄn andra OECD lÀnder.Vid nÀrmare undersökande har det visat sig att lÀroplanen under en lÀngre tid har betonat att skolans Àmnen ska samarbeta för att ge elevernas större variation pÄ kunskapskvaliteter och ge eleverna större möjligheter att se helheter och upptÀcka sammanhang. Det verkar som att detta samarbete sÀllan förekommer.

Syftet med vÄrt examensarbete har varit att undersöka hur samarbetet mellan skolbibliotekarie, lÀrare och elever fungerar pÄ en skola i grundskolans tidigare Är. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi anvÀnt oss av kvalitativa metoder. Vi valde att intervjua en skolbibliotekarie, tvÄ lÀrare samt Ätta elever. Vi har Àven gjort tre observationer pÄ skolan. I vÄrt resultat har det framkommit att lÀrarna anvÀnder skolbiblioteket för att lÄna bÀnkböcker och för boksamtal tillsammans med skolbibliotekarien.

Syftet med detta examensarbete har varit tudelat, med bÄde kvalitativ och kvantitativ innehÄllsanalys. Den första har syftat till att undersöka vilken stÀllning historieÀmnet har haft i lÀro- och kursplaner, frÄn Är 1962 till 2012. Analys skulle ocksÄ ske över vilken historia elever möter genom lÀromedel i historieundervisningen, vilket har skett utifrÄn Staffan Selanders definition av pedagogisk text-traduktion. Den kvantitativa innehÄllsanalysen har berört vilka och antalet begrepp eleverna möter i epokskildringen av hÀxprocesserna. Resultatet har visat att historieÀmnet som en del av styrdokumenten stÀndigt har haft en hög status, trots att det i den samhÀlleliga kontexten har gÄtt att utlÀsa motsatt scenario.

Syftet med mitt arbete Àr att belysa hur metoden lekarbete operationaliseras i olika lekpedagogers arbete. I samband hÀrmed har jag undersökt om litteraturens beskrivning av metoden stÀmmer överens med hur lekpedagogerna utför den. Jag har Àven undersökt pedagogers förutsÀttningar att bedriva lekarbete i förskola och skola, delaktighet för barn och förÀldrar, pedagogernas förhÄllningssÀtt till dokumentation och lekmaterial kring lekarbetsmetoden i förskola och skola, samt hur lekpedagogerna beskriver lekarbetets syfte och mÄlgrupp. Det Àr en kvalitativ undersökning med halvstrukturerad intervju med sammanlagt sex lekarbetspedagoger, varav tre lekpedagoger i förskolan och tre lekpedagoger i skolan..

Denna uppsats undersöker hur en analys av politiska styrmedel kan blottlÀgga outtalademÄlsÀttningar hos ett politiskt omrÄde. Styrmedel Àr det offentliga systemets instrument för attrealisera olika politiska mÄl; de presenteras ofta som neutrala verktyg, men i sjÀlva verket Àrde prÀglade av vÀrdeladdade antaganden och djupt politiska till sin natur. HÀri finns enkontrast som gör att deras utformning kan avslöja outtalade mÄlsÀttningar inom ett politisktomrÄde. Uppsatsen Àr en fallstudie som tillÀmpar styrmedelsteori pÄ det kulturpolitiskalandskapet i New Orleans, USA. Offentliga företrÀdare i staden har lÀnge anvÀnt kultur somett ekonomiskt tillvÀxtmedel för att öka dess attraktionskraft och uppsatsen erbjuder enempirisk djupdykning i hur New Orleans kulturpolitiska styrmedel förhÄller sig till detta.Det material som studerats Àr dels sjÀlva styrmedlen i form av offentlig dokumentation ochdels djupintervjuer med kulturpolitiska företrÀdare i staden.

Nu ska vi ska ta klivet ut i v?r nya roll som specialpedagoger. Vi fr?gar oss vad det inneb?r att vara specialpedagog och vad som f?rv?ntas av oss i v?r nya roll. B?de tidigare forskning och Skolverket (Skolverket, 2024) visar p? en komplex och otydlig roll.

Permaculture is a design system that aims at developing sustainable human settlements and self-maintained agriculture; it may also be used for community planning. The design system of permaculture aims at mimicking a natural ecosystem; this gives the advantage to make use of all the connections and mechanisms that exist in such a system.The purpose of this bachelor thesis was to compile and spread scientific information regarding five different themes within the areas of ecology, environmental science and permaculture. This was achieved through cooperation with the permaculture inspired Ecovillage Suberbyn in southern Gotland. Information about the central parts of a permaculture ecovillage was used as material for a series of signposts that will be located around the ecovillage Suderbyn. The five selected themes were: An overview of permaculture, The forest garden, The pond, Composting and The use of human excrement and urine..

Uppsatsen syftar till att beskriva det pedagogiska arbetssÀttet infÀrgning. I denna försöker vi Àven kartlÀgga hur man tillÀmpar detta arbetssÀtt pÄ en vÀstsvensk gymnasieskola, samt hur lÀrare och elever stÀller sig till detta arbetssÀtt. InfÀrgning började utarbetas i samband med gymnasiereformen 1991 och kom till efter att man pÄ skolorna sÄg ett ökat behov av att integrera kÀrnÀmnen med karaktÀrsÀmnena pÄ de yrkesförberedande programmen. Under senare delen av nittiotalet pekade ett flertal utredningar pÄ stora brister i kÀrnÀmneskunskaperna hos eleverna pÄ de yrkesförberedande programmen, infÀrgning var ett sÀtt att ge eleverna en ökad förstÄelse för kÀrnÀmnena.Vi kommer i uppsatsen bland annat fram till att ett fungerande arbetslag dÀr eleverna kan se en helhet i sin utbildning Àr grundlÀggande för ökad förstÄelse..

Syftet med denna C-uppsats var att undersöka större förÀndringar som har skett i svensk historisk lÀrobokstext pÄ gymnasienivÄ under ett halvt sekel. För att lösa syftet har jag anvÀnt mig av fyra olika frÄgestÀllningar, dessa löd enligt följande. PÄ vilket sÀtt har textmassan förÀndrats i samband med politiskt klimat och styrdokument förÀndrats? Hur förhÄller sig texterna i de olika tidsperioderna i en jÀmförelse dem i mellan? Vilket utrymme fÄr de olika texterna? Hur Àr de olika texternas disposition? Som synes Àr uppsatsen en komparativ studie med kÀrnan i utvalda historielÀroböcker, dessa frÄn tre olika tidsperioder, 1950, 1970- och 1990-talet. Resultatet pekar pÄ en pÄtaglig förÀndring i bÄde didaktiskt/pedagogisk synvinkel och inte minst i rent samhÀllspolitisk synvinkel..

Dagens skola Àr kunskaps- och mÄlinriktad och undervisningen behöver anpassas efter varje individs individuella behov. Broar behöver byggas mellan olika forskningsfÀlt. Studiens utgÄngspunkt Àr det sociokulturella perspektivet, dÀr den kognitiva utvecklingen Àr knuten till kulturella, sprÄkliga och sociala sammanhang. Syftet med studien Àr att undersöka vilka faktorer sex elever med funktionsnedsÀttning anser frÀmjar deras lÀrande och utifrÄn dessa faktorer lyfta fram gynnsamma pedagogiska metoder. Vidare Àr syftet att se vilken betydelse eleverna anser att motivation och kÀnslotillstÄnd har för lÀrandet.