Sök:

Sökresultat:

68 Uppsatser om Förnyelsebara drivmedel, - Sida 3 av 5

Alternativa drivmedel i den svenska vÀgtrafiken Är 2030 : En utvÀrdering av den svenska regeringens mÄlbilder

The Swedish government has set up the overall goal that no net emissions of greenhouse gases can occur after 2050. A sub-target has been developed for road transports which states that the use of fossil fuels must be reduced with 80% to 2030 in order to be completely abolished to 2050. A public inquiry mapping how this can be achieved was handed in to the government late in 2013. The use of alternative fuels for road transport, both biofuels and electricity, is expected to give the biggest contribution to the reduction of the use of fossil fuels. The inquiry sets up a number of goals for how much the use of alternative fuels must increase to 2030 in order to reach the overall goal and which instruments that are needed in order to do so.The aim of this thesis is to evaluate how these goals can be reached and what the most likely obstacles that may hinder the reaching of these goals may be.

Skogs- och energibolagens attityd till förnybara drivmedel vid upphandling av transporttjÀnster i norra Sverige

Sweden's government is dedicated to the goal of having a vehicle fleet that is independent of fossil fuels by 2030. Achieving these goals requires, among other things, new types of fuel that give lower net emissions of carbon dioxide. The present market includes stations offering lowlevel blends of renewable fuels in conventional diesel as well as some stations offering renewable fuels only. The purpose of this study is to survey purchasers? attitudes to the use renewable fuels in roundwood and bioenergy transport in forest- and energy companies. The study was based on qualitative interviews through a combination of face-to-face meetings and telephone interviews with each sample group. The total number of respondents was ten (10), consisting of five (5) from forest companies and five (5) from energy companies. Transport service purchasers were generally positive to renewable fuels and considered these necessary in the future.

Biogas som drivmedel. En studie av biogassystem i Uppsala och Göteborg

SAMMANFATTNINGSyftet med studien Àr att undersöka hur problemlösningsprocessen fungerar nÀr skolkuratorer arbetar med högstadieelever som har problem. De frÄgestÀllningar som formulerats utifrÄn syftet Àr:* Hur fÄr skolkuratorer kÀnnedom om elever som harproblem?* Vilka ÄtgÀrder vidtas under problemlösningsprocessen?* Vad blir utfallet av processen?* Vad gör en problemlösningsprocess lÀtt att genomföra, ochvad gör den svÄr?* Hur pÄverkar samverkan med andra parterproblemlösningsprocessen?Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med fem skolkuratorer och syftar till att beskriva arbetssituationen sÄ som den ser ut för nÄgra skolkuratorer. Uppsatsen utgÄr ifrÄn ett fenomenologiskt perspektiv dÄ vi vill beskriva och förstÄ verkligheten utifrÄn aktörernas egna perspektiv. Den teoretiska ramen utgörs av rollteori och kommunikationsteori.Sammanfattningsvis visar resultatet att det som i huvudsak pÄverkat om problemlösningsprocessen upplevts som lÀtt eller svÄr Àr tydligheten/otydligheten i kuratorns roll gentemot andra parter/myndigheter, elevens motivation och mottaglighet för samtal och slutligen hur samarbetet med förÀldrar, pedagoger, socialtjÀnst, BUP, elevhÀlsoteam och elev fungerat.

En lektionssekvens i Bioteknik

Vi ville utforma en lektionssekvens för tvÄ klasser, sammanlagt 44 elever, pÄ Naturvetarprogrammet pÄ gymnasiet i Ärskurs 3. Med utgÄngspunkt i teorier om att mÀnniskan har olika intelligenser byggde vi upp en lektionssekvens. MÄlet var att lektionerna skulle vara varierande sÄ att olika intelligenser hos eleverna kunde lyftas fram, eleverna skulle ocksÄ fÄ möjlighet att anvÀnda sin kreativitet. För att skapa intresse ville vi att undervisningsmaterialets plats i verkigheten skulle bli tydlig. Under de förutsÀttningar som gavs pÄ vÄr partnerskola delade vi in lektionssekvensen i tvÄ delar. Den första delen skulle vi lÀra ut formen och uppbyggnaden av en bakteriecell.

MiljöpÄverkansbedömning vid tillverkning av etanol frÄn cellulosabaserade rÄvaror : ekologisk gÄrd sjÀlvförsörjande med drivmedel

Fuel produced from renewable resources is of big interest. In this project the difference between a few different renewable materials are compared on the matter of environmental load when ethanol is produced. The renewable materials that are compared are Salix, straw and reed canary-grass (rörflen). The cellulose in the material is cut down to small pieces and then hydrolysed so that the sugar from the cellulose can be fermented into ethanol. Tha amount of ethanols that is studied in this work is the smount of ethanol needed to cultivate 1000 ha. The functional unit in the report is 1000 ha.

Dagens sjöfart.

Denna rapport Àr resultatet av kandidatexamenskursen inom marina system pÄ KTH i Stockholm. KursensÄvÀl som rapporten Àr indelad i tre delar.Del ett gÄr ut pÄ att skaffa sig en inblick i hur dagens handelsflotta ser ut, med allt som hör dÀrtill. Tillexempel olika fartygstyper, olika drivmedel, internationella miljökrav och varvsverksamheter med mera.Detta redovisas med hjÀlp av en essÀ om den internationella sjöfarten.Del tvÄ gÄr ut pÄ att projektera ett eller flera fartyg utifrÄn ett givet transportscenario. I detta fall handlardet om att transportera etthundra trailers mellan Gdansk i polen och NynÀshamn pÄ ostkusten en gÄngper dygn ifrÄn respektive hamn. I denna del behandlas alltifrÄn skeppsstabilitet och lastutrymmen tilllagkrav för internationell sjöfart och propellerarrangemang.

ÅkerinĂ€ringens instĂ€llning till biodiesel : en marknadsundersökning

In Sweden, there an increasing need for transport and this leads directly to fuel demand of the transport sector is expected to increase. Both politicians and industry believes that renewable fuels are a realistic and significant method to reduce the transport sector's environmental impact. This study aims to document the Swedish haulage contractor?s attitude to biodiesel. Also to document the strengths and weaknesses of biodiesel, based on opinions from the ultimate consumers.

En kristisk studie av metoder för skattningar av CO2 frÄn vÀgtrafik med diesel som drivmedel.

Det finns nu ingen tvekan om att det Àr vi mÀnniskor, och vÄrt anvÀndande av fossila brÀnslen, som bidrar till den förstÀrkta vÀxthuseffekten. RÀttvisande metoder till att mÀta vÀxthusgasutslÀpp Àr nödvÀndiga för att kunna fatta framtida beslut. VÀgtrafiken Àr en av de största kÀllorna till utslÀpp av vÀxthusgaser och den ökar hela tiden i omfattning. Den hÀr studien fokuserar pÄ olika metoder som anvÀnds för att uppskatta koldioxidemissioner frÄn vÀgtrafiken genom att först uppskatta mÀngderna diesel, frÄn ett kritiskt perspektiv. Som hjÀlp till detta har en alternativ metod, för att uppskatta dieselkonsumtionen frÄn vÀgtrafiken i Sverige, skapats.

Med brödfödan som drivkraft : En studie om att byta olja mot biodrivmedel i ett globalt perspektiv

Av tvÄ anledningar anses det som mycket viktigt att bryta beroendet av olja, naturgas och kol. Den första anledningen Àr de uppmÀrksammade klimatförÀndringarna. FörbrÀnning av fossila brÀnslen anges idag som huvudorsak till vÀxthuseffekten. Den andra mindre uppmÀrksammade orsaken Àr att oljan och naturgasen snart inte rÀcker till för att föda en allt energihungrigare vÀrld. Utvinningen ser dessutom ut att ha nÄt sin kulmen.

Offentliig upphandling av mÄltidstransporter : En fallstudie pÄ Lerums kommun

Titel: Offentlig upphandling av ma?ltidstransporter- en fallstudie pa? Lerums kommunBakgrund: Lagen om offentlig upphandling, LOU, bero?r alla kommuner och statliga myndigheter. Lagen reglerar hur en upphandling ska ga? till; processen och vad kommunerna fa?r go?ra, vad de ma?ste go?ra och vad de inte fa?r go?ra. Lerums kommun omfattas av LOU och vid en kommande upphandling av en transporttja?nst fo?r ma?ltidsleveranser vill kommunen fo?rfatta ett fo?rfra?gningsunderlag som ga?r i linje med kommunens miljo?vision, utan att bryta mot reglerna som LOU innefattar.

Rötgas och termisk förgasning av GROT, en vÀg till ett fossilfritt Norrland : en ekonomisk utredning

Sverige Àr idag i starkt beroende av importerade oljeprodukter för att driva de dagliga transporter som krÀvs för att samhÀllet ska fungera. Kraftigt ökade priser pÄ olja, eller en slopad internationell oljehandel skulle fÄ ödesdigra konsekvenser för Sverige. Samtidigt Àr Jordens klimat i förÀndring, varmare temperaturer leder till smÀltande inlandsisar och detta till stor del pÄ grund av vÀrldens oljeanvÀndning. Denna rapport behandlar de ekonomiska aspekterna kring biogastillverkning för ett VÀster- och Norrbotten sjÀlvförsörjande inom drivmedel för vÀgtransporter. Rapporten utreder huruvida denna sjÀlvförsörjning skulle vara möjligt med avseende pÄ tillgÄng utav rÄvaror för biogasanlÀggningarna.

Biogasproduktion pÄ Utö

Syftet med denna studie var att undersöka förutsÀttningar och möjligheter att producera biogas pÄ Utö. Förhoppningen var att pÄ detta vis kunna utnyttja frÀmst slammet ifrÄn det lokala reningsverket som en resurs. Examensarbetet utfördes som en del av EU-projektet Green Islands dÀr SkÀrgÄrdsstiftelsen i Stockholms LÀn Àr Lead Partner.Utöver reningsverkets slam undersöktes andra möjliga substrat, dÀr matavfall ifrÄn Utö VÀrdshus och slakteriavfall ifrÄn ett mindre slakteri valdes ut som bÀst lÀmpade. En uppskattning av substratsmÀngderna gav att en lÀmplig storlek pÄ biogasreaktorn skulle vara ca 50 m3. Lokala anvÀndningsomrÄden för producerad gas och rötrest utreddes och ett antal olika typer av smÄ biogasverk har undersökts.

VÀrdeflödesanalys - för effektivisering av trerörlÀggningsprocesser

Syftet med denna studie var att undersöka förutsÀttningar och möjligheter att producera biogas pÄ Utö. Förhoppningen var att pÄ detta vis kunna utnyttja frÀmst slammet ifrÄn det lokala reningsverket som en resurs. Examensarbetet utfördes som en del av EU-projektet Green Islands dÀr SkÀrgÄrdsstiftelsen i Stockholms LÀn Àr Lead Partner.Utöver reningsverkets slam undersöktes andra möjliga substrat, dÀr matavfall ifrÄn Utö VÀrdshus och slakteriavfall ifrÄn ett mindre slakteri valdes ut som bÀst lÀmpade. En uppskattning av substratsmÀngderna gav att en lÀmplig storlek pÄ biogasreaktorn skulle vara ca 50 m3. Lokala anvÀndningsomrÄden för producerad gas och rötrest utreddes och ett antal olika typer av smÄ biogasverk har undersökts.

FR2000 : Introducering av ett ledningssystem pÄ ett litet företag

Syftet med denna studie var att undersöka förutsÀttningar och möjligheter att producera biogas pÄ Utö. Förhoppningen var att pÄ detta vis kunna utnyttja frÀmst slammet ifrÄn det lokala reningsverket som en resurs. Examensarbetet utfördes som en del av EU-projektet Green Islands dÀr SkÀrgÄrdsstiftelsen i Stockholms LÀn Àr Lead Partner.Utöver reningsverkets slam undersöktes andra möjliga substrat, dÀr matavfall ifrÄn Utö VÀrdshus och slakteriavfall ifrÄn ett mindre slakteri valdes ut som bÀst lÀmpade. En uppskattning av substratsmÀngderna gav att en lÀmplig storlek pÄ biogasreaktorn skulle vara ca 50 m3. Lokala anvÀndningsomrÄden för producerad gas och rötrest utreddes och ett antal olika typer av smÄ biogasverk har undersökts.

DÀckutrustningens pÄverkan pÄ miljö och driftsekonomi vid rundvirkestransport

Lastbilstransporter av rundvirke har och kommer att vara ett viktigt led i svensk skogsindustri. PÄ grund av ökade priser pÄ drivmedel har kostnaderna för transport av virke stigit kraftigt den senaste tioÄrsperioden. För att svenskskogsindustri fortsatt ska kunna vara konkurrenskraftig behövs en effektivisering av hela vÀrdekedjan, dÀr ibland rundvirkestransporten. Detta examensarbete syftar till att belysa hur valet av antingen dubbelmontage eller singeldÀck pÄ slÀpet samt hur anvÀndningen av CTI-system pÄverkar ekonomin för en Äkare, slitage pÄ skogsbilvÀgar och miljön. Studien bestÄr av intervjuer, praktiska försök samt ekonomiska kalkyler. De som intervjuats Àr Äkare som har erfarenhet frÄn bÄde singelhjul och dubbelmontage, Äkare som har CTI-system pÄ sina lastbilar och vÀgansvariga pÄ skogsbolag. De praktiska försöken bestÄr av ett spÄrdjupstest och ett brÀnsleförbrukningstest.

<- FöregÄende sida 3 NÀsta sida ->