Det finns ett stort behov av att effektivisera byggbranschen i Sverige och partnering ses ofta som ett möjligt arbetssätt för att uppnå bättre resultat. Uppfattningen om vad partnering i ett byggprojekt innebär skiljer sig dock åt. Trots detta genomförs forskning runt om i världen i syfte att belysa skillnader mellan traditionella byggprojekt och partneringprojekt. Resultaten är inte tydliga och forskningen har fått kritik för att vara partisk genom att främst fokusera på fördelarna och inte på svårigheter och nackdelar.Med syftet att fördjupa kunskapen om partnering har två tillsynes likvärdiga byggprojekt jämförts. Det är Stockholms två nya arenor som har studerats; Friends Arena och Tele2 Arena.

Jämförelse mellan partnering och traditionella byggprojekt, sett till kvalitet och ekonomi..

Produktiviteten i bygg- och anläggningsbranschen har debatterats livligt det senaste decenniet. Regeringen har tillsatt flera utredningar för att analysera och komma med förslag på produktivitetsförbättringar. Branschen känner dock inte igen sig i att inga förbättringar har gjorts och även bland teoretikerna är åsikterna delade. De flesta aktörer är dock överens om att det går att förbättra produktiviteten och att det bör göras då sänkta kostnader i form av produktivitetsförbättringar gynnar alla parter, både beställare och entreprenörer. Syftet med detta examensarbete är att undersöka om det skett några produktivitetsförändringar, samt att analysera dessa, för en arbetsmetod eller arbetsmoment inom ett byggprojekt på företaget Skanska Sverige AB. Skanska står inför en ökad konkurrens från utlandet och genom att arbeta med produktivitetsförbättringar kommer de att stå bättre rustade inför framtiden samtidigt som produktivitetsförbättringar leder till kostnadsbesparingar som ger en ökad lönsamhet. Studien utfördes genom en fallstudie över arbetsmoment på ett byggprojekt inom Skanska samt en studie över Skanskas interna ledningssystem ?Vårt sätt att arbeta?.

För byggprojekt som läggs ut på anbudsupphandling eller utförs inom en egen koncern är det viktigt att i ett tidigt skede kunna ta fram vilka kostnader projektet kommer att resultera i för byggentreprenören. Byggentreprenören AR Bygg AB som för tillfället enbart verkar inom den egna koncernen har trots att de inte jobbar med specifika kostnadskalkyler ändå lyckats väl med sina byggprojekt. Med en önskan om att få bättre kontroll över projektkostnader och tidsåtgång samt öppna upp möjligheten till att göra noggranna anbudskalkyler har de beslutat att testa att använda nya verktyg för kalkylering och tidsplanering i samband med framtida byggprojekt. Syftet med examensarbetet är att för ett kommande på- och tillbyggnadsprojekt som AR Bygg AB kommer att utföra göra en kostnadskalkyl i kalkylverktyget Bidcon Bygg/anläggning utifrån befintliga projekteringshandlingar. Kostnadskalkylen ska fungera som ett underlag för att under och efter byggtiden kunna följa upp och utvärdera hur väl kalkylen stämmer överens med verkligheten samt även ligga till grund för framtida kalkyler. Kalkylunderlaget har tagits fram genom mängdavtagning från projekteringsritningar vilket sedan legat till grund för tidplaner som visar förväntad byggtid av byggprojektet. Kalkylen visar en total byggkostnad på cirka 16 miljoner kronor och att byggtiden blir cirka 9-10 månader om det kontinuerligt är fyra byggarbetare som utför arbetet. Arbetet har även resulterat i att ett antal byggdelstyper skapats speciellt för projektet i kalkyleringsskedet.

I dagsläget är byggbranschen hårt styrt av att uppnå hög standard, rätt kvalitet, nå kortare byggtider och dettaska ske till en lägre kostnad. Syftet med denna studie är att undersöka hur viktig kommunikationen ibyggprocessen är, om det finns ett samband mellan kommunikation och om projektet uppnår sitt förväntaderesultat. Vilken betydelse har målbildens förankrande och programmets utformning för projektets chanser attuppnådda det förväntade resultatet. Studien grundar sig på subjektiva resultat, utifrån de medverkandebyggaktörernas uppfattning, och mäter därmed inte frågeställningarna objektiv. Resultatet av de kvantitativaundersökningarna i denna studie visar på att det finns ett samband mellan den allmänna kommunikationen,målbildens tydlighet under projektet och målbildens uppfyllelse.

Miljöcertifieringssystemet för byggnader, LEED (Leadership in Energy & Environmental Design) lanserades 1998 i USA av USGBC (United States Green Building Council). USGBC är en icke vinstdrivande organisation, vars mål är att bidra till utökat hållbart byggande. Skanskas första byggnad som certifierades enligt LEED färdigställdes 2001 i den amerikanska delstaten North Carolina. I slutet av februari 2009 offentliggjordes det att Skanska skall införa systemet i sin Nordiska organisation. Undersökningen som genomförts handlar om ett av LEED New Constructions sex delområden, Materials & Resources. Materialhanteringen för ett byggprojekt som Skanska uppfört har analyserats för att avgöra huruvida det skulle kunna erhålla poäng vid en certifiering enligt LEED.

Bakgrund: Forskningen kring projekt har under senare år ökat i omfattning. En anledning är att projektorganiseringen utgör ett sätt att samla ett antal specialister för att få dem att samverka mot ett gemensamt mål. Utöver de interna relationer som uppstår i projekt förekommer det även involvering av interorganisatoriska partners i samarbetet vilket är speciellt vanligt i byggprojekt som karaktäriseras av en hög grad av interorganisatorisk specialisering. Problemformuleringar: Den utpräglade specialiseringen inom byggprojekt fordrar som all annan typ av specialisering, samordning och koordinering av resurser med den skillnaden att det här handlar om samordning över de organisatoriska gränserna. Det som denna studie behandlar är därför de relationer byggföretag har till sina underentreprenörer i samband medbyggprojekt.

Kunskapsöverföring har visat sig vara problematiskt i projektorganisationer på grund av projektens tydliga avgränsningar. Byggbranschen är en projektorganiserad bransch som av olika anledningar har problem med kunskapsöverföring mellan projekt. Vi finner det därför intressant att undersöka kunskapsöverföring mellan projekt i byggbranschen. Syftet med uppsatsen är att beskriva hur faktorer gällande kultur och struktur påverkar kunskapsöverföring mellan projekt i byggföretag samt om och hur dessa faktorer skiljer sig mellan traditionella projekt och partneringprojekt. För att uppfylla syftet och besvara forskningsfrågorna har en fallstudie med personliga intervjuer genomförts vid byggföretaget NCC i Luleå.

Boken Byggprocessen beskriver att ett byggprojekt uppstår när det uppkommer ett behov, i form av att en plats inte längre fyller sin funktion, eller att en verksamhet behöver en plats att vistas på (Nordstrand, 2008). Kommuner har regler att rätta sig efter när det gäller att kunna bygga och omprojektera platser, politiska beslut avgör och sätter igång ett byggprojekt (Nordstrand, 2008). Syftet med examensarbetet är att öka kunskapen och klargöra vad som krävs för att från idé till färdigställande och förvaltning, få processen att gå smidigt och med ett gott resultat. Ett projekt som har rykte om sig att ha lyckats med sin process och fått en uppskattad slutprodukt, är ombyggnaden av Stortorget i Gävle. Genom att studera varför projektet Stortorget i Gävle anses vara så lyckat kan vetskapen om framgångsfaktorerna bli större. Vad är det som gör att en plan- och byggprojekt lyckas? Vilka är framgångsfaktorerna? Under studien har tre personer intervjuats om byggprocessen av Stortorget i Gävle.

I tidigare projekt sa? har man kunnat pa?visa att va?derskyddets inta?kter ofta a?r i samma storleksordning som kostnaden den tillfo?r. Det har dessutom varit tydligt att fo?rdelarna med ett va?deroberoende byggande ofta la?ngt o?verva?ger nackdelarna. Trots detta sa? kan det vara sva?rt fo?r byggentrepreno?ren att fa? med va?derskydd i kalkylen och vinna upphandling da? va?derskyddet ej inga?r i fo?rfra?gningsunderlaget.

Byggbranschen anses vara en konservativ bransch både vad gäller teknik och samarbetsformer. Det oerhörda trycket på byggbranschen och det stora antalet byggprojekt som utförs idag gör att en del komplikationer uppstår. Detta kan bl. a. bero på tidsbrist, kompetensbrist och samarbetsproblem.I vissa projekt fungerar samarbetet utmärkt mellan projektets olika parter men i allt för många projekt är samarbetet mellan parterna bristfällig.

I tidigare projekt sa? har man kunnat pa?visa att va?derskyddets inta?kter ofta a?r i samma storleksordning som kostnaden den tillfo?r. Det har dessutom varit tydligt att fo?rdelarna med ett va?deroberoende byggande ofta la?ngt o?verva?ger nackdelarna. Trots detta sa? kan det vara sva?rt fo?r byggentrepreno?ren att fa? med va?derskydd i kalkylen och vinna upphandling da? va?derskyddet ej inga?r i fo?rfra?gningsunderlaget.

When the Eolshällproject was completed for the first time, a great deal of moisturedamage was discovered. Therefore the structure completion was removed andreinstalled. The project was originally planned to cost a total of 126 million SEK, but thefinal costs landed on 271 million SEK. What caused this failure? Were the designs poor,was the technology used too advanced, or was the project not managed properly?Based on the Eolshällproject, theses will be presented about what may have caused themoisture damage.

Lagen säger att man inte får uppföra byggnader så att det riskerar människors hälsa. Trots detta uppförs byggnader så att ohälsa uppstår för de boende. Arbetet behandlar hur man i ett byggprojekt arbetar med fuktsäkring. Syftet är att undersöka hur man i projektet arbetar med att fuktsäkra byggnaderna. Målet är att lyfta fram var i processen det finns risker när det gäller fuktsäkring, och även ge förslag till förbättringar av arbetet med fuktsäkringen.

Detta examensarbete har utförts på Peab division Väst, en del av Peab-koncernen som är ett av Sveriges största byggföretag. Studien syftar till att ur ett byggföretags perspektiv identifiera vilka områden som bör mätas med hjälp av indikatorer för att bli en hållbar samhällsbyggare.Hållbar utveckling är ett begrepp och förhållningssätt som ständigt växer och anpassas mot olika branscher. Tankesättet är dock det samma oavsett bransch, att uppfylla dagens krav och behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Peab har fram till idag inte haft en tydlig strategi för hur företaget ska arbeta mot en hållbar utveckling, men i och med den nya visionen som togs fram hösten 2010 är tanken att företaget ska hitta ett arbetssätt att förhålla sig till. I samband med visionen framställdes en definition som bygger på begreppet hållbar utveckling och innehåller riktlinjer för en hållbar samhällsbyggare.Peab vill uppnå en hållbar produktion, där kan varje färdigt byggprojekt ses som en slutprodukt.