Sök:

Sökresultat:

19818 Uppsatser om Förskola för alla - Sida 43 av 1322

?TAKK ? Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation? : En kvalitativ studie om en metod som ofta anvÀnds inom specialpedagogiken kan stödja elevers lÀs- och skrivutveckling i grundskolan.

Alla elever har rÀtt till en individanpassad undervisning enligt de styrdokument som rÄder just nu. LÀraryrket Àr ett komplext yrke som bland annat innefattar att lÀrare mÄste ha kunskap om mÄnga olika metoder, teorier och strategier för att ett positivt lÀrande ska kunna ske för alla elever i grundskolan. Syftet med den föreliggande studien Àr att studera om en metod som ofta anvÀnds inom specialpedagogiken, kan anvÀndas i grundskolan inom lÀs-och skrivutveckling som en alternativ metod i undervisningen. Metoden heter Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation, vilket förkortas som TAKK. Bakgrunden i studien tar upp vad lÀrare mÄste arbeta med utifrÄn styrdokumenten, en förförstÄelse för hur barn och elever utvecklar lÀrande utifrÄn sociokulturella perspektiv samt alternativa strategier för att utveckla sprÄkkunskaper.

KyrkogÄrdar och den hÄllbara utvecklingen med inrktning pÄ BerthÄga kyrkogÄrd i Uppsala

Den hÀr studien utgÄr ifrÄn pedagogers arbetssÀtt och syn pÄ utevistelsen i förskolan. Studienriktar in sig pÄ fördelarna som finns med utevistelse. Studien belyser utevistelsens betydelse för barns fysiska hÀlsa och lÀrande. Metoden som Àr anvÀnd i studien Àr enligt kvalitativ forskningsprincip dÀr sex olika pedagoger intervjuats. Pedagogerna i studien Àr ovetande om varandra och varandras arbetssÀtt.

HĂ€lsosamt Ledarskap

I Sverige har antalet stressrelaterade sjukskrivningar ökat dramatiskt de sista Ären. Det Àr viktigt att företagsledningen tar detta pÄ allvar och arbetar för att förebygga stress. Det Àr ocksÄ av vikt att ledningen lyckas sprida kunskapen om detta till alla medarbetare sÄ att ett samarbete uppstÄr och alla arbetar mot samma mÄl. Syftet med projektet Àr att analysera företags möjligheter att pÄverka hÀlsolÀget i samhÀllet. Vi kommer att studera hur tre olika stora företag, och dÄ framför allt hur företagsledningarna, kan agera för att minska de ökande sjukskrivningarna.

Samband mellan de fyra rÀknesÀtten- en lÀromedelsanalys

Sambandet mellan de fyra rÀknesÀtten Àr en del i utvecklingen av den matematiska förstÄelsen. Syftet med denna studie Àr att analysera hur ett antal olika lÀromedel i matematik riktade till Ärskurs 1-3 tar upp dessa samband. Med lÀromedel menas dÄ lÀroböcker, samt tillhörande lÀrarhandledningar. Resultatet visar att flertalet av de analyserade lÀromedlen inte tar upp alla samband, medan ett fÄtal tar upp alla samband men i olika stor omfattning. Dessutom visar analysen hur viktig lÀrarhandledningen Àr för att ge eleverna fler övningstillfÀllen i att trÀna de fyra sambanden, eftersom en stor del av dessa tillfÀllen förekommer i lÀrarhandledningen och inte i lÀroböckerna.

Att motivera unga flickor med Anorexia till behandling - en förutsÀttning för att kunna hjÀlpa?

Homosexuella familjer eller det som ocksÄ kallasregnbÄgsfamiljer Àr en idag vÀxande familjeform. Det Àr homosexuella par somvalt att bilda familj, som avser undersökas i denna uppsats, vilket Àr avrelevans för det sociala arbetet dÄ olika familjeformer idag Àr framtrÀdandeoch viktigt. KÀnnedom om olika familjetyper som finns, ger oss stor inblick ochvidgar vÄra möjligheter att undersöka vilken vÀrld homosexuella par möter inomoch utom den svenska sjukvÄrden. Syftet meduppsatsen Àr att undersöka möjligheter och eventuella hinder som lesbiska parkan möta nÀr de bildar familj. Det undersöks ocksÄ om nÄgra andra faktorerspelar in, som har betydelse för paren nÀr de tÀnker kring familjebildning ochbehandling.

Inspiration och arbetsmiljö : En studie av tvÄ textilslödsalar

Syftet med det hÀr arbetet var att jag ville undersöka vad lÀrare och elever i tvÄ olika textilslöjdsalar pÄ en och samma skola tycker om sin sal och om de blir inspirerade av den. För att fÄ svar pÄ mina frÄgor har jag gjort kvalitativa intervjuermed lÀrare och elever pÄ en 1-9 skola i norra Kalmar lÀn. Jag har ocksÄ lÀst litteratur för att se vad som redan finns skrivit om inspiration och arbetsmiljö. I mitt arbete har jag kommit fram till att eleverna i det stora hela Àr nöjda med hur deras textilslöjdsal ser ut. Det Àr frÀmst nÀr det gÀller inspirationen i salen som de vill att det ska ske förÀndringar.

Genus i förskolan : En undersökning om hur man som pedagog kan arbeta i förskolan utifrÄn ett genusperspektiv

Huvudsyftet med vĂ„r undersökning var att ta reda pĂ„ hur man som pedagog i förskolan kan arbeta utifrĂ„n ett genusperspektiv, vilka uppfattningar pedagogerna har om genus och hur man som pedagog kan arbeta mer konkret utifrĂ„n ett genusperspektiv. För att ta reda pĂ„ detta anvĂ€ndes en kvalitativ undersökning som bestod av intervjuer. Åtta pedagoger intervjuades som alla Ă€r verksamma i förskolan och som arbetar pĂ„ ett medvetet sĂ€tt ur ett genusperspektiv. Resultatet visar pĂ„ att pedagoger har olika definitioner om vad genus Ă€r och betyder. UtifrĂ„n intervjuerna kom det fram olika förhĂ„llningssĂ€tt och olika arbetssĂ€tt som pedagogerna anvĂ€nder sig av i sitt genusarbete.

Mobbning och dess förebyggande arbete ? en studie om skolpersonals, förÀldrars och elevers upplevelser om Àmnet

Detta arbete belyser skolpersonals, förÀldrars och elevers syn och tankar kring mobbning och dess förebyggande arbete. I inledningen tas det upp att mobbning Àr ett vanligt förekommande fenomen i skolans vÀrld som mÄste förebyggas av alla berörda för att undvika negativa konsekvenser. Litteraturen problematiserar hur mobbning kan yttra sig, vilka insatser som kan sÀttas in i skolan och vem som bÀr vilket ansvar i processen. Skolpersonals, förÀldrars och elevers Äsikter att redovisas i empirin och kommer behandlas i analysen. En djupare teoretisk koppling angÄende respondenternas tankar kommer att göras i diskussionen.

Behandlas barn olika? : SmÀrtskattning pÄ barn efter skoliosoperation

Inledning: Postoperativ smÀrta hos barn Àr fortfarande ett problem trots förbÀttrade arbetsrutiner och smÀrtbehandling. SmÀrtskattning pÄ barn och speciellt barn med kognitiva nedsÀttningar krÀver att sjuksköterskorna har kunskap om tillgÀngliga smÀrtskattningsinstrument. PÄ sÄ vis ges alla barn möjlighet att smÀrtskattas.Syfte: Att undersöka hur ofta sjuksköterskor smÀrtskattar barn som opereras för skolios postoperativt.Design: En retrospektiv studie.Metod: Journalgranskningen genomfördes pÄ Universitetssjukhuset i Linköping. Alla barn som under 2008-2009 opererats för Idiopatisk eller NeuromuskulÀr skolios, var mellan 0-18 Är och fanns med i journaldatasystemet inkluderades i studien.Resultat: Barn med Idiopatisk skolios smÀrtskattades oftare Àn barn med NeuromuskulÀr skolios. Barn som inte förstod instruktion smÀrtskattades inte lika ofta som de barn som förstod instruktion.

Tecken som stöd vid barns sprÄkutveckling. : Fem förskollÀrares erfarenheter och strategier om tecken som stöd i förskolan.

Redan vid tidig Älder börjar mÀnniskan att bearbeta sprÄket och vi utvecklar det genom att anvÀnda alla vÄra sinnen samt i rika kommunikations vÀrldar. Syftet med studien Àr att belysa vad fem förskollÀrare har för erfarenheter och strategier om och hur tecken som stöd Àr ett hjÀlpmedel för barnets sprÄkutveckling. DÄ alla barn utvecklas i olika nivÄer, det vill sÀga att en del barn lÀr sig att tala tidigt i livet medan andra barn tar tid pÄ sig. DÀrför behövs olika hjÀlpmedel och Àven kunskaper hos de vuxna för att kunna möta alla barns olika men ÀndÄ unika behov. Som metod till denna studie har vi anvÀnt oss av en kvalitativ undersökning dÄ vi har intervjuat fem förskollÀrare med hjÀlp av ljudinspelning.

Rörelseaktivitet i klassrummet : ? en studie om lÀrares uppfattningar av Röris

VÄrt syfte med studien var att undersöka huruvida lÀrare i grundskolans tidigare Är som anvÀnder sig av rörelseprogrammet Röris i klassrumsmiljö upplever att det har inverkan, och i sÄ fall hur, pÄ barns koncentration och motorik. Vi utgick ifrÄn frÄgestÀllningarna hur lÀrare anvÀnder sig av Röris, om lÀrare upplever att behovet av Röris Àr lika för alla, hur lÀrarna upplever att det pÄverkar barns koncentration och motorik, om de ser samband mellan koncentration, motorik och inlÀrning samt huruvida Röris Àr vÀlinvesterad tid enligt lÀrarna. TillvÀgagÄngssÀttet för att besvara vÄra frÄgestÀllningar var av kvalitativ art, dÀr sex lÀrare frÄn tvÄ skilda skolor i sydöstra Sverige intervjuades. Resultatet i denna studie visar att lÀrarna anvÀnder sig av Röris för att göra avbrott i lÀngre lektionspass nÀr koncentrationen tryter. Resultatet pÄvisar vidare att alla har nytta av Röris. LÀrarna var av den uppfattningen att Röris hade en mycket god inverkan pÄ barnens koncentration och sÄg klara fördelar med att praktisera Röris.

Matematikundervisningen: en del i nÄgot större eller en egen verksamhet?

Syftet med undersökningen Àr att försöka skapa en bild av hur nÄgra lÀrare ser pÄ matematikundervisningen, Àr den en del av den övriga undervisningen eller Àr den en egen verksamhet, ser lÀrarna nÄgra fördelar med att integrera matematiken med övrig undervisning och hur ser lÀrarna pÄ begreppet Àmnesintegration. Intervjuer har varit den metod som anvÀnts och resultatet har analyserats med en kvalitativ innehÄllsanalys. De intervjuade lÀrarna beskriver alla vikten av att föra samman matematikundervisningen med övrig undervisning och har olika sÀtt att göra detta pÄ och gör det i olika hög utstrÀckning. Yttre pÄverkan sÄvÀl som egen planering upplevs vara hinder till integration mellan matematik och övriga Àmnen. Alla intervjuade lÀrare Àr eniga om att matematiken egentligen Àr en del i nÄgot större men att den i skolan ofta kan upplevas som en egen verksamhet..

Förskolan - en arena för kvinnor? : Pedagogers och barns uppfattningar om jÀmstÀlldhet och hur det Äterspeglas inom förskolan

Syftet med vÄr studie har varit att ge en ökad förstÄelse för pedagogers syn pÄ och hur verksamheten i förskolan formas utifrÄn ett jÀmstÀlldhetsperspektiv. Vidare valde vi att studera hur barn i förskolan uppfattar jÀmstÀlldhet. Vi valde att utföra vÄr studie med en kvalitativ forskningsmetod bestÄende av intervjuer enskilt och i grupp. Vi intervjuade bÄde pedagoger och barn för att nÄ vÄrt syfte. Resultatet av intervjuerna med pedagogerna var att de tyckte det var svÄrt att arbeta med jÀmstÀlldhet dÄ verksamheten anses som en arena för kvinnor.

ÅngfĂ€rjestationen i Helsingborg : en analys av byggnadens vara eller icke vara

Uppsatsen handlar om ÅngfĂ€rjestationen i Helsingborg som byggdes 1898. Syftet Ă€r att undersöka den debatt som pĂ„gĂ„r i Helsingborg angĂ„ende om man ska riva eller bevara byggnaden. Genom frĂ„gestĂ€llningarna efterstrĂ€var jag att ta reda pĂ„ vilka argument och ord som förts fram i debatten samt om orden har nĂ„gon betydelse i sammanhanget.Metoden som anvĂ€nds för att fĂ„ svar pĂ„ frĂ„gorna Ă€r diskursanalys samt den analysmodell som Jennie Lippner utvecklat. De tre grupper som undersökts, politiker, kommun-tjĂ€nstemĂ€n samt allmĂ€nhet, uttrycker sig alla pĂ„ liknande sĂ€tt med vĂ€lformulerat sprĂ„k och vĂ€l valda argument. De diskurser som kunnat urskiljas Ă€r den modernistiska, ekonomiska samt antikvariska.

NödbostÀder pÄ Kungsholmen

Kommunen Àr enligt lag ansvarig för goda bostÀder Ät alla, men med Stockholms nuvarande markanvisningspolicy Àr det mycket svÄrt att producera bostÀder Ät lÄg- och medelinkomsttagare.Jag föreslÄr att vi inför en ny policy för markanvisning, dÀr fokus ligger pÄ att uppnÄ lagstadgade mÄl för kommunernas bostadspolitik. IstÀllet för att fokusera pÄ högsta försÀljningsvÀrde, flyttas fokus till att erbjuda alla bostad. Den exploatör som pÄ bÀst sÀtt kan tillgodose Stockholms utbud av bostÀder för samtliga samhÀllsgrupper tilldelas marken.Som ett förslag till att förse de som absolut mest akut behöver bostad med just det har jag ritat ett hus med 53 smÄ lÀgenheter som hyrs ut under maximalt ett Är.LÀgenheterna tilldelas genom beslut av Socialstyrelsen personer som inte har möjlighet att skaffa bostad pÄ annat sÀtt. I vissa fall Àr det en annan myndighet den som stÄr för kostnaderna, oftast gör den boende det sjÀlv.Eftersom inte alla har eget bohag, sÄ gÄr det att hyra eller köpa möbler och husgerÄd i andrahandsaffÀren i gatuplan - eller hyra ett möblerat rum och dela med andra.De korta hyrestiderna medför mycket flyttande och dÀrför blir logistiken viktig. Hiss med entré direkt frÄn utsidan och dubbla trapphus gör det lÀttare att bÀra upp sÀngar utan att göra sig illa.

<- FöregÄende sida 43 NÀsta sida ->