Syftet med denna studie Àr att beskriva hur ett företag pÄ ett framgÄngsrikt sÀtt kan ha ett fungerande system för kunskapsöverföring genom en stark kontroll frÄn huvudkontoret. Detta Àr en fallstudie pÄ ett företags kunskapsöverföring mellan huvudkontor och filialer, dÀr den traditionella agencyteorin och den moderna resursbaserade forskningen testas. Fallföretagets styrka i kunskapsöverföringen Àr social kontroll som leder till en stark sammanhÄllning och öppenhet i kommunikationen samt lÄg förekomst av hierarkiska hinder. Studien Àr begrÀnsad till ett företags kunskapsöverföring mellan huvudkontor och filial och kan dÀrför inte helt generaliseras. I studien framkommer att kombinationen av finansiell- och social kontroll Àr ett bra verktyg för en framgÄngsrik kunskapsöverföring mellan huvudkontor och filial..

SammanfattningVi fick i uppdrag av Sjöfartsverket att undersöka möjligheter och hinder för intern rörlighet i organisationen. Syftet med denna C-uppsats var att undersöka vad som pĂ„verkar individens vilja till intern rörlighet, ett omrĂ„de som var relativt outforskat. Genom en kvalitativ studie med ett induktivt angreppssĂ€tt har vi med hjĂ€lp av tre fokusgrupper undersökt medarbetarnas uppfattning om detta.Resultatet visar att individuella olikheter som familjeförhĂ„llanden och instĂ€llning pĂ„verkar viljan till intern rörlighet. Det finns ett revirtĂ€nkande i organisationen som resulterar i arbetsgrupper med stark sammanhĂ„llning, och ett vi och dom-tĂ€nkande som hindrar den interna rörligheten. Även organisationsstrukturen innebĂ€r vissa hinder för rörligheten.

Stora Enso Àr ett globalt skogsindustriföretag som har fyra enheter i GÀvle/Dala regionen. ReservdelshÄllningen styrs i dagslÀget till stor del pÄ respektive enhet utan nÄgon större samordning. Om synergieffekter av ett samarbete inom reservdelshÄllningen ska kunna uppnÄs Àr det viktigt att undersöka vilken reservdelsstrategi som enheterna bör anvÀnda i regionen. Inom ramen för strategierna ingÄr ocksÄ om det finns möjlighet till samarbete med andra storindustriföretag i regionen Syftet med detta arbete Àr tvÄdelat. Den första delen handlar om att utifrÄn teori utreda möjliga reservdelsstrategier gÀllande lagerhÄllning inom storindustri.

Verkliga vÀrden uppges ofta vara relevanta i och med att de avspeglar aktuella hÀndelser, men dÀremot ifrÄgasÀtts deras tillförlitlighet. Framförallt för sÄdana verkliga vÀrden som kategoriseras inom nivÄ tre av den vÀrderingshierarki som finns i redovisningsstandarden IFRS 13. VÀrdering av sÄdana tillgÄngar genomförs med avsaknad av marknadsdata frÄn en aktiv marknad. Input till vÀrderingsmodellerna Àr dÄ ofta företagets egna antaganden och bedömningar av framtida hÀndelser kopplat till tillgÄngen dÀr utfallet vid vÀrderingstidpunkten i högsta grad Àr osÀkert. Det uppkommer dÄ en inneboende osÀkerhet över utfallet av de antaganden och bedömningar som görs, en inneboende osÀkerhet som Àven riskerar medföra vinklade vÀrderingar frÄn framstÀllarna av de verkliga vÀrdena.

 Fotboll Àr en av vÀrldens mest utövade idrotter och innefattar en miljardindustri dÀr mÄlet mÄnga gÄnger Àr att vinna, bli bÀst och stÄ lÀngst upp pÄ pallen. Just eftersom det stÀlls sÄ otroligt höga krav pÄ idrottare anser jag den situationen Àr intressant att nÀrmare undersöka.Den hÀr studien belyser manliga idrottare inom fotbollen samt deras uppfattning angÄende krav respektive kontroll. Den utreder ocksÄ om det finns ett positivt samband mellan optimism och uppfattningen angÄende krav och kontroll.Studien Àr genomförd med en kvantitativ metod baserad pÄ 44 enkÀter ifrÄn 3 lag. DÄ idrottsvetenskaplig forskning idag Àr ett stort fÀlt finns det följaktligen mycket litteratur att lÀsa men jag har valt att fördjupa mig i teori angÄende stress, krav och kontroll. Utefter dessa teorier sker sedan en analys och diskussion av det empiriska materialet.Resultatet av studien pekar pÄ att det finns ett positivt samband emellan kontroll och optimism vilket innebÀr att en optimist presterar bÀttre Àn en pessimist. .

Syftet i studien var att undersöka sambandet mellan psykosocial arbetsmiljö (krav, kontroll, stöd) och arbetstillfredsstĂ€llelse. Till detta undersöktes Ă€ven förekomsten av skillnader av arbetstillfredsstĂ€llelse inom privat respektive offentlig sektor. Studien bygger pĂ„ en enkĂ€tundersökning (n=128) dĂ€r ett bekvĂ€mlighetsurval gjordes via det sociala nĂ€tverket Facebook. Instrumentet som anvĂ€ndes i undersökningen konstruerades ut efter de fem variablerna kvantitativ belastning (Beehr, Walsh & Taber, 1976) (?=.69), kvalitativ belastning (Sverke, Hellgren & Öhrming, 1997) (?=.76), autonomi (Sverke & Sjöberg, 1994) (?=.85), socialt stöd (Kinsten, Magnusson Hansson, Hyde, Oxenstierna et al., 2007) (?=.82) och arbetstillfredsstĂ€llelse (Hellgren, Sjöberg & Sverke, 1997) (?=.91).

VÀrdebaserad styrning utgörs av en samling principer, vilka ska ge en vÀgledning för att mÀta prestationer, allokera resurser samt sÀtta finansiella mÄl. Detta görs utifrÄn den grundlÀggande förutsÀttningen att aktieÀgarvÀrde skapas nÀr avkastningen överstiger investerarens kapitalkostnad. För att lyckas med implementeringen och den fortsatta tillÀmpningen av VBM anser vi att företaget bör följa nio steg. Först bör företagsledningen förmedla synsÀttet, vÀrdebaserad styrning. DÀrefter bör företaget vÀlja en effektiv styrmodell.

Forskningen visar att effektiv kommunikation inom organisationer förutsÀtter en gemensam tolkningsgrund. Det huvudsakliga syftet med kommunikation kan sÀgas vara att överföra kunskap mellan varandra för att skapa en förstÄelse för motpartens avsikter. Ju mer gemensam parternas tolkningsgrund Àr desto effektivare blir kommunikationen. Det kan dock vara svÄrt för beslutsfattare i organisationer att fÄ en tydlig uppfattning om graden av effektivitet vad gÀller organisationens interna kommunikation. Syftet med denna studie var att utveckla ett allmÀnt mÀtinstrument för intern kommunikation i organisationer.

Dagens samhÀlle strÀvar efter allt fler miljövÀnliga lösningar pÄ energiförsörjning. Alla letar efter nya miljövÀnliga energikÀllor, men detta arbete gÄr lÄngsamt framÄt samtidigt som behovet av energi stÀndigt ökar. Det Àr dÀrför viktigt att man vidareutvecklar de miljövÀnliga lösningar som redan finns, sÄ att de i sÄ stor grad som möjligt tÀcker det stÀndigt ökade behovet. FjÀrrvÀrme Àr ett kostnadseffektivt och miljövÀnligt alternativ som tÀcker en stor del av det behov av vÀrme och varmvatten som finns inom bÄde bostÀder och industrier. FjÀrrvÀrme har funnits i Sverige sen slutet pÄ fyrtiotalet och har sedan dess vuxit, och tÀcker idag cirka 40 % av vÀrmemarknaden i Sverige.

En av specialpedagogens arbetsuppgifter kan vara som intern handledare i en skol- eller förskoleorganisation. Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka hur specialpedagoger beskriver sina upplevelser och uppfattningar av att vara intern handledare i en skol- eller förskoleorganisation. I vÄr studie har vi intervjuat Ätta specialpedagoger och en speciallÀrare som handleder kollegor som en del i sitt arbete. Vi har anvÀnt en metod med halvstrukturerade frÄgor. Specialpedagogerna kommer frÄn förskolor, grundskolor, gymnasieskolor och en sÀrskola i Stockholms lÀn.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka upplevelsen av arbetsförhÄllanden för kommunalt hemtjÀnstanstÀllda. Intervjuer har utförts med tio hemtjÀnstanstÀllda inom kommunal hemtjÀnst. De övergripande frÄgorna rör arbetskrav, kontroll, och socialt stöd. Arbetsstressmodeller som, krav-kontroll modellen (Karasek & Theorell, 1990) och Houses typer av socialt stöd (Cooper, Dewe, & O`Driscoll, 2001) har anvÀnts vid dataanalysen. Resultaten visar att de hemtjÀnstanstÀllda upplevde ett bra instrumentellt och informativt stöd frÄn arbetskamrater.

Syftet med vÄr magisteruppsats Àr att ta reda pÄ hur nÄgra mindre företag i olika branscher har uppfyllt sina informationsbehov för den interna styrningen samt att undersöka vilka faktorer som begrÀnsar företagens utformning av redovisning för intern styrning. Samtliga företag vi har studerat har nÄgon form av internredovisning, Àven om den inte alltid Àr sÄ formaliserad. Endast de tvÄ företag som har den mest utvecklade internredovisningen Àr sjÀlva missnöjda med hur de uppfyller sina informationsbehov. De begrÀnsande faktorer vi har identifierat Àr kostnad, tid, verktyg, intresse, tradition, kunskap, nytta, tillvÀxtambitioner och rÄdgivning. Bristande kunskap verkar dock vara den bakomliggande orsaken till samtliga..

En viktig del i den svenska vÀlfÀrden Àr kommunernas verksamhet. Kommunerna ska tillhandahÄlla en bra verksamhet och genom det uppfylla sina vÀlfÀrdspolitiska mÄl. Styrning inom den kommunala verksamheten handlar bÄde om att uppnÄ ekonomiska mÄl men ocksÄ om att uppnÄ verksamhetsmÄl eller politiska mÄl. Syftet med vÄr uppsats har varit att studera om ekonomistyrning, strategier och mÄlstyrning har nÄgon pÄverkan vid fördelning av föreningsbidrag samt om och i sÄ fall hur de förÀndrats inom ramen av en tio Ärs period i Kiruna kommun. Studien Àr en fallstudie som genomförts genom personliga intervjuer.

Syftet med studien Ă€r att studera den styrning som sker i den fria leken pĂ„ förskolan. Studiens teoretiska utgĂ„ngspunkt Ă€r Michel Foucaults tankar om makt och styrning. Den forskning som tidigare gjorts inom omrĂ„det har bland annat pĂ„visat att barnens fria lek inte Ă€r fri frĂ„n styrning frĂ„n pedagogerna. Bland annat miljön och materialet pĂ„ förskolan kan komma att pĂ„verka barnen i deras fria lek. Även hur pedagogerna samtalar med barnen kan ha en inverkan pĂ„ hur den fria leken kan komma att se ut.

This study is about howStockholm?s policy for zero tolerance of graffiti from 2007 affected the graffiti culture inStockholm. We have researched what consequences there were for the practice of graffiti, and what consequences there were for the stylistic performance of graffiti. In doing so, we have had two focus group interviews and one deep interview including eight graffiti writers from Stockholm. The individuals in the groups have been practising graffiti for a varied amount of time, but we have representation from both before, and after/during the policy of zero tolerance from 2007. Our study shows that the result ofStockholm?s policy for zero tolerance of graffiti for the graffiti culture inStockholmwas a ?subcultureification?, a ?stylistic generalization? and the ?subculture?s ambivalent identity?.