Sökresultat:
177 Uppsatser om Försämrad jakt - Sida 10 av 12
Spelet om konsumentens uppmÀrksamhet : En studie av upplevelsebaserad varumÀrkeskommunikation i interaktiva spel
BakgrundFöretags varumÀrkeskommunikation stÄr idag inför stora förÀndringar. Det finns allt fler varumÀrkesinnehavare som vill kommunicera sina varumÀrken till konsumenter, vilka i sin tur lever i ett överkommunicerat samhÀlle. Detta har gjort att de inte tar till sig budskapen i samma utstrÀckning lÀngre. Samtidigt har konsumenterna Àven flyttat en stor del av sin uppmÀrksamhet och tid frÄn traditionella medier till bland annat interaktiva spel. VarumÀrkesinnehavarnas jakt efter nya kommunikationsvÀgar och konsumenternas intresse för interaktiva spel har dÀrför legat till grund för uppsatsens syfte.SyfteStudiens syfte Àr att utreda interaktiva spels potential till att vara kommunikationskanal för varumÀrken samt undersöka vilken syn varumÀrkesinnehavarna bör ha pÄ varumÀrket vid upplevelsebaserad kommunikation i interaktiva spel.GenomförandeUppsatsen Àr genomförd som en kvalitativ studie med en induktiv ansats.
Hur hanteras vildsvinets (Sus scrofa) populationstillvÀxt i Sverige idag?
The wild boar was reintroduced to Sweden in the 1970ÂŽs from enclosures that they had escaped from and by a government decision in 1988 they were considered a part of the natural fauna again. The purpose with this report is to examine the effects of the wild boars? reintroduction both on their welfare and on other aspects, such as how their population growth affects Sweden. This was done by gathering information from scientific literature and by performing three interviews. Another purpose is to briefly overlook live trapping and other common regulation methods.
NÀr jagar vargar vildsvin? : en utsikt för svenska förhÄllanden
Populationerna av bÄde vildsvin (Sus scrofa) och varg (Canis lupus) ökar i Sverige. DÄ deras utbredningsomrÄden först nyligen har börjat överlappa finns i det nÀrmaste inga data pÄ vargars predation pÄ vildsvin i Sverige. DÄ detta Àr av intresse för den framtida debatten kring hur populationerna bör skötas, Àr syftet i denna studie att undersöka vargars predation och vildsvins beteende i Europa för att kunna dra paralleller till hur de tvÄ populationerna kan tÀnkas komma interagera i Sverige.
Att göra en studie kring ett rovdjurs val av byte Àr problematiskt eftersom sÄ mÄnga variabler kan tÀnkas pÄverka, i kombination med mÀtmetoder som ofta inte Àr de mest exakta eftersom det handlar om vilda djur. I jÀmförelser mellan olika studier mÄste man dessutom vÀga in skillnader i val av metod och analys, sÄ att komma med definitiva slutsatser i frÄgan Àr inte rimligt. SÀrskilt eftersom Àlg, som nuvarande Àr svenska vargars huvudsakliga föda, inte Àr sÄ vanligt förekommande i Europa och jÀmförelser istÀllet fÄr utgÄ ifrÄn hur vildsvin föredras i förhÄllande till hjort.
Vargars diet skiljer sig vida mellan de studier frÄn Europa som undersökts, Àven mellan relativt nÀrbelÀgna omrÄden.
Inputstyrning av konsulter : Företags anvÀndande av rekrytering, trÀning och socialisering i styrsyfte
Bakgrund: Företagens jakt pÄ flexibilitet har under de senaste Ärtiondena lett till en förÀndring av medarbetarstrukturen och idag Àr det vanligt att företag i större utstrÀckning anvÀnder sig av konsulter som hjÀlp i det vardagliga arbetet, istÀllet för att anstÀlla personal. Av denna anledning blir det viktigt för företagen att konsulterna styrs pÄ ett bra och genomtÀnkt sÀtt för att sÀkerstÀlla att de arbetar för att uppnÄ företagens mÄl, eftersom kostnaderna för dem annars snabbt kan överstiga nyttan med att ha dem i organisationen. Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att beskriva och analysera hur inputstyrning, i form av rekrytering, trÀning och socialisering, anvÀnds för att styra teknikkonsulter som befinner sig lÀnge pÄ samma företag, samt att pÄvisa hur dessa tre styrmekanismer hÀnger samman. TillvÀgagÄngssÀtt: Uppsatsens empiriska material bygger pÄ fem intervjuer gjorda pÄ Scania Technical Center, Ericsson, Saab Training Systems, Volvo Personvagnar samt ett anonymt företag. Slutsatser: Vi har kunnat konstatera att de studerade fallföretagen i mÄngt och mycket liknar varandra vad gÀller hur de anvÀnder sig av styrmekanismerna rekrytering, trÀning och socialisering och de skillnader som finns företagen emellan Àr begrÀnsade.
Barn av vÄr tid : En retrospektiv studie om före detta besökares erfarenhet av fritidsgÄrdar samt dess pÄverkan pÄ individen i dess nuvarande liv.
Uppsatsen handlar om hur fritidsgÄrden har pÄverkat sina före detta besökare. För att genomföra detta anvÀnder vi oss av bÄde enkÀter och kvalitativa intervjuer. Studien Àr gjord i samarbete med Karlskrona kommun och kommer vara en del i ett större forskningsprojekt som ungdomsstyrelsen driver. Ungdomsstyrelsen arbetar med ett pilot projekt som Karlskrona kommun Àr en del av. MÄlsÀttningen för Karlskona kommun Àr att effektstudera förebyggande och frÀmjande arbete inom kultur och fritidsomrÄdet.
HÄllbarhetsredovisning i privatÀgda bolag : Har de pÄverkats av regeringens Àgardirektiv?
Skogsfastighetsmarknaden var tidigare reglerad sÄ att priserna pÄ fastigheterna inte alltid kunnats anse som marknadsvÀrden. NÀr marknaden sedan avreglerades under början av 1990-talet steg fastighetspriserna kraftigt. Utvecklingen var intressant dÄ den faktor som tidigare varit den starkast prispÄverkande faktorn, virket och vÀrdet av detta, inte alltid följde samma utveckling som fastighetspriserna vilket lett till ett gap.Detta gap har i forskningen kommit att kallats den icke-monetÀra nyttan, en del som inte genererade nÄgra pengar likt skogen. Tidigare forskning har faststÀllt att denna nytta kan bestÄ av ÀganderÀtt-, affektions-, natur- och rekreationsvÀrden samt att dessa nyttor varierar kraftigt mellan olika köpare, och hur de vÀrderar dem. Hur en vÀrderare dÄ ska faststÀlla ett marknadsvÀrde nÀr en sÄdan stor del av vÀrdet utgörs av en kraftigt varierande faktor Àr vÀldigt intressant.Denna studie har dÀrför utrett hur vÀrderare tar hÀnsyn till dessa icke-monetÀra nyttor i sin bedömning av marknadsvÀrde pÄ skogsfastigheter.
Barn av vÄr tid - En retrospektiv studie om före detta besökares erfarenhet av fritidsgÄrdar samt dess pÄverkan pÄ individen i dess nuvarande liv.
Uppsatsen handlar om hur fritidsgÄrden har pÄverkat sina före detta besökare.
För att genomföra detta anvÀnder vi oss av bÄde enkÀter och kvalitativa
intervjuer. Studien Àr gjord i samarbete med Karlskrona kommun och kommer vara
en del i ett större forskningsprojekt som ungdomsstyrelsen driver.
Ungdomsstyrelsen arbetar med ett pilot projekt som Karlskrona kommun Àr en del
av. MÄlsÀttningen för Karlskona kommun Àr att effektstudera förebyggande och
frÀmjande arbete inom kultur och fritidsomrÄdet.
Den smÀltande polarisens effekt pÄ de endemiska valarna i Arktis
KlimatförÀndringarna har en stor pÄverkan pÄ de arktiska valarna grönlandsval (Balaena mysticetus), vitval (Delphinapterus leucas) och narval (Monodon monoceros), mer Àn vad som tros vid en första tanke. I dagslÀget fÄr dessa valar utstÄ stora utmaningar som troligenkan komma att förvÀrras i framtiden om inte isens smÀltande kan bromsas. En del av utmaningarna innebÀr att valarna mÄste genomgÄ stora förÀndringar för att överleva, vilket innebÀr att deras förmÄga att anpassa sig spelar en stor roll. MÀnniskans jakt pÄ valen har alltid varit ett stort problem för de arktiska valarna, tack vare restriktioner om fÄngstkvoter och vem som fÄr jaga val ser framtiden ljusare ut i alla fall för grönlandsvalen och vitvalen. För narvalen ser det dock inte lika ljust ut eftersom det Àr en art som Àr kÀnsligare Àn mÄnga andra arktiska arter för effekterna som den globala uppvÀrmningen har pÄ den arktiska miljön.I dagslÀget har en del effekter pÄ valarna blivit synliga sÄsom Àndrade migrationsvanor och ökad predation.
Jaktens betydelse för Södermanlands landskap : Hur viltvÄrd kan pÄverka variationen av lövtrÀd och buskar
The fragmentation and reduction of deciduous forests in Sweden is threatening many species. Particularity worrying is the loss of broad-leaf trees, since a diversity of species is often associated to them. Today many deciduous trees are situated along the border between forested and open areas, and these small fragments can be important for biodiversity.The aim of this study is to analyze if wildlife management can affect the variation of deciduous trees and bushes in the landscape. In brochures and literature Svenska JÀgareförbundet (the Swedish Association for Hunting and Wildlife Management) recommend hunters and landowners to promote deciduous trees ? often broad-leaf trees ? as wildlife management measures, while the Swedish forestry laws can be sensed as unclear regarding the treatment of these trees.Five properties in Södermanland, Sweden, were chosen as study areas and inventoried in respect of trees and bushes in September 2013.
AnvÀndande av avskjutningsstatistik i förvaltning : pÄverkar tidigare jakt CPUE?
In fisheries, there is a long tradition to use catch data when evaluating changes in the stock and effects from harvesting. It is a common practice to use Catch Per Unit Effort (CPUE) as an index of population size, and several studies have investigated the properties of CPUE in relation to population abundance, spatial distribution and efficiency of gear. In research, catch rate on trap-transects is used as an index of abundance for wildlife species but CPUE is rarely applied as a tool in harvest management.In 1993, more than 60 000 km2 of the state managed mountain range in Sweden was opened to the public for small game hunting, under the responsibility of the county administrative boards in JĂ€mtland, VĂ€sterbotten and Norrbotten. The total area is now divided into 332 hunting units (median=73 km2) and an internet based system is used to administer licences and reporting bag statistic. Each hunter has to register the results within two weeks after the hunt.
VÀlfÀrdsaspekter hos inne- och utekatter
Katter hÄlls som husdjur i mÄnga lÀnder i vÀrlden och har mycket olika levnadsvillkor. Denna rapports syfte Àr att undersöka vilka för- och nackdelar olika hÄllningssÀtt har. De vanligaste sÀtten att ha sin katt i Sverige Àr som innekatt utan tillgÄng till utevistelse eller som utekatt vilket oftast innebÀr att katten Àr delvis inne och delvis ute. FrÄgestÀllningarna Àr: vilken boendesituation Àr att föredra ur kattens synvinkel? Vilka vÀlfÀrdsproblem kan uppstÄ om katten bara Àr inne? Vilka vÀlfÀrdsproblem kan uppstÄ om katten fÄr gÄ ut? De specifika aspekterna som undersöktes var naturligt beteende (jakt), hÀlsa, utrymme, flerkatts-hushÄll, miljöberikning och problembeteenden.
Jaktbeteende Àr ett av kattens grundlÀggande beteenden och utförs Àven om katten fÄr mat pÄ annat sÀtt.
Statuskriget och det estetiskt kulturella rummet: En analys av svenska mediers musikkritikers makt över den goda smaken
Syftet med denna uppsats Ă€r att utreda vilken sorts makt de kritiker som idag figurerar i svenska medier har över vad som anses vara "den goda smaken" i Sverige och hur denna makt fungerar och anvĂ€nds.Vilken roll har kritiker som bedömare av musikverk och vad har deras bedömning för betydelse för sjĂ€lva verket, för dem sjĂ€lva och för samhĂ€llets kultur?Ă
tta musikkritiker som figurerar i svensk media pÄ olika sÀtt har intervjuats genom kvalitativa intervjuer. Teorier Àr frÀmst hÀmtade frÄn estetiken och kultursociologin. VÀgen fram till slutsatsen pÄbörjas i ett estetiskt resonemang och hamnar via förstÄelse för populÀrkulturen i det sociala dÀr det estetiskt kulturella rummet kan skapas och statuskriget kan pÄvisas.Att vara kritiker inom svensk media idag Àr att vara pÄ jakt efter status. Statusen bidrar till hur stor makt kritikerna har över musikverks kulturella status, vilket indirekt Àven blir en makt över det estetiska vÀrdet.
VÀrdering av icke-monetÀra nyttor pÄ skogsfastigheter
Skogsfastighetsmarknaden var tidigare reglerad sÄ att priserna pÄ fastigheterna inte alltid kunnats anse som marknadsvÀrden. NÀr marknaden sedan avreglerades under början av 1990-talet steg fastighetspriserna kraftigt. Utvecklingen var intressant dÄ den faktor som tidigare varit den starkast prispÄverkande faktorn, virket och vÀrdet av detta, inte alltid följde samma utveckling som fastighetspriserna vilket lett till ett gap.Detta gap har i forskningen kommit att kallats den icke-monetÀra nyttan, en del som inte genererade nÄgra pengar likt skogen. Tidigare forskning har faststÀllt att denna nytta kan bestÄ av ÀganderÀtt-, affektions-, natur- och rekreationsvÀrden samt att dessa nyttor varierar kraftigt mellan olika köpare, och hur de vÀrderar dem. Hur en vÀrderare dÄ ska faststÀlla ett marknadsvÀrde nÀr en sÄdan stor del av vÀrdet utgörs av en kraftigt varierande faktor Àr vÀldigt intressant.Denna studie har dÀrför utrett hur vÀrderare tar hÀnsyn till dessa icke-monetÀra nyttor i sin bedömning av marknadsvÀrde pÄ skogsfastigheter.
Illegal rovdjursjakt : en rÀttsekonomisk analys av rovdjursproblematiken i Sverige
In this essay a model of a potential illegal hunter?s decision-making is created and presented in order to provide an overview of important parts of the complexities associated with the current Swedish predator policy. A comparison is made between a livestock owner?s economic incentives, and the expected costs faced by the potentially caught lawbreaker. In accordance with economic theory the benefits and costs of illegal hunting are compared and thus the optimal choice is determined where marginal costs and benefits are equal.
Dödlighet hos gepardungar
Geparder minskar i antal och dödligheten hos ungarna Àr vÀldigt hög. Syftet med denna litteratursstudie Àr att ta reda pÄ varför gepardungar dör och vad som Àr de största orsakerna. Geparder Àr utsatta för predatorer pÄ tvÄ sÀtt; rovdjur kan stjÀla deras byten eller döda geparder. DÀrför Àr studien frÀmst inriktad pÄ vilda geparder.
Anatomin skiljer sig mellan geparder och andra kattdjur eftersom de Àr vÀrldens snabbaste landlevande dÀggdjur. De föder mÄnga ungar och har en hög reproduktionsförmÄga.