Sök:

Sökresultat:

5024 Uppsatser om Förskola och pedagoger. - Sida 24 av 335

Utevistelse i förskolan : En studie om hur pedagoger beskriver att de arbetar aktivt med barn utomhus

Studiens syfte Àr att undersöka hur pedagoger i förskolan beskriver sitt arbete med barnen vid utevistelse samt hur pedagogerna ser pÄ utevistelsens betydelse för barns lÀrande. I studien studeras vilka styrdokument förskolan arbetar med i utevistelsen, hur pedagoger beskriver sina planerade aktiviteter med barn utomhus och hur pedagoger upplever att de kan utveckla utevistelsen. Deweys tankar om hur barn lÀr sig genom att praktiskt tillÀmpa kunskaper i utevistelsen beskrivs ocksÄ.  Intervjuer av fyra pedagogers syn pÄ utevistelse genomfördes. I resultatredovisningen analyseras likheter och skillnader mellan pedagogernas svar.

Lek med sprÄkljud. : En studie om hur förskolepedagoger inom tre pedagogiska inriktningar arbetar med sprÄklekar kring fonologisk medvetenhet.

Föreliggande examensarbete bygger pÄ en enkÀtundersökning bland pedagoger som Àr verksamma inom förskolor med olika pedagogiska inriktningar i tvÄ kommuner. De tre inriktningarna representeras av förskolepedagoger, som enbart arbetar utifrÄn förskolans lÀroplan, MontessorilÀrare samt pedagoger som arbetar utifrÄn Reggio Emiliafilosofin. VÄr undersökning visar att en hel del lÀrare, som Àr verksamma inom samtliga inriktningar, framför allt arbetar med sÄvÀl planerade som spontana sprÄklekar som rör rim, ramsor samt stavelser. FÀrre pedagoger arbetar med sprÄklekar som rör enskilda sprÄkljud i ord, vilket Àr mer abstrakt och kommer senare i utvecklingen av den fonologiska medvetenheten.Vid en jÀmförelse mellan de olika inriktningarna kan vi skönja, att flest MontessorilÀrare arbetar med sprÄklekar som rör sprÄkljud pÄ förskolorna. FÀrst pedagoger som arbetar med dessa lekar Àr verksamma pÄ de förskolor, dÀr lÀrarna arbetar utifrÄn Reggio Emiliafilosofin..

"Har du stÄnd?" : En studie av pedagogers förhÄllningssÀtt till sexualundervisning i grundsÀrskolan.

Syftet med studien var att undersöka hur en grupp pedagoger, verksamma i en grundsÀrskola i norra Sverige, resonerar kring innehÄll och metodval i den sexualundervisning de bedriver alternativt inte bedriver. För att ta del av pedagogernas resonemang har enskilda kvalitativa intervjuer genomförts med fyra verksamma pedagoger i grundsÀrskolan. Resultatet har diskuterats utifrÄn queerteori och sociokulturell inlÀrningsteori. TvÄ av pedagogerna ansÄg att det bedrivs sexualundervisning i verksamheten medan de andra tvÄ menar att sexualundervisning inte bedrivs. Resultatet visar att den vanligaste metoden för sexualundervisning Àr spontana dialoger som följer av elevers frÄgor.

Barn med ?större uppmÀrksamhetsbehov? : Hur bemöter förskolans pedagoger dessa individer

Vi har valt att kalla vÄrt examensarbete för; Barn med "större uppmÀrksamhetsbehov" ? Hur bemöter förskolans pedagoger dessa individer. Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka och fÄ en inblick i hur pedagogerna i verksamheten möter de barn som utmÀrker sig genom större uppmÀrksamhetsbehov. VÄr frÄgestÀllning lyder som följande; Hur bemöter förskolans pedagoger barn med större uppmÀrksamhetsbehov? Vi, (Caroline & Jenny) har anvÀnt oss utav kvalitativa intervjuer som metod för vÄr undersökning.

Dialogen mellan pedagoger och barn pÄ tvÄ förskolor

Dialogen mellan barn och pedagoger pÄ tvÄ förskolor.

Det rika barnet : Reggio Emilia-inspirerade pedagogers syn pÄ barnets lÀrande

Syftet med vÄr studie Àr att ta reda pÄ hur sex pedagoger som arbetar pÄ Reggio Emilia-inspirerade förskolor ser pÄ utveckling och lÀrande hos barnet. Detta Àr av intresse att undersöka eftersom Reggio Emilia-inspirerade förskolor Àr influerade till olika grad och pÄ mÄnga olika sÀtt av filosofin. DÀrför Àr det av vikt att allmÀnhet och pedagoger kan ta del av en undersökning dÀr detta belyses. Studien, som baseras pÄ kvalitativa intervjuer av pedagoger, visar att informanterna har en samstÀmmig syn pÄ barnets utveckling och lÀrande. Deras svar stÀmmer ocksÄ vÀl överens med den litteratur som behandlas i bakgrunden. Pedagogerna menar att dokumentation, estetiska uttrycksformer samt miljön Àr viktiga aspekter som har betydelse för barnets lÀrande, vilket överensstÀmmer med filosofin inom Reggio Emilia..

Skönlitteraturens möjligheter i matematikundervisningen - pedagogers instÀllning och erfarenhet

Syftet med detta arbete Àr att fÄ inblick i vad verksamma pedagoger har för instÀllningar och erfarenheter av att arbeta med skönlitteratur i matematikundervisningen. För att fÄ svar pÄ detta utfördes enkÀtundersökningar och intervjuer med verksamma pedagoger som arbetade med elever frÄn förskoleklass till skolÄr sex. Resultatet visar att pedagogerna som svarat pÄ enkÀten ofta anvÀnder skönlitteratur i undervisningen, men inte lika ofta i matematikundervisningen. De flesta Àr dock positiva till det och tror att skönlitteratur kan gynna matematikundervisningen, de har Àven olika förslag pÄ hur. Intervjuerna gjordes för att fÄ en djupare insikt i hur arbetet med skönlitteratur i matematikundervisningen kan se ut.

Barns sprÄkutveckling i teori och praktik

I detta arbete försöker jag belysa om pedagoger anvÀnder sig av forskares resultat dÄ de planerar sitt arbete med barns sprÄkutveckling. Jag synar ett samverkansomrÄde och en skolas sprÄkutvecklingsprojekt. Jag kommer fram till att pedagoger har en stor teorikunskap men att deras egna erfarenheter Àr mer betydelsefulla. Om forskare och praktiker kan mötas i ömsesidig respekt för varandras kunskap och bÄda parter Àr delaktiga i forskningsprocessen, nÄs den bÀsta utvecklingen..

Motorikens betydelse för lÀrande ? nio pedagogers syn pÄ sambandet mellan fysisk aktivitet, motorisk trÀning och lÀrande

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur pedagoger planerar för fysisk aktivitet och motorisk trÀning, samt hur pedagoger anser att fysisk aktivitet och motorisk trÀning pÄverkar lÀrande. I teoridelen tar vi upp hur rörelse pÄverkar hjÀrnan, hur barn utvecklar sin motorik och rörelseförmÄga, perceptionens samband med motorik, miljöns inverkan pÄ motoriken, koncentrationsförmÄga och koncentrationssvÄrigheter, tidigare forskning inom omrÄdet samt Vygotskijs och Piagets lÀrandeteorier. För att komma fram till en slutsats valde vi att intervjua pedagoger som arbetar med de yngre barnen i skolan. Vi kunde inte dra nÄgon större slutsats av vÄrt resultat eftersom det var en relativt liten undersökning. Det visade sig dock att de pedagoger vi intervjuade ansÄg att det var av vikt att anvÀnda sig av fysisk aktivitet och motorisk trÀning i skolan, samt att de planerade för det i sin undervisning.

Med bild som verktyg kan det vara lÀttare att förstÄ matematik!

Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagoger i grundskolans tidigare Är, anvÀnder bild som verktyg för lÀrande i Àmnet matematik. För att se hur pedagoger utnyttjar sig av det estetiska Àmnet bild i matematikundervisningen anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer samt observationer. Den första skolan vi besökte var Reggio Emilia inspirerad och den andra var en kommunal skola. Resultaten visade att första skolan, som vi valt att kalla ?Björnen? inte anvÀnder sig av bild som verktyg i matematik i den omfattning som vi förvÀntade oss.

Åldersindelade grupper i förskolan : en intervjustudie om hur verksamma pedagoger ser pĂ„ denna gruppsammansĂ€ttning

Avsikten med denna studie var att ta reda pÄ pedagogers Äsikter kring Äldersindelade grupper i förskolan. Det som har undersökts Àr vilka för- och nackdelar det finns med denna gruppsammansÀttning och av vilken anledning studiens pedagoger har denna indelning. Datainsamlingarna bestÄr av intervjuer med fyra verksamma pedagoger som arbetar pÄ förskolor med Äldersindelade barngrupper. Resultatet visar att det finns bÄde för- och nackdelar med Äldersindelade grupper, men att det till största delen Àr fördelar och mestadels praktiska sÄdana. Anledningen till att pedagogerna i studien har Äldersindelat Àr för att verksamheten lÀttare kan anpassas efter Älder, likasÄ miljön och de aktiviteter de har med barnen.

FörÀldrasamverkan i mÄngkulturell fritidsverksamhet

Syfte och FrÄgestÀllningar: Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ hur samverkan fungerar i ett mÄngkulturellt fritidshem. Det som gjorde mig mest intresserad av omrÄdet var att förstÄ om och varför det finns svÄrigheter med förÀldrasamverkan och hur pedagoger och förÀldrar gÄr till vÀga för att stÀrka samverkan. Tidigare forskning: Undersökningar som gjorts kring förÀldrasamverkan i skolan angÄende förÀldrars och pedagogers attityder kring skolan och skolans samverkan. Metod: Jag har valt att anvÀnda mig av kvalitativa intervjuer. Jag har intervjuat tre pedagoger och tre förÀldrar pÄ ett fritidshem. Resultat: Undersökningen visar att förÀldrarna inte har tillrÀckligt med tid för förÀldrasamverkan samtidigt som de anser att barnen och deras framtid Àr förÀldrarnas första prioritering. Pedagogerna har förstÄelse för förÀldrarna och försöker stÀrka den dagliga tamburkontakten tillsammans med förÀldrarna för att gynna samarbetet..

Leken - barns gemensamma sprÄk : En studie om pedagogers arbetssÀtt och syn pÄ leken som sprÄkutvecklande

SammandragSyftet med mitt examensarbete Àr att undersöka hur pedagoger i tvÄ ur socioekonomiskt perspektiv skilda bostadsomrÄden ser pÄ leken i förskolan som ett redskap för sprÄkutveckling. Jag undersökte ocksÄ hur pedagogerna jobbar med leken som ett redskap för sprÄkutvecklingen. Jag anvÀnde mig av en kvalitativ intervju för att pÄ sÄ sÀtt fÄ en djupare kunskap om pedagogernas tankar. Jag studerade Àven tidigare forskning som behandlar mitt Àmne. Resultatet visar att samtliga pedagoger ansÄg att leken var ett lysande redskap att anvÀnda för att utveckla barnens sprÄk.

Lek med sprÄkljud. : En studie om hur förskolepedagoger inom tre pedagogiska inriktningar arbetar med sprÄklekar kring fonologisk medvetenhet.

Föreliggande examensarbete bygger pÄ en enkÀtundersökning bland pedagoger som Àr verksamma inom förskolor med olika pedagogiska inriktningar i tvÄ kommuner. De tre inriktningarna representeras av förskolepedagoger, som enbart arbetar utifrÄn förskolans lÀroplan, MontessorilÀrare samt pedagoger som arbetar utifrÄn Reggio Emiliafilosofin. VÄr undersökning visar att en hel del lÀrare, som Àr verksamma inom samtliga inriktningar, framför allt arbetar med sÄvÀl planerade som spontana sprÄklekar som rör rim, ramsor samt stavelser. FÀrre pedagoger arbetar med sprÄklekar som rör enskilda sprÄkljud i ord, vilket Àr mer abstrakt och kommer senare i utvecklingen av den fonologiska medvetenheten. Vid en jÀmförelse mellan de olika inriktningarna kan vi skönja, att flest MontessorilÀrare arbetar med sprÄklekar som rör sprÄkljud pÄ förskolorna. FÀrst pedagoger som arbetar med dessa lekar Àr verksamma pÄ de förskolor, dÀr lÀrarna arbetar utifrÄn Reggio Emiliafilosofin. .

Pedagogisk dokumentation

Podsadniak, Dorota & Rashid, Iwona (2013) Pedagogisk dokumentation i förskolan ? en studie om pedagogers syn pÄ pedagogisk dokumentation i förskolan Malmö: LÀrarutbildningen: Malmö högskola. Syfte med vÄr studie Àr att undersöka hur pedagoger pÄ tvÄ utvalda förskolor i SkÄne ser pÄ, talar om och arbetar med pedagogisk dokumentation. Vi har utgÄtt frÄn frÄgestÀllningarna: Hur arbetar pedagoger med pedagogisk dokumentation? Vilken funktion har pedagogisk dokumentation i verksamheterna, enligt pedagogerna. Vi har valt att anvÀnda oss av kvalitativa intervjuer bestÄende av sex pedagoger pÄ tvÄ olika förskolor ? tre pedagoger pÄ vardera förskolan. Data har konstruerats genom inspelningar med pedagogerna.

<- FöregÄende sida 24 NÀsta sida ->