Huvudsyftet med detta examensarbete Àr att synliggöra förhÄllningssÀtt och handlingar i det dagliga arbetet med barnen, ur ett könsperspektiv. VÄr mÄlsÀttning Àr att studera hur traditionella könsrollsmönster överförs och hur de befÀsts. Genom litteratur och undersökningar har vi sökt svar pÄ vÄra frÄgor. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ undersökningsmetod dÀr vi har filmat pedagoger i mötet med barn. Vi har Àven fört löpande protokoll över barns lek och pedagogers förhÄllningssÀtt till leken.Genom vÄra undersökningar har vi fÄtt fram resultat som visar att vi bemöter pojkar och flickor olika beroende pÄ kön och att vÄr egen bakgrund pÄverkar oss i detta bemötande.

Syftet med det hÀr utvecklingsarbetet var att fördjupa oss i hur utomhuspedagogik som lÀrandemiljö kan stimulera elevers lÀrande inom geometri. Verktyg som anvÀndes för dokumentation i utvecklingsarbetet var observationer och loggbok samt studerande av tidigare forskning. Vi har planerat och genomfört sju aktiviteter i Ärskurs 2 och 3 med totalt 25 elever.  Genomfört utvecklingsarbete visar att utomhuspedagogikens lÀrandemiljö Àr ett bra komplement i matematikundervisningen. De deltagande eleverna har visat att ett lustfyllt arbetssÀtt stimulerar ett hÄllbart lÀrande. Eleverna har uppvisat ett intresse för geometri och en iver för ett fortsatt lÀrande.

ProblemomrÄde Vi har bÄda arbetat en lÀngre tid i skolans Är F-6 och kommit i kontakt med mÄnga elever i behov av sÀrskilt stöd. VÄr erfarenhet Àr att arbetet med att utreda elevers behov av sÀrskilt stöd ser vÀldigt olika ut pÄ skolorna och att Àven specialpedagogens roll i detta arbete ser olika ut. Syfte och preciserade frÄgestÀllningar Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka hur specialpedagoger beskriver att de arbetar med pedagogisk utredning samt hur dokumentationen i detta arbete ser ut i skolÄr F-6. Vi vill ta reda pÄ vilken roll specialpedagogen har, samt se vilka likheter och olikheter det finns inom detta omrÄde. De preciserade frÄgestÀllningarna Àr: ? Hur beskriver specialpedagoger att de arbetar med pedagogiska utredningar i skolÄr F-6? ? Hur ser dokumentationen i detta arbete ut? Teoretisk ram I undersökningen utgÄr vi frÄn tvÄ teoretiska ansatser.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att ta reda vilka förutsÀttningar lÀrare i idrott och hÀlsa (F-6) skapar för en rÀttvis och likvÀrdig bedömning och betygsÀttning. Undersökningen belyser hur vÀl Àmnets syfte, mÄl och kriterier kommuniceras till eleverna, hur lÀrarna gÄr tillvÀga dÄ de bedömer elevernas prestationer och hur lÀrarna skapar bedömningssituationer som visar och utvecklar lÀrandet.FrÄgestÀllningar:? Förmedlar lÀrarna mÄl och kriterier till eleverna?? Vilka strategier anvÀnder lÀrarna för bedömning och betygsÀttning?? Vilka möjligheter ger lÀrarna eleverna att visa och utveckla sina kunskaper?MetodStudien har en kvalitativ ansats och datainsamlingen bestÄr av kvalitativa intervjuer. Urvalsgruppen Àr fem lÀrare som jobbar med Àmnet idrott och hÀlsa pÄ lÄg- och mellanstadiet. Metoden har valts för att fÄ djupa, ingÄende och innehÄllsrika svar pÄ mina frÄgestÀllningar.ResultatResultatet av studien visar att lÀrarnas arbete med att förmedla mÄl och kriterier till eleverna sker i olika stor utstrÀckning, samt att lÀrarna anvÀnder sig av olika metoder för att nÄ fram.

Vi har utvecklat tvÄ fristÄende webbapplikationer till det webbaseradehÀlsovÄrdsstödsystemet Asynja. Den ena Àr en designapplikationför enkÀtundersökningar och den andra Àr en svarsapplikation dÀr respondenternakan besvara enkÀterna.Utvecklingsprocessen har bestÄtt av planering, design, implementation,testning och dokumentation. Mycket av arbetet har skett parallelltvilket vi har sett som en framgÄngsfaktor i examensarbetet.Projektet har prÀglats av att applikationerna ska vara anvÀndarvÀnligaoch funktionella samtidigt som designen och koden ska göra attapplikationerna kan vidareutvecklas och underhÄllas effektivt.Arbetet med att utveckla J2EE-applikationer och anvÀnda sig av ramverketStruts har gett goda erfarenheter och det har Àven visat sig attdenna plattform Àr vÀl lÀmpad för denna typ av uppgifter..

Syftet med min uppsats har varit att se om en bildorienterad undervisning kan pÄverka och stimulera lÀrandet hos elever. Jag har dÀrför följt undervisningen i en Äk 3 - 5 som kallas ?bildklass? pÄ Centralskolan i Kristianstad, dÀr jag försökt se vilka metoder som anvÀnts i lÀrandeprocessen. Jag har intervjuat klasslÀraren och gett enkÀter rill elever och förÀldrar. Jag har sökt svar pÄ vilka konsekvenser som följer pÄ ett lÀrande genom bilder.

VÄrt syftet med C-uppsatsen Àr att ur en pedagogisk synvinkel fÄ en inblick i pedagogers uppfattning om sin kompetens i hur man möter barn i sorg. För att ta reda pÄ detta har vi intervjuat sex pedagoger i södra Sverige. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Vi har bearbetat litteratur som belyser pedagogens handlande och skolans roll. Vi har Àven behandlat litteratur som tar upp vilka olika krisfaser man gÄr igenom nÀr man har drabbats av en traumatisk hÀndelse.

Denna undersökning syftar till att med hjÀlp av intervjuer undersöka ett antal pedagogers uppfattning av kvalitet, likvÀrdighet och ansvar i en skola samt hur skolans arbetssÀtt pÄverkar kvalitet och likvÀrdighet för eleverna. De parametrar som finns definierade av skolans ledning som strategiska mÄl, framgÄngsfaktorer och nyckelmÄtt pÄ pedagogisk utveckling Äterkommer inte spontant hos de intervjuade pedagogerna, det rÀcker inte att tala om kvalitet för att kunna mÀta och utveckla den. Den huvudsakliga slutsats som kan dras av undersökningen Àr att det saknas en gemensam syn pÄ kvalitet och vad kvalitet konkret innebÀr i det pedagogiska arbetet och det pedagogiska ledarskapet för att skapa och sÀkerstÀlla kvalitet och likvÀrdighet inom skolans alla funktioner; kvalificerande, socialiserande och subjektifierande..

Idag har mÄnga mÀnniskor tillgÄng till en kamera, portrÀtt kan ses överallt. Vissa portrÀtt gör ett starkare intryck Àn andra för att de Àr nÄgot utöver det vanliga. Detta kandidatarbete behandlar frÄgestÀllningen: ?Hur kan man med fotografiska och grafiska medel gestalta personlighet i portrÀtt??. Vi sÀtter vÄr forskning pÄ prov i en produktion dÀr vi undersökt vad vi som fotografer och designers bör ha i Ätanke dÄ vi vill gestalta personlighet i portrÀtt.

AbstractMarie Widerberg (2010). Portfolio i förskolan med perspektiv pÄ specialpedagogik. (Portfolio in primary school with perspective on special education.) Sektionen för lÀrarutbildningen, specialpedagog utbildningen 90 hp.Examensarbetets syfte Àr att med perspektiv pÄ specialpedagogik, undersöka hur portfolion anvÀnds pÄ förskolor i en mindre kommun samt belysa specialpedagogens roll. Undersökningen utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar: PÄ vilket sÀtt pÄverkar och utvecklar portfolion enligt pedagogerna, det enskilda barnet och förskolans verksamhet? PÄ vilka sÀtt anvÀnds portfolio som ett underlag till pedagogernas egen reflektion kring sin verksamhet och sitt förhÄllningssÀtt? Vilka möjligheter och hinder menar pedagogerna att det finns i arbetet med portfolio? samt Vilken roll kan specialpedagogen ha i arbetet med portfolio och hur kan portfolion anvÀndas som ett specialpedagogiskt redskap? Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om portfolio, specialpedagogik samt specialpedagogens roll i förskolan.

SammanfattningSyftet med denna uppsats Àr att beskriva samt reflektera över hur gÀllande rÀtt har utvecklats genom rÀttspraxis nÀr det gÀller regleringen avseende ansvar vid medverkan till brott. Ytterligare ett syfte Àr att försöka tydliggöra var, och om, nÄgra juridiskt relevanta grÀnser mellan gÀrningsmÀn, medgÀrningsmÀn och medhjÀlpare kan utlÀsas ur praxis.För att genomföra uppsatsen har lag, förarbeten, rÀttsfall och doktrin studerats.De slutsatser som kan dras av praxis nÀr det gÀller grÀnsdragningarna Àr att det krÀvs relativt lite av en person för att han ska kunna dömas som medverkande till brott. Som utgÄngspunkt nÀmn "Rockfallet" dÀr en man döms för medhjÀlp till misshandel dÄ han hÄllit en bekants rock medan han misshandlar och rÄnar en fotgÀngare och dÀr jÀmförelse med den straffria gÀrningen att med gillande min stÄ och se pÄ ett slagsmÄl görs.I uppsatsen presenteras Àven flera andra rÀttsfall som illustrerar grÀnsdragningen mellan det straffbara och det straffria omrÄdet.NÀr det gÀller grÀnsdragningen mellan en gÀrningsman, en medgÀrningsman och till viss del Àven en medhjÀlpare konstateras att praxis till viss del visar pÄ en ojÀmn rÀttstillÀmpning som i nÄgra fall kan beskrivas som rÀttsosÀker. Detta medför att nÄgra sÀkra slutsatser inte kan dras av materialet. Den konturen som dock kan utlÀsas Àr att ett gemensamt handlande, föregÄtt av ett samrÄd, blir straffbart sÄsom medgÀrningsmannaskap. NÀr omstÀndigheterna medför att det brister i det gemensamma handlandet eller i samrÄdet blir utgÄngen i mÄlet i vissa fall svÄr att förutse.Ytterligare en aspekt Àr att den bristande förutsebarheten till viss del kan bero pÄ att omrÄdet endast Àr praxisreglerat, uttryckligt lagstöd saknas i mÄnga fall.För att komma till rÀtta med den bristande förutsebarheten och rÀttsosÀkerheten Àr ett förslag till lösning att lagstiftaren i lag reglerar de fall dÀr straffbarhet kan intrÀda trots att rekvisiten i det aktuella straffstadgandet inte uppfyllts..

Undersökningen syftar till att söka svar pÄ hur elevers interaktion kan se ut nÀr de spelar ett pedagogiskt matematiskt dataspel och vilken roll datorn spelar i denna interaktion. Interaktionen har studerats ur ett sociokulturellt perspektiv. Metoderna som anvÀnts Àr intervjuer av pedagoger, videofilmning av elever som spelar ett pedagogiskt matematiskt dataspel samt Stimulated Recall dÀr eleverna fÄtt videoinspelningen av sig sjÀlva och reflekterat över denna. Fyra pedagoger deltog i intervjuerna och fyra elevpar deltog vid videoinspelningarna. Undersökningen visar att elevinteraktionen tar sig uttryck i kroppssprÄk, turtagning och muntlig kommunikation.

Systemintegration Àr arbetet med att fÄ IT-system att samarbeta med varandra. Inomsystemintegration finns det idag ett glapp mellan den tekniska dokumentationen och den tekniskalösningen vilket försvÄrar arbetet med att ta fram och underhÄlla integrerade system. För att underlÀttadetta skapades pÄ uppdrag av Ipendo Systems en databasmodell för att kunna lagra tekniskdokumentation om integrationssystem. Lösningen implementerades i Microsoft SQL Server. Underarbetet utvecklades stöd för hÀmtning av data frÄn integrationsplattformen BizTalk.

Gustavsson, Charlotte (2015). Formativ bedömning ? en studie om hur lÀrare uppfattar formativ bedömning (Formative assessment ? a study how teachers perceive formative assessment). Malmö högskola, lÀrande och samhÀlle, institutionen för skolutveckling och ledarskap, kompletterande pedagogisk utbildning 90hp, huvudÀmne: pedagogik. Syftet med arbetet Àr att ta reda pÄ om lÀrare anvÀnder sig av formativ bedömning och i sÄ fall hur lÀrare definierar och lÀgger upp formativa bedömning. Med hjÀlp av teoretiska ramar tas det reda pÄ hur verkligheten kan se ut för en urvalsgrupp.

Den debatt som har varit aktuell den senaste tiden i samhÀllet, om jÀmstÀlldhet mellan könen samt folkets ökande inaktivitet som leder till ohÀlsa och fetma, har vÀckt vÄrt intresse, dÄ i synnerhet barnens situation. Med dessa indikationer i Ätanke tyckte vi att det kÀndes angelÀget att undersöka hur förskolepedagogerna arbetar inom dessa omrÄden. Vi har valt att fokusera pÄ rörelseleken i utemiljön och hur pedagogerna agerar och resonerar om sitt förhÄllningssÀtt till barnens lek. Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka hur pedagogen sett ur ett genusperspektiv förhÄller sig till barns rörelseaktiviteter pÄ förskolan i utemiljön. VÄr undersökning bygger pÄ intervju- och observationsmaterial av tre förskolepedagoger.