Under hösten 2012 har detta examensarbete utförts på uppdrag av Jämtkraft AB på kraftvärmeverket i Lugnvik. Anläggningens vattenkrets fylls på med ca 100 ton kallt vatten varje dygn. Lika mycket processvatten lämnar också kretsen som vattenläckage vilket resulterar i stora energiförluster. På kraftvärmeverket i Lugnvik lämnar största delen av dessa läckageflöden via två utblåsningstankar, en vid pannan och en vid turbinen. Från dessa utblåsningstankar dumpas ångan på anläggningens tak och läckaget i vätskefas späds med kylvatten till en utloppstemperatur på 40°C till avlopp.

Ökade miljökrav tillsammans med ett statligt stöd och en ökad miljömedvetenhet hos gemene man har medfört att intresset för förnybar elproduktion har vuxit. I takt med sjunkande priser på solceller tack vare ökad konkurrens samt massproduktion kan ett fortsatt ökat intresse förväntas. Syftet med studien är att undersöka hur spänningen i lokalnätets lågspänningssida i landsbygden påverkas av nätanslutna solcellssystem. Samt hur effektförlusterna påverkas. Frågeställningarna var, hur stor installerad effekt kan anslutas utan att acceptansgränsen överskrids eller transformatorer överbelastas, även spänningsvariationer och el kvalitéten utifrån dess regelverk togs hänsyn till samt hur företaget kan påverkas ekonomiskt.

Intresset för småskaliga vindkraftverk på byggnader har ökat under de senaste åren. Allt fler människor blir mer energi- och miljömedvetna samt ser fördelarna med att elektriciteten produceras där den konsumeras; i den bebyggda miljön.Det är dock en större utmaning att installera ett vindkraftverk i urban miljö, jämfört med i öppet landskap, då det finns många faktorer som skall beaktas. Stadens komplexa uppbyggnad gör att vindens hastighet och riktning varierar och ger upphov till turbulenta strukturer i den omgivande luften. Många av dagens vindkraftverk kan ej operera effektivt vid turbulens, därför måste dessa vindkraftverken placeras på höga höjder för att nå den laminärt strömmande vinden över staden, vilket ger orealistiska längder på de master som krävs, även om vindkraftverket monteras på en byggnad. För att kunna utnyttja de vindar som uppkommer i urbana miljöer bör vertikalaxlade vindkraftverk med en helixformad geometri på rotorn användas.

Marknaden för solceller har ökat kraftigt i Sverige de senaste åren. Tillväxten utgörs både av en ökning av mikroanläggningar hos privathushåll och en ökning av stora anläggningar. De tre senaste åren har även stora kommersiella anläggningar som har försäljning av elproduktion som främsta syfte tagits i drift.LEVA i Lysekil AB är ett kommunalt elbolag som vill undersöka möjligheterna till investering i en eller flera solcellsanläggningar inom Lysekils kommun. Som en del i detta undersöker detta examensarbete tekniska och ekonomiska förutsättningar för investering i solceller, samt vilken påverkan en större solcellsanläggning kan ha på distributionsnätet. Två driftscenarion med anslutning av en 1 MW solcellsanläggning till mellanspänning 10 kV har simulerats i programvaran dpPower.

I Sverige finns det idag ett stort antal dammar och nära hälften av Sveriges elproduktion kommer ifrån vattenkraft. Höga säkerhetskrav ställs på dammarna då konsekvenserna av ett dammbrott kan orsaka stor ekonomisk skada både i form av minskad produktion och som uppbyggnadskostnader. Dammbrott kan även utgöra risk för skador på människor och omkringliggande miljö samt byggnader.Det finns flera dimensioneringsmetoder för att uppfylla gällande säkerhetskrav på konstruktioner. De tillämpningsvägledningar som används vid stabilitetsanalys av betongdammar baseras på gamla deterministiska metoder med säkerhetsfaktorer. Det arbetas med att ta fram nya tillämpningsvägledningar baserat på sannolikhetsbaserade metoder.

Gävle beräknas inom de kommande åren växa med cirka 500 invånare per år, vilket måste avspeglas i satsningar på bostäder, arbete och service. Fastigheten Skeppsbyggaren, mer känd som Philipsontomten, bär anor från svunna industriepoker och har sedan mitten av 1990-talet stått oexploaterad. Genom att närma sig vattnet med en alltmer publik verksamhet och bostäder kan kvarteret Skeppsbyggaren medföra en förtätning samt utvidgning av de centrala delarna i Gävle. Vidare kan fastigheten bli ett bidrag till en redan värdefull kulturmiljö, något som bör ligga i både invånarnas, kommunens och ägaren CA Fastigheters intresse.Vårt arbete har gått ut på att projektera ett miljöcertifierat gestaltningsförslag för Skeppsbyggaren som bidrar till en hållbar stadsutveckling och en positiv exponering av Gävle som stad. Att miljöcertifiera byggnader är något som vunnit mark de senaste åren, men vid projektering av hela bostadsområden finns ett värde i att ta ett ytterligare steg och behandla hållbarhetsfrågor rörande hela stadsdelen.Den problembild som varit knuten till fastigheten är den intilliggande industriverksamheten, områdets ansträngda trafiksituation och att gator i anslutning till fastigheten upplevs som otrygga och därmed oattraktiva att beträda.

Solceller har på senare tid blivit allt hetare ämne inom byggbranschen med utveckling som ger allt bättre förutsättningar för dess tillämpning både gällande effektiv användning av solinstrålning och billigare tillverkningsprocess.Höga koldioxidutsläpp och det faktum att energiresurser som vi idag är beroende av kommer ta slut ställer allt högre krav på att vi som samhälle kan hitta alternativa hållbara lösningar. Solceller har stor potential för detta då de möjliggör egen lokal elförsörjning för byggnader vilket inte bara skapar trygghet för fastighetsägaren som kan nyttja den i princip oändliga energikällan solen vilket sker utan koldioxidutsläpp förutsatt att produktion av solceller sker från en förnyelsebar energikälla, det möjliggör även elproduktion i städer och andra områden närmare elanvändningen än hur det traditionellt sker idag. Denna potential ger upphov till två viktiga frågor, hur solceller påverkar ekonomin samt hur det påverkar miljön. För att lösningen skall vara attraktiv krävs att den ger utdelning både ekonomiskt och med miljöpoäng för att bidra till företagets miljöprofil.Följande arbete studerar tillämpningen av solceller i byggbranschen med fokus på ekonomi och process. Två referensobjekt ligger till grund för arbetet, Norra 2 för bostadshus och Torsplan för kontor, som används för att ta fram en resultatkalkyl för typbyggnad kontor och bostad.Studien baseras på ekonomiska modeller som livscykelkostnad, internränta, nettonuvärde, annuitet, återbetalningstid och s.k.

Svenska turistföreningen håller på att uppföra ett enplanshus. Huset är på 279 m2 varav ca entredjedel är gemensamhetsutrymmen med kök, uppehållsrum, toalett, hygien- och torkrum. Detplaneras 10 sovrum med 24 bäddar. Uppgiften är att undersöka om det går att uppfylla dagenskrav på inomhusmiljö vad gäller uppvärmning, ventilation och elbehov i svårtillgänglig miljö därmöjligheten till extern el inte finns tillgänglig. Rapporten presentera även beräkningar ochinformation som belyser möjliga energisparande åtgärder och vilken effekt de har påenergikonsumtionen.

Logistik och Supply Chain Management är något som blivit allt viktigare för företag att bemästra och där många upptäckt att det finns stora konkurrensfördelar att hämta för den som gör det rätt. Att arbeta för att förbättra sina leverantörer och deras prestationer har blivit en allt viktigare del för företag idag och leverantörsrelationer är därför något som blivit allt viktigare. Leverantörsrelationer blir desto viktigare i branscher där det inte finns möjlighet att byta leverantörer och där produkten är väldigt komplex. En sådan bransch är vattenkraften i Sverige.Vattenkraften stod 2012 för 45 % av Sveriges elproduktion och är på så sätt en väsentlig del i den svenska elförsörjningen. Detta samtidigt som det inte ger några utsläpp och är det största reglerbara produktionssättet av el.

Mänskligheten står inför många utmaningar. Påtaglig är den förändring av klimatet som sker till följd av mänsklig aktivitet. En förändring av den globala energiförsörjningen är ett måste för att undvika ytterligare klimatförändringar. Fortsatta åtgärder bör vidtas för att minska användandet av fossila bränslen som kol, olja, och naturgas och istället öka användningen av långsiktigt uthålliga och miljövänliga energikällor.Skogsindustrin har alltid varit en stor användare av elkraft. Till följd av 1990-talets reformer, skärpta miljökrav och införandet av elcertifikatsystemet tillsammans med stigande elpriser har möjligheter skapats för skogsindustrin att genomföra investeringar i kraftvärmeproduktion.Denna studie syftar till att kartlägga den framtida utvecklingen av kraftvärme i skogsindustrin (massa- och pappersindustrin), där elcertifikatsystemets påverkan är i fokus.

Jämtkraft AB är ett kommunalägt företag som bland annat levererar el och fjärrvärme till Östersund stad. Kraftvärmeanläggningen i Lugnvik består av 3 pannor, panna 1 och 2 är äldre hetvattenpannor som eldas med biobränslen och torv, de används mestadels vid kallt väder och under sommaren. I kraftvärmeverket som kallas panna 3 eldas en blandning av biobränsle, returträ och torv. Panna 3 är en cirkulerande fluidiserande bädd (CFB) på 125 MW där 45 MW är elproduktion. Torv sameldas ofta med biobränsle eftersom det minskar risken för olika driftsproblem i pannan.

Riksdagen har satt upp mål att det år 2020 ska vara möjligt att bygga vindkraft för en elproduktion på 30 TWh. Jämfört med de 3,5 TWh som vindkraften producerade år 2010 är det en kraftig utbyggnad som kräver planering. Över hälften av den kommande kapaciteten projekteras för i områden med kallt klimat. Vid grundläggning i kallt klimat är problematiken kring tjäle något som ständigt måste beaktas. Grundläggning av fundament sker vanligtvis på frostfritt djup, oftast uppskattat från enklare beräkningar eller generaliserade kartor.

Norra Djurgårdsstaden, en ny stadsdel i Stockholms innerstad, utvecklas av Fortum och ABB till ett "smart elnät". Det smarta elnätet i Norra Djurgårdsstaden kommer att bestå av den samling integrerade tekniska lösningar som ska möjliggöra att elnätet och dess abonnenter kan bidra till en hållbar utveckling samt anpassa elmarknaden till människors liv och ett optimalt utnyttjande av energi. Tillförlitlighet, energieffektivitet, förnybar elproduktion från vindkraft och solceller samt integration av elfordon är fokusområden för det smarta elnätet i Norra Djurgårdsstaden. Drift- och underhållskostnader för Fortum i Stockholms elnät är uppskattningsvis cirka 38 miljoner SEK. Det ligger därför ett stort intresse hos energibolag som Fortum att optimera och effektivisera underhållet av elnätet.

Trots upprepade varningar om globala konsekvenser till följd av utsläpp av växthusgaser fortsätter dessa att öka i världen. Huvudsakligen kommer växthusgasutsläpp från förbränning av fossila bränslen, något som enbart i Europa är källan till över hälften av all elproduktion. Att endast byta ut de fossila bränslena mot miljövänliga alternativ skulle ta lång tid, därför ligger mycket fokus även på energibesparingar. Hushållens elanvändning är en viktig sektor där mycket forskning utförts, här ingår bland annat elanvändningen för diskmaskiner där flertalet alternativa tekniker för minskad elanvändning tagits fram. Diskmaskiner med ångtillförsel i fördiskstadiet är en sådan teknik som finns ute på marknaden i dagsläget.

Trots upprepade varningar om globala konsekvenser till följd av utsläpp av växthusgaser fortsätter dessa att öka i världen. Huvudsakligen kommer växthusgasutsläpp från förbränning av fossila bränslen, något som enbart i Europa är källan till över hälften av all elproduktion. Att endast byta ut de fossila bränslena mot miljövänliga alternativ skulle ta lång tid, därför ligger mycket fokus även på energibesparingar. Hushållens elanvändning är en viktig sektor där mycket forskning utförts, här ingår bland annat elanvändningen för diskmaskiner där flertalet alternativa tekniker för minskad elanvändning tagits fram. Diskmaskiner med ångtillförsel i fördiskstadiet är en sådan teknik som finns ute på marknaden i dagsläget.