Syftet med studien var att undersöka hur chefsstödets roll pÄverkar upplevda krav och kontroll i arbetet, samt om chefsstöd har en stressreducerande effekt hos mellan- och första linjens chefer inom kommunal verksamhet. Metoden som anvÀndes var en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer dÀr fem stycken mellan- och första linjens chefer valdes ut för studien. Resultatet visade pÄ att chefsstödet roll gÀllande krav och kontroll inte har sÄ stor inverkan pÄ de intervjuade mellan- och första linjens chefer men att chefstödet roll gÀllande stressreduktion var vÀldigt viktig. I resultatet framkom dock en uppfattning om att ifall chefsstödet inte funnits sÄ hade kraven ökat och kontrollen minskat som ett resultat. Slutsatserna som dragits Àr att sÄvÀl mellan- som första linjens chefer anser att chefsstödet har en betydande roll för dem i den valda kommunen..

Syfte: Studiens syfte Ă€r att skapa en förstĂ„else för vilken funktion budgeten fyller i grundskolornas verksamheter, och vilka kopplingar det finns mellan deras nuvarande verksamheter och vad som föresprĂ„kas vid en budgetlös styrning. Även relationen mellan skolornas ekonomistyrning och deras strategier kommer att undersökas för att skapa en förstĂ„else för sambandet mellan dessa begrepp. Metod: Studien har en kvalitativ metod dĂ€r vi har samlat in primĂ€rdata genom sju semi-strukturerade intervjuer, samt en del frĂ„gor stĂ€llda via mail. Dessa intervjuer har skett med rektorer, alternativt annan ekonomipersonal, pĂ„ fem grundskolor i Blekinge lĂ€n. Tre av dessa har kommunala huvudmĂ€n medan resterande tvĂ„ drivs av privata huvudmĂ€n. Slutsatser: Studien visar att budgeten fyller mĂ„nga syften inom de budgetanvĂ€ndande skolorna vilket innebĂ€r att den fyller en viktig funktion. Friskolorna anvĂ€nde sig av mer flexibla metoder för ekonomistyrning Ă€n de kommunala skolorna gjorde, men Ă€ndĂ„ kunde likheter med budgetlös styrning Ă€ven ses i de kommunala skolornas ekonomistyrning.

I samband med en ökad konkurrens och ett allt större mediabrus sÄ anvÀnder företag sig av nya metoder för att locka konsumenterna till sig och kunna behÄlla dem. En av dessa metoder Àr relationsmarknadföring, dÀr företaget pÄ olika sÀtt försöker skapa en form av relation med kunden med mÄlet att skapa en kundlojalitet. Syftet med uppsatsen har varit att kritiskt analysera relationsmarknadsföring utifrÄn ett maktperspektiv. Med anledning av det har en fallstudie genomförts av ICA Sveriges anvÀndning av CRM (Customer Relationship Marketing), som Àr en variant av relationsmarknadsföring. Studiens metodologiska ansats har varit kvalitativ och materialet har samlats in genom intervju och skriftliga kÀllor.

Uppsatsen har som syfte att beskriva relationen mellan den svenska militÀra underrÀttelsetjÀnsten och beslutsfattare pÄ politisk nivÄ. UtgÄende frÄn Samuel Huntingtons och Morris Janowitz teorier om civil-militÀra relationer studerar jag 1974 och 1996 Ärs underrÀttelseutredningar för att genom en jÀmförelse av dessa försöka beskriva relationen utifrÄn teorins etablerade begrepp imperatives och control, i denna studie översatta till fordringar och kontroll.Studien genomförs som en kvalitativ innehÄllsanalys och dokumentstudie. Analysen av hur utredningarna beskriver den svenska militÀra underrÀttelsetjÀnsten tjÀnar som underlag för att beskriva relationen mellan beslutsfattare och underrÀttelsetjÀnst och hur denna utvecklats.Slutsatserna visar att det sedan mitten av 1970-talet rÄder en uttalad och tÀmligen oförÀndrad syn pÄ att det Àr de funktionella fordringarna som styr den militÀra underrÀttelsetjÀnsten. Med en förÀndrad sÀkerhetspolitisk situation har den militÀra underrÀttelsetjÀnsten fÄtt en viktigare roll och ökat inflytande i den politiska processen samtidigt som den politiska sidans syn pÄ behov av kontroll och insyn i underrÀttelsetjÀnsten har ökat. UnderrÀttelsetjÀnstens autonomi visavi beslutsfattarna kan sÀgas ha minskat..

Mot bakgrund av aktuell debatt kring sÄvÀl bemanningsföretag som hushÄllsnÀra tjÀnster undersöks i denna studie trivseln hos ett antal anstÀllda hos ett bemanningsföretag som förmedlar konsulter för att utföra arbete inom en hushÄllsnÀra tjÀnst till sina kunder. Fokus i undersökningen Àr hur förvÀntningar, arbetskrav, kontroll, samt socialt stöd inverkar pÄ arbetstagarnas trivsel. Studiens teoretiska referensram baseras pÄ teorier kring arbetstillfredsstÀllelse, Karaseks krav/kontrollmodell, samt tidigare forskning. Det empiriska materialet baseras pÄ en enkÀt, vars svar analyseras och tolkas med hjÀlp av linjÀr regressionsanalys. Resultaten indikerar att trivseln hos de anstÀllda generellt sett Àr hög.

Intressenter har under de senaste Ären stÀllt högre krav pÄ att företag ska ta ett socialt ansvar vilket har bidragit till en omfattande debatt om Corporate Social Responsibility (CSR). Denna uppsats Àmnar att undersöka hur Ericssons CSR integreras pÄ organisationens huvudkontor i Kista. För att kunna svara pÄ samhÀllets förvÀntningar Àr det vÀsentligt för företag att integrera CSR djupt i organisationen. För att integrera CSR presenterar denna uppsats en fyrstegsprocess som bygger pÄ att företag bör ha en intern CSR röst, att de ska mÀta CSR aktiviteterna, att företaget ska ha ett proaktivt synsÀtt och att det ska ske en attitydförÀndring angÄende CSR i företaget. Genom att analysera Ericssons CSR-aktiviteter utifrÄn denna process kan vi konstatera att Ericsson integrerar sina CSR aktiviteter via sitt ledningssystem, sin Corporate Responsibility & Sustainability rapport, intern kommunikation och utbildning och dialoger med företagets interna intressenter.

Antal förÀndringar, arbetsrelaterade krav, arbetsrelaterad kontroll samt psykologiska kontrakt Àr alla faktorer som har kopplats samman med psykisk hÀlsa pÄ arbetsplatsen vid organisationsförÀndringar. Dessa variablers gemensamma och unika innebörd för psykisk hÀlsa har i denna studie mÀtts i form av en enkÀtundersökning, dÀr 84 anstÀllda deltog varav 16 var kvinnor. Syftet var att belysa hur den psykiska hÀlsan hos de anstÀllda vid en svensk myndighet sÄg ut efter de förÀndringar som myndigheten genomgÄtt, samt klargöra de ovan nÀmnda faktorernas koppling till en god respektive dÄlig psykisk hÀlsa. Resultatet visade att de anstÀllda överlag tycktes ha en god psykisk hÀlsa och att alla de undersökta variablerna med undantag för antal förÀndringar och arbetsrelaterad kontroll visade en samvariation med psykisk hÀlsa. Studien ger underlag till förslag över faktorer som kan beaktas inför kommande förÀndringar inom organisationer..

Vi har undersökt ekonomisk styrning i Scanias motortillverkning utifrÄn tvÄ huvudteorier, förstÄelsestyrning med tillÀmpning av modellerna vÀrdekedjan och balanserat styrkort och ansvarsstyrning, med tillÀmpning av modellerna enhetsavdelning och termostatanalogi. DÀrefter har vi bevisat hur de nya modellerna gör att ekonomisk styrning fungerar som ett gemensamt sprÄk som underlÀttar kommunikationen mellan ekonomer och öviga medarbetare i motortillverkningen. Vi redogör Àven för olika roller som personalen pÄ ekonomiavdelningen i motortillverkningen har.För att genomföra studien har vi lÀst lÀmplig litteratur som innehÄller de senaste teorierna och modellerna pÄ omrÄdet ekonomisk styrning samt skriftliga kÀllor om Scania och Scanias motortillverkning. Dessutom har vi utfört fem intervjuer med nyckelpersoner pÄ motortillverkningens ekonomiavdelning.Syftet med arbetet Àr att beskriva hur den ekonomiska styrningen ser ut praktiskt pÄ Scanias motortillverkning. Detta sker genom att undersöka i vilken utstrÀckning, och till vilken grad, de tillÀmpar teorierna ansvar och förstÄelse samt deras modeller samt undersöka om ekonomisk styrning med hjÀlp av dessa modeller kan fungera som ett gemensamt sprÄk i motortillverkningen.Motortillverkning bygger pÄ att producera motorer endast för egna interna kunder.

Denna uppsats behandlar svenska börsnoterade fastighetsbolags tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt att vĂ€rdera sitt fastighetsbestĂ„nd. BĂ„de nĂ€r det kommer till metod och typ av vĂ€rdering (graden av intern kontra extern).Vidare undersöks faktorer som stĂ„r till grund för dessa och hur företagens vĂ€rdering har förĂ€ndrats sen en kortare tid tillbaka.Uppsatsen kombinerar analyser av finansiella Ă„rsredovisningar frĂ„n svenska börsnoterade fastighetsbolag med ett par kvalitativa intervjuer med nĂ„gra av de högst respekterade och uppsatta personerna i fastighetsvĂ€rlden.Analyserna visar pĂ„ att en majoritet av fastighetsbolagen anvĂ€nder en hög grad extern vĂ€rdering tillsammans med avkastningsbaserade vĂ€rderingsmetoder. Även en förĂ€ndring av fördelningen mellan intern och extern vĂ€rdering under de senaste fyra Ă„ren konstateras och reflekteras över.I intervjuerna jĂ€mförs bland annat interna och externa vĂ€rderingars riktighet och trovĂ€rderighet ur tvĂ„ vĂ€ldigt olika perspektiv. HĂ€r tas Ă€ven problematik upp och skillnader i teori och praktik..

IntranÀt bygger pÄ samma teknik som Internet men Àr begrÀnsat nÀtverk inom organisationer. Teknologin anvÀnds dels som ett arbetsverktyg men ocksÄ för att kommunicera intern. Denna studien har analyserat det som kommuniceras pÄ Skandinaviska Enskilda bankens intranÀt. Grunden för analysen bygger pÄ en teori om hur kommunikation kan möjliggöra ett mer jÀmlikt förhÄllande i samhÀllet i stort och inom organisationer. Denna teori identifierar fyra funktioner (social, expressiv, informativ och pÄverkande) hos kommunikationen som behöver ges utrymme för att jÀmlik kommunikation ska uppstÄ.

Bakgrund: I och med kunskapssamhÀllets framvÀxt har efterfrÄgan och vikten av kunskapsarbetare ökat, sÀrskilt i kunskapsföretag. Det Àr dÀrför viktigt för företag att kunna attrahera, behÄlla och styra dessa kunskapsarbetare för att vara konkurrenskraftiga. Syfte: Uppsatsens syfte Àr att analysera och förstÄ vad det Àr som gör att kunskapsarbetare vÀljer att stanna, utvecklas och delta i ett företags utveckling och hur ledare i företag arbetar med och resonerar kring dessa frÄgor. Genomförande: Förutom att vi utvecklade teoriavsnitt bestÄende av teorier om företagstyrning och personalomsÀttning, har vi genomfört intevjuer med revisorer pÄ tvÄ revisionsföretag i Linköping. Resultat: Vi fann att kunskapsarbetare trivs och vÀljer att stanna om de upplever att de har sjÀlvstÀndighet, variation i arbetet, möjligheter till utveckling samt att de fÄr arbeta med trevliga och kompetenta kollegor.

Uppsatsen har som syfte att beskriva och analysera hur arbetsledarens krav, kontroll och uppfattning om arbetstagarens kunskap, sett frÄn arbetsgivarens samt arbetstagarens perspektiv. Att analysera och förstÄ skillnader i tÀnkande inom Ätta utvalda branscher. Det valda syftet kommer att studeras genom kvalitativ metod, intervjuer med de Ätta informanterna. Problemet som har gett upphov till det valda Àmnet Àr sÄ i vilken grund finns dÀr kunskap och förstÄelse för vilken eller vilka betydelser, krav, kontroll och kommunikation har för en arbetsledare? FörstÄelsen för det valda problemet har uppkommit vid vÄra, författarnas, egna ledarskapsstudier. Denna position har frÄn oss skapats en bild av att vara en vÀldigt utsatt position bÄde frÄn underperspektivet men tillika frÄn överperspektivet.

LantmÀteriet har fÄtt i uppdrag att ta fram en Ny Nationell Höjdmodell (NNH) över Sverige. Höjddata samlas in med flygburen laserskanning (FLS) och osÀkerheten i höjd ligger generellt sett under 0,1 m pÄ hÄrda plana ytor, dock kan osÀkerheten öka avsevÀrt i terrÀngtyper med tÀt vegetation eller i omrÄden med starkt sluttande terrÀng. Syftet med detta examensarbete Àr att kontrollera hur osÀkerheten pÄverkas av olika vegetationstyper samt olika lutningsgrader. Provningen utfördes i delar av Avesta och Hedemora kommun i april 2012, dÀr nio olika provytor kontrollerades enligt den tekniska specifikationen SIS-TS 21145:2007 ?ByggmÀtning ? Statistisk provning av digital terrÀngmodell?.

Bakgrund och problem: Kundlönsamhetsanalyser har sedan en lÀngre tid utförts inombankbranschen (Söderlund, 1997). Banker rankar sjÀlva kundlönsamhet som en ytterst viktig faktor försin fortlevnad (Hart & Smith, 1998). Trots att kundlönsamhet har varit kÀnt som begrepp sedan enlÀngre tid tillbaka och att anvÀndningen av kundlönsamhetsanalyser Àr utbredd, finns det endast enbegrÀnsad mÀngd empirisk forskning kring hur praktiskt arbete bedrivs inom omrÄdet (CÀker, 2000).Vi har dÀrför funnit det vara intressant att utföra en empirisk studie om hur styrning sker för att uppnÄkundlönsamhet pÄ den svenska bankmarknaden, eftersom det Àr uppenbart att det finns motiv för attarbeta med detta omrÄde.Syfte: Studien syftar till att ge en bred bild av hur styrning för att uppnÄ kundlönsamhet sker pÄ densvenska bankmarknaden. En rÀttvisande och bred bild skapas genom att kartlÀgga och analysera bÄdestorbanker och nischbanker i studien, eftersom den svenska bankmarknaden inbegriper bÄda dessabankkategorier. Fokus i studien ligger pÄ storbankerna och studiens tyngdpunkt lÀggs i dengeneralisering som Àmnas göras av storbankernas styrning.

Denna uppsats handlar om arbetsrelaterad stress och dÄ frÀmst vilka faktorer det Àr som orsakar stress. Syftet med uppsatsen Àr att: undersöka vilka stressfaktorer som chefer inom en kommun utsÀtts för. För att finna stressfaktorerna sÄ valde vi att göra en kvalitativ undersökning dÀr vi valde ut 20 stycken chefer inom den aktuella kommunen. Vi har funnit stöd för vÄrt syfte i olika teoretiska begrepp runt stress. Vi har anvÀnt oss av teorier av stressforskare som Lennart Levi och Hans Selye för denna studie.