Bakgrund: Företag som distribuerar varor till kund kan tillÀmpa antingen direkta eller indirekta försÀljningskanaler, sÄsom centralt styrda enheter och franchising. Fördelar med franchising Àr en ökad tillvÀxttakt sÄvÀl som att franchisetagaren genom att satsa eget kapital motiveras att driva butiken sÄ bra som möjligt vilket Àven gynnar franchisegivaren. Fördelar med centralt styrda enheter Ä andra sidan Àr standardisering, vilket lÀttare uppnÄs vid högre kontroll som kan Äterfinnas i centralt styrda organisationer dÀr beslutsvÀgarna Àr kortare. Att tillÀmpa en distribution genom centralt styrda enheter ger Àven stordriftsfördelar genom exempelvis gemensamma inköp. För att öka kunskapen om fördelar och nackdelar med olika distributionsstrategier anser vi att det Àr intressant att studera hur distributionen pÄverkar ett företags anstÀllda.

Syftet med studien a?r att underso?ka psykosocial oha?lsa med utmattning i fokus utifra?n arbetsrelaterade faktorer, konflikt mellan arbete och familj och ko?n hos la?kare pa? ett universitetssjukhus i Sverige. Studien grundar sig pa? tva?rsnittsdata fra?n projektet Health and Organisation among University hospital Physicians in Europe (HOUPE), da?r arbetsrelaterad oha?lsa bland la?kare pa? ett universitetssjukhus studerats. Underso?kningen genomfo?rdes genom enka?t da?r 2589 la?kare deltog.

År 2007 var det högkonjunktur och ett bra Ă„r för svenska företag. Den finansiella krisen, vars effekter blev kĂ€nnbara i Sverige under Ă„r 2008, förde dock med sig ökad instabilitet i vĂ€rldsekonomin och finansiella risker sĂ„som kredit-, likviditets-, rĂ€nte-, valuta och prisrisk blev i hög grad aktuella. År 2009 var det lĂ„gkonjunktur och situationen för företagen sĂ„g dĂ€rmed mycket annorlunda ut. Denna studie undersöker i vilken utstrĂ€ckning företag i indexet Stockholm OMX 30 har förĂ€ndrat sin finansiella riskrapportering i Ă„rsredovisningen mellan Ă„ren 2007 och 2009. Mot bakgrund av de regelverk som finns för riskrapportering, samt tidigare forskning pĂ„ omrĂ„det, har ett mĂ„tt pĂ„ kvalitet definierats.

Psykiska besvÀr har de senaste Ären framtrÀtt som en av de ledande orsakerna till sjukfrÄnvaro för personal inom vÄrd och omsorg, och det finns en tydlig koppling till den psykosociala arbetsmiljön. KÀnsla av sammanhang (KASAM) och self-efficacy har i tidigare forskning haft ett samband den psykosociala arbetsmiljön och syftet med nuvarande studie Àr att undersöka om sambandet Äterfinns Àven för anstÀllda inom vÄrd och omsorg. I undersökningen anvÀndes en enkÀt bestÄende av work related sense of coherence (WSOC), Occupational Self-Efficacy Scale (OSES) samt för psykosocial arbetsmiljö Karasek och Theorells krav, kontroll och stöd baserat pÄ items frÄn QPSNordic -34. EnkÀten administrerades till 155 anstÀllda inom vÄrd och omsorg och 54 besvarades. Resultatet visade signifikanta positiva korrelationer mellan KASAM, self-efficacy och kontroll samt stöd.

Rapporten handlar om polisens arbete mot organiserad brottslighet i form av kriminella mc-gĂ€ng i Östergötlands lĂ€n. Syftet med rapporten Ă€r att se vilka brottsförebyggande effekter polisens arbete mot de kriminella mc-gĂ€ngen i Östergötlands lĂ€n har haft. Det fanns 2007 tre kriminella mc-gĂ€ng i Östergötlands lĂ€n och dessa var etablerade i Linköping, Norrköping och Åtvidaberg. Polisen i Östergötlands lĂ€n startade en aktionsgrupp mot de kriminella mc-gĂ€ngen efter att mc-klubben Outlaws MC?s klubblokal i Åtvidaberg blev sprĂ€ngd Ă„r 2007.

LÀnge har den medicinska diskursen dominerat med nÀrmast ensamrÀtt att förstÄ och förklara ?avvikande? beteenden och det förhÄllande till kroppen som av dessa följer. Antingen har Àtstörningar förklarats med hÀnvisning till individens biologiska förutsÀttningar eller, i enlighet med mer sociokulturella intressen, som ett slags resultat av samhÀllsstrukturers obevekliga makt.I flera av de studier som ligger till grund för denna uppsats kan man skymta nÄgot som Megan Jane Warin diskuterar i sin doktorsavhandling Becoming and Unbecoming. NÀmligen att man kan nÀrma sig en förstÄelse för anorexi genom att betrakta sjÀlva tillstÄndet till den sjukes egna kropp som dynamiskt ? som samtidigt prÀglat av nÀrhet och avstÄnd.

Tidigare forskning visar att det finns olika framgÄngsfaktorer för ÄtergÄng i arbete efter en lÄngtidssjukskrivning. Syftet med studien var att identifiera framgÄngsfaktorer för ÄtergÄng i arbete för personer som haft en lÄngtidssjukskrivning, d.v.s. lÀngre Àn 60 dagar, inom JÀmtland lÀns landsting (JLL). UtifrÄn resultatet i denna studie ville vi se om det förelÄg ett behov av mer stöd eller utbildning för JLL:s chefer. Studien var kvalitativ med semistrukturerade intervjuer med fem anstÀllda som varit lÄngtidssjukskrivna.

År 2007 var det högkonjunktur och ett bra Ă„r för svenska företag. Den finansiella krisen, vars effekter blev kĂ€nnbara i Sverige under Ă„r 2008, förde dock med sig ökad instabilitet i vĂ€rldsekonomin och finansiella risker sĂ„som kredit-, likviditets-, rĂ€nte-, valuta och prisrisk blev i hög grad aktuella. År 2009 var det lĂ„gkonjunktur och situationen för företagen sĂ„g dĂ€rmed mycket annorlunda ut. Denna studie undersöker i vilken utstrĂ€ckning företag i indexet Stockholm OMX 30 har förĂ€ndrat sin finansiella riskrapportering i Ă„rsredovisningen mellan Ă„ren 2007 och 2009. Mot bakgrund av de regelverk som finns för riskrapportering, samt tidigare forskning pĂ„ omrĂ„det, har ett mĂ„tt pĂ„ kvalitet definierats.

Information Àr en tillgÄng som liksom andra viktiga tillgÄngar har ett vÀrde fören organisation och dÀrmed mÄste fÄ ett lÀmpligt skydd. MÄlet medinformationssÀkerhet Àr sÄledes att skydda informationen mot olika hot. Det Àrviktigt för flera olika intressenter att den information företag delger Àr trovÀrdigoch rÀttvisande, nÄgot som en revisor har till uppgift att sÀkerstÀlla. Att granskadatorprogram Àr en av de svÄraste uppgifterna som finns för en revisor.Antalet komplexa system ökar stÀndigt och dÀrför behövs ofta experthjÀlp iform av IT-revisorer.Syftet med uppsatsen Àr att beskriva vilka krav som idag stÀlls pÄ företagsinformationssÀkerhet, sett ur revisionssynpunkt och hur de hÀr kraven harförÀndrats över tiden. Syftet har Àven varit att beskriva vad som innefattas ibegreppet och att beskriva den process som sker dÄ en revisor granskar företagoch dess informationssystem.

Ökning av bedrĂ€gerier i den finansiella rapporteringen anses ha skadat förtroendet för bolagsledningar och revisorer vilket i sin tur har lett till ett ökat krav pĂ„ ansvarstagande för bolag. Svag bolagsstyrning anses vara en av de bakomliggande orsakerna till det förtroendeproblem som uppstĂ„tt inom det svenska nĂ€ringslivet. För att försöka Ă„terfĂ„ investerarnas förtroende har ett antal Ă„tgĂ€rder vidtagits. Svensk Kod för bolagsstyrning uppkom delvis med syftet att stĂ€rka förtroendet för de svenska börsbolagen. Styrelsen Ă€r ansvarig för transparens och upprĂ€ttandet av intern kontroll och i ett försök till att höja dess kvalitĂ©t skall styrelsen inrĂ€tta ett revisionsutskott.Som ett i led i att försöka stĂ€rka allmĂ€nhetens förtroende för bolagsledningar och revision skall revisionsutskotten sĂ€kerstĂ€lla den interna och externa rapporteringen i bolagen.

Den hÀr uppsatsen redogör för en studie om ledningens roll vid postimplementering avaffÀrssystem. Syftet med studien var att belysa vilka faktorer som bidrar huruvidapostimplementeringen kommer bli ett prioriterat omrÄde i verksamheten. Studien syftadeocksÄ till att ta fram riktlinjer som kan vara behjÀlpliga för ledningen vid genomförandet avpostimplementeringen. Studien bestÄr av en teoretisk referensram, som Àr uppdelad i tre olikadimensioner: ledning, organisation, system. Vi har i studien gjort en förstudie och enhuvudstudie.

Syftet med studien Àr att belysa vilka möjligheter eller begrÀnsningar arbetsmarknadsÄtgÀrder kan skapa för den arbetssökande ungdomen. Studiens utgÄngspunkter tas i det strukturella perspektivet och diskursanalytiska förhÄllningssÀttet vilka ges stöd av C Wright Mills teori om allmÀnna problem och personliga bekymmer. Som fördjupande teorier anvÀnds social styrning och Michael Foucaults teori om makt i det disciplinÀra samhÀllet. Undersökningens genomförande utgÄr frÄn diskursanalys som metod dÀr materialet frÀmst Àr hÀmtat frÄn regeringen och arbetsförmedlingens skrifter om ungdomsarbetslöshet. I diskursen som instanserna skapat urskiljs att den arbetssökande ungdomen Àr i behov av bland annat kompetens och vÀgledning.

The purpose of this study is to analyse how the local governments have implanted the new public health policy, which Sweden adopted in April 2003. The new health policy stakes out a new direction for national public health policy. Instead of focusing on diseases the new public health policy focus in factors that determine health.Important factors to study are the role of central steering from the central government. The method used is a case study of three Swedish local governments. The main material used is interviews and different policy documents within the area of public health.The conclusion of the study shows that the local governments are fairly satisfied with the steering of public health policy by the central government.

Samverkan i Kronobergs lÀn bedrivs mellan försÀkringskassa och arbetsförmedling. Verksamheten innebÀr arbetslivsinriktad rehabilitering för individer. Under 2007 presenterade lÀnet ett mycket gott resultat för verksamheten och lÄg i topp jÀmfört med övriga lÀn. DÀrav finns intresse att studera verksamheten. Studiens syfte Àr att beskriva det samverkansarbete som sker mellan myndigheterna i verksamheten Samverkan och att generera hypoteser som kan förklara de goda resultatsiffror Kronobergs lÀn har presterat.

År 2007 var det högkonjunktur och ett bra Ă„r för svenska företag. Den finansiella krisen, vars effekter blev kĂ€nnbara i Sverige under Ă„r 2008, förde dock med sig ökad instabilitet i vĂ€rldsekonomin och finansiella risker sĂ„som kredit-, likviditets-, rĂ€nte-, valuta och prisrisk blev i hög grad aktuella. År 2009 var det lĂ„gkonjunktur och situationen för företagen sĂ„g dĂ€rmed mycket annorlunda ut. Denna studie undersöker i vilken utstrĂ€ckning företag i indexet Stockholm OMX 30 har förĂ€ndrat sin finansiella riskrapportering i Ă„rsredovisningen mellan Ă„ren 2007 och 2009. Mot bakgrund av de regelverk som finns för riskrapportering, samt tidigare forskning pĂ„ omrĂ„det, har ett mĂ„tt pĂ„ kvalitet definierats.