Sökresultat:
19818 Uppsatser om Förskola för alla - Sida 29 av 1322
IT-Utbyggnad: en undersökning om utbyggnad och finansiering
av IT infrastruktur i de fyra nordligaste lÀnen
1999 presenterade IT?kommissionen en vision om en framtidssÀker IT ? Infrastruktur för Sverige, dÀr alla invÄnare ska ha tillgÄng till ett fiberoptiskt nÀt inom 100m avstÄnd frÄn andra byggnader. Alla hushÄll ska dessutom ha en fast uppkoppling mot Internet senast Är 2005. Detta ledde fram till propositionen ?Ett informationssamhÀlle för alla?.
Inkluderad i en gemensam olikhet :  lĂ€rarens syn pĂ„ inkluderingÂ
Syftet med denna studie Àr att belysa hur lÀrare och pedagoger ser pÄ inkludering av barn i svÄrigheter och hur detta pÄverkar gruppen/klassen som helhet. Genom kvalitativa intervjuer av sex personer verksamma inom skola och förskola besvarar studien sina tvÄ frÄgestÀllningar. Den första Àr hur lÀraren/pedagogen anser att klassen/gruppen pÄverkas av inkludering av barn i svÄrigheter. Den andra Àr vilka aspekter Àr av vikt för hur inkluderingen pÄvekar gruppen. De informanter som deltar Àr verksamma i tvÄ olika stÀder.
I Parti & Minut
Detta Àr en jÀmförande studie av textförfattarverktyg och dess pÄverkan pÄ min skapandeprocess. Mitt syfte var att undersöka hur skapandeprocessen pÄverkas av olika textförfattartekniker och vilka verktyg jag fÄr mest nytta av i mitt egna textskapande.Jag genomförde detta genom att skriva sex lÄtar och genom att dokumentera skapandet av dessa för att sedan diskutera verktygens pÄverkan pÄ texternas skapandeprocess.Jag fick en djup insikt i textförfattandets hantverk och en del av de verktyg man kan anvÀnda som hjÀlpmedel för sitt textskapande. Jag har insett att alla verktyg inte Àr optimala i alla avseenden och att jag gÀrna vÀljer verktyg beroende pÄ vilken typ av lÄt jag Àmnar skriva. Jag har Àven funnit en kedja av verktyg och moment som jag kÀnner mig bekvÀm i och som hjÀlper mig prestera bÀttre Àn nÀr jag skriver texter utan verktyg. .
Hur vÀl integreras ekobygglösningar hos bostadsbyggande byggherrar
Vi lever idag under ett klimathot som pÄverkar oss alla. I ljuset av detta har byggbranschen valt att börja stÀlla om mot en mer hÄllbar bransch. Under tiden har Àven ekohus och ekobyar byggts upp som ett alternativ sÀtt att bo suntSyftet med detta arbete har varit att undersöka vilka val som byggherrar/bestÀllare gör vid projektering av nya bostÀder. Jag har valt att inte titta pÄ energianvÀndningen utan fokuserat pÄ vilka miljömÀssiga aspekter som Äterfinns i arbetssÀtten kring projekteringen av bostadshusFör att ta reda pÄ vilka val som kunde anses som ekologiska/miljömÀssiga gjordes först en litteraturstudie. Sedan gjordes en enkÀtundersökning dÀr utvalda företag fick svara pÄ bl.a.
Uppdraget - en skola för alla. Omöjligt eller möjligt? : En studie av fem lÀrare
This study is about what teachers in primary schools say that they are doing to create a school for all.The purpose of this study is to find out what teachers in primary schools say that they do on their mission to create a school for everyone and how they organize teaching to achieve this. The study was conducted as an interview of five teachers from elementary school of different gender and with a qualitative method because it provides a great opportunity to problematize, interpret and understand the responses of the interviewees.The results show that all the teachers think that their mission is to teach so that they can give each student what they need to achieve the goals. This may not be every day but over time, they hope that all students feel that they get so much of the teacher's time that they need..
Hur planerar fritidspedagoger sin undervisning utifrÄn barns delaktighet? How does after-school teachers plan thier teaching from childrens participation?
Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka pedagogers syn pÄ deras arbetssÀtt med barns delaktighet och inflytande. För att uppnÄ vÄrt syfte har vi anvÀnt oss av följande frÄgestÀllning:
?Hur planerar fritidspedagoger sin undervisning utifrÄn barns delaktighet?
För att undersöka arbetet sÄ anvÀnder vi oss av kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger pÄ olika skolor. Alla pedagoger som vi intervjuade jobbar inom fritidsverksamheten. VÄrt resultat visar att alla pedagogerna pÄ de olika verksamheterna arbetar utifrÄn barnens intresse och delaktighet.
Har barn inflytande över sin inomhusmiljö pÄ förskolan?
Denna studie undersöker hur stort inflytande barn har över sin inomhusmiljö i förskolan och om pedagogerna utgÄr frÄn barns intresse och önskemÄl nÀr miljön inomhus utformas. Undersökningen belyser Àven hur ofta pedagogerna förÀndrar miljön samt om barnen Àr fysiskt aktiva vid ommöblering pÄ avdelningarna. Studien visar Àven om förÀldrar Àr delaktiga i beslut angÄende inomhusmiljön i förskolan. Undersökningen Àr baserad pÄ bÄde intervjuer och enkÀter och sammanfattningsvis betonar alla pedagoger att barn har en stor delaktighet över sin egen miljö. Det visade sig i undersökningen att alla pedagogerna tar barns perspektiv och lyssnar till deras intresse och önskemÄl.
HÀlsa - vad betyder det för dig som lÀrare? : lÀrares uppfattning om hÀlsa i sin undervisning
SammanfattningSyftet med denna uppsats var att undersöka hur lÀrare i Àmnet Idrott och hÀlsa arbetar med hÀlsa i Àmnet samt att skapa en bild över vad hÀlsa Àr för dem. Jag valde tvÄ olika skolor, skolorna Àr relativt nÀrliggande men ligger i olika kommuner. En skola ligger i Stockholms kommun, den andra i norrförort till Stockholm.Jag anvÀnde mig av kvalitativ metod i form av intervjuer, fyra utbildade lÀrare har jag intervjuat. Alla var de behöriga frÄn förskoleklass upp till Ärskurs nio. TvÄ av lÀrarna undervisade bÄde de yngre och Àldre Äldrarna.
LÀsinlÀrning kopplat till lÀrstilar : BokstavsinlÀrning med ett kinestetiskt moment
Detta utveklingsarbete gÄr ut pÄ att genom den syntetiska lÀsinlÀrningsmetoden lÀra eleverna bokstÀver med hjÀlp av den kinestetiska lÀrstilen.Arbetet utförs i en Är 1 genom en försökslektion som innebÀr att jag som lÀrare lÀr ut en för klassen, och för vissa elever, ny bokstav som vi dÀrefter trÀnar pÄ genom olika moment, bÄde enskilt och i grupp. Det kinestetiska momentet bestÄr av att arbeta med play-doh och forma veckans bokstav och sedan bygga ett ord med play-dohn.Arbetet utvÀrderas med intervju som en metod och analys av bokstavsböcker som en annan.Resultatet visar att alla eleverna lÀrt sig Z pÄ olika sÀtt. NÄgra elever har lÀrt sig genom att forma play-dohn till bokstaven och andra genom att skriva bokstaven. Dessa resultat har eleverna uppgett vid intervjuerna.Min frÀmsta slutsats Àr att alla elever lÀr sig lÀsa och skriva men pÄ olika sÀtt. DÀrför gÀller det som lÀrare att gÄ igenom bokstÀverna frÄn grunden och lÄta barnen arbeta pÄ olika sÀtt, med alla sinnen och framförallt fÄ se, höra, göra till varje bokstav..
Handslaget i skolan: kan samverkan mellan skol- och
föreningsidrott fÄ barn mer fysiskt aktiva?
Syftet med vÄrt examensarbete var att studera om samverkan mellan föreningsidrotten och skolidrotten i projektform stimulerar till fysisk aktivitet och förÀndrad attityd till idrott hos eleverna. Vi valde att avgrÀnsa oss genom att göra undersökningen som en kvalitativ fallstudie av ett handslagsprojekt som Àr genomfört i PiteÄ lÀsÄret 2005/06. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod i form av intervju med ansvarig idrottslÀrare och idrottsledare. Med eleverna i Är 6 pÄ Bergsviksskolan gjorde vi en kvalitativ enkÀtundersökning med en del kvantitativa frÄgor. Undersökningen vi gjort visar att alla berörda parter har varit vÀldigt positivt instÀllda till projektet.
Det Àr viktigt att dokumentera, det för arbetet framÄt: en studie om dokumentationens betydelse för pedagoger i förskolan.
Syftet med studien Àr att ge en förstÄelse för hur pedagoger arbetar, upplever och förhÄller sig till dokumentation i förskolans verksamhet. För att fÄ tillgÄng till pedagogernas upplevelser valde vi att genomföra kvalitativa intervjuer. Sex pedagoger frÄn fem olika förskolor i en kommun i norrbotten medverkade i studien. Resultatet visade att alla pedagoger dokumenterar men pÄ olika sÀtt. Pedagogerna menar att dokumentationen Àr till för barnen, förÀldrarna och pedagogerna.
Jag skulle ju ocksÄ vilja tÀnka lite : En kvalitativ studie om matematiskt begÄvade elevers uppfattningar kring matematikundervisning
Matematiskt begÄvade elever Àr i behov av lika mycket stöd, variation och utmaningar som alla andra elever. DÀrför Àr det viktigt att dessa elever inte kommer i skymundan och fÄr ?klara sig sjÀlva?. Syftet med denna studie Àr att synliggöra matematiskt begÄvade elevers uppfattning om hur deras matematikundervisning ser ut idag, hur de sjÀlva lÀr sig bÀst, samt hur de anser att matematikundervisningen ska utformas för att de ska ha möjlighet att utvecklas efter sin fulla förmÄga. Med stöd i teori och tidigare forskning valdes sex matematiskt begÄvade elever frÄn Är 4 ut för att medverka i denna undersökning.
Hur sjunger man högt och starkt?
Jag försöker ta reda pÄ hur kvinnliga sÄngerskor inom de populÀrmusikaliska genrerna sjunger i ett högt tonlÀge med en fullröstliknande röstkvalité, och hur sÄngpedagoger sÄngtekniskt skulle förklara denna typ av sÄngsÀtt. Vilka begrepp och beskrivningar anvÀnder sig de av? Det omrÄde av rösten som undersöks ligger ungefÀrligt mellan tonerna c2 och g2. Jag har ocksÄ velat fÄ reda pÄ deras Äsikter om huruvida ett sÄdant hÀr sÄngsÀtt Àr möjligt för alla att lÀra sig.För att försöka ta reda pÄ detta har jag valt att göra intervjuer med tre olika sÄngpedagoger för att ta del av deras Äsikter, baserat pÄ deras erfarenheter inom sÄng och sÄngteknik.I min undersökning kom jag fram till att det inte finns endast ett sÀtt att förklara detta sÄngsÀtt pÄ sÄngtekniskt, och att det inte gÄr att ge ett exakt svar pÄ hur dessa sÄngerskor sjunger i detta lÀge i rösten, men sÄngpedagogerna som intervjuades verkade överens om att sÄngerskorna anvÀnde nÄgon typ av mixröst, och att man ocksÄ kunde kalla det för belting. De stÀller sig ocksÄ positiva till att detta sÄngsÀtt Àr möjligt för alla att lÀra sig, men att alla dock inte kommer att kunna göra det lika bra..
Inkluderande förskola - FörskollÀrares erfarenheter och upplevelser i mötet med alla barn
Studiens syfte har varit att undersöka förskollÀrares erfarenheter av en förskola som Àr anpassad till alla barn. Det har Àven undersökts hur etablerade olika begrepp Àr i den dagliga verksamheten sÄsom normalitet, avvikande beteenden, barns olikheter samt inkludering. Studien har utförts genom sex kvalitativa intervjuer med förskollÀrare pÄ tvÄ förskolor i SkÄne. Resultatet och analysen av intervjuerna visade pÄ att begreppen normalitet och olikheter Àr vÀl anvÀnda samt reflekterande i den dagliga verksamheten. Vid samtalet kring barns avvikande beteenden talade informanterna hellre kring barn i behov av sÀrskilt stöd.
LÀrarens kÀnsliga samtal
Syftet med den hÀr uppsatsen har varit att undersöka och beskriva lÀrares upplevelser av att leda kÀnsliga samtal med förÀldrar och elever. Med kÀnsliga samtal avses samtal som vÀcker starka kÀnslor, t ex av oro eller ilska, hos deltagarna. Ramen kan vara ett utvecklingssamtal, eller annat elevvÄrdande samtal. Jag har intervjuat fem lÀrare pÄ grundskolans senare Är och pÄ gymnasiet och anvÀnt en halvstrukturerad intervjuguide. Resultatet har analyserats med hjÀlp av Antonovskys teori om KASAM och ett salutogent tÀnkande.