Sök:

Sökresultat:

65 Uppsatser om Förnybara energisystem - Sida 3 av 5

FEM-simulering av en anisotrop diffusionsmodell för fukttransport i trÀ

FrÄgor kring miljön Àr idag högst aktuella speciellt diskuteras alternativa energisystem. OlikabegrÀnsade energiresurser debatteras samtidigt som en stor del av energin gÄr till spill i formav bland annat vÀrme.PÄ flera sÀtt utvÀrderas olika alternativ för effektivisering och förnyelse av system föruppvÀrmning. För att se framÄt mot en hÄllbar utvecklig genom att möta tillgÄng ochefterfrÄgan av energi behöver nya innovationer undersökas och utvÀrderas.Den hÀr rapporten utreder nyttiggörande av lÄgtempererad spillvÀrme för uppvÀrmning. Irapporten jÀmförs tillgÄngen pÄ spillvÀrme frÄn en Coop-butik, som Àr planerad pÄ Backaplan,med efterfrÄgan pÄ uppvÀrmning och tappvarmvatten i bostÀder i nÀromrÄdet. Dessa skullekunna sammankopplas i ett sÄ kallat nÀrvÀrmesystem.SpillvÀrmen frÄn Coop skulle inte kunna tÀcka hela vÀrmebehovet, dels effektmÀssigt och delstemperaturmÀssigt, sÄ systemet behöver kompletteras.

Rening av kopparhaltigt dagvatten frÄn koppartak

FrÄgor kring miljön Àr idag högst aktuella speciellt diskuteras alternativa energisystem. OlikabegrÀnsade energiresurser debatteras samtidigt som en stor del av energin gÄr till spill i formav bland annat vÀrme.PÄ flera sÀtt utvÀrderas olika alternativ för effektivisering och förnyelse av system föruppvÀrmning. För att se framÄt mot en hÄllbar utvecklig genom att möta tillgÄng ochefterfrÄgan av energi behöver nya innovationer undersökas och utvÀrderas.Den hÀr rapporten utreder nyttiggörande av lÄgtempererad spillvÀrme för uppvÀrmning. Irapporten jÀmförs tillgÄngen pÄ spillvÀrme frÄn en Coop-butik, som Àr planerad pÄ Backaplan,med efterfrÄgan pÄ uppvÀrmning och tappvarmvatten i bostÀder i nÀromrÄdet. Dessa skullekunna sammankopplas i ett sÄ kallat nÀrvÀrmesystem.SpillvÀrmen frÄn Coop skulle inte kunna tÀcka hela vÀrmebehovet, dels effektmÀssigt och delstemperaturmÀssigt, sÄ systemet behöver kompletteras.

Modellering och energieffektivisering av befintligt markvÀrmesystem : Med fokus pÄ vÀderlekens pÄverkan pÄ ett markvÀrmesystems energibehov och potentiella styrmetoder för markvÀrme

Syftet med markvÀrme i stadsmiljöer Àr ofta att hÄlla gator, torg och andra relevanta markytor snö- och halkfria, till nyttan av att kunna undvika snöröjning. MarkvÀrme Àr dock en dyr affÀr och problematisk för miljön.Tekniska verken i Linköping AB Àr en kommunalÀgd koncern som bland annat producerar och levererar fjÀrrvÀrme, fjÀrrkyla och markvÀrme som en tjÀnst inom divisionen Energi. Företaget har sett ett behov att utreda möjligheten att energieffektivisera markvÀrmen, dÄ man ser att slutanvÀndningen av energi Àr för hög och kunderna inte Àr beredda att betala de priser som satts för markvÀrmen.Examensarbetet har syftat till att kartlÀgga dagslÀgets markvÀrme i Linköping och utreda förÀndringsmöjligheter som kan leda till en energieffektivisering och hur detta pÄverkar företagets produktion och kostnader.KartlÀggningen av markvÀrmen har visat att det finns ett behov av att standardisera och förbÀttra styrningen i markvÀrmesystemens undercentraler. Förslag har dÀrmed tagits fram att komplettera befintliga styrsystem, som har marktemperaturgivare, med fuktgivare, nederbördsgivare och att med den utrustningen inrikta sig pÄ prognosstyrning för att minska slutanvÀndningen av energi dÄ behovet av markvÀrme Àr litet.EnergieffektiviseringsÄtgÀrden har utretts med hjÀlp av en klimatmodell, utvecklad i ett berÀkningsverktyg för simulering av styrmetod och vÀderlek. Modellen Àr ett marktvÀrsnitt som representerar markvÀrmens konstruktion och styrning och tar hÀnsyn till vÀderlek som pÄverkar markytans temperatur.

Simulering av lÄngtidsvÀrmelager för drift i kraftvÀrmesystem

Syftet med den hÀr rapporten Àr att göra en undersökning av möjligheterna för anvÀndning av lÄngtidsvÀrmelager för drift i kraftvÀrmesystem. Projektet han initierats av adj. professor Heimo Zinko, IKP Energisystem i form av bidrag till ett projekt inom IEA, Annex VIII. Projektet utförs i samarbete med Svensk FjÀrrvÀrme, Tekniska Verken AB i Linköping, ENA Energi AB i Enköping och ZW Energiteknik i Nyköping. Projektet har genomförts av tvÄ examensarbetare vid Linköpings Tekniska Högskola under höstterminen 2006.Projektet har delats in i tvÄ studier dÀr ENA Energi AB i Enköping och Tekniska Verken AB i Linköping har varit de tvÄ studieobjekttiven.

Utnyttjande av lÄgtempererad spillvÀrme - Förstudie om uppvÀrmning av bostÀder genom tillvaratagande av restvÀrme frÄn en livsmedelsbutik

FrÄgor kring miljön Àr idag högst aktuella speciellt diskuteras alternativa energisystem. OlikabegrÀnsade energiresurser debatteras samtidigt som en stor del av energin gÄr till spill i formav bland annat vÀrme.PÄ flera sÀtt utvÀrderas olika alternativ för effektivisering och förnyelse av system föruppvÀrmning. För att se framÄt mot en hÄllbar utvecklig genom att möta tillgÄng ochefterfrÄgan av energi behöver nya innovationer undersökas och utvÀrderas.Den hÀr rapporten utreder nyttiggörande av lÄgtempererad spillvÀrme för uppvÀrmning. Irapporten jÀmförs tillgÄngen pÄ spillvÀrme frÄn en Coop-butik, som Àr planerad pÄ Backaplan,med efterfrÄgan pÄ uppvÀrmning och tappvarmvatten i bostÀder i nÀromrÄdet. Dessa skullekunna sammankopplas i ett sÄ kallat nÀrvÀrmesystem.SpillvÀrmen frÄn Coop skulle inte kunna tÀcka hela vÀrmebehovet, dels effektmÀssigt och delstemperaturmÀssigt, sÄ systemet behöver kompletteras.

Vindkraft i Sverige : NulÀge och framtidsutsikter med fokus pÄ energilagring

Den hÀr rapporten Àr gjord för ett kandidatexamensarbete pÄ KTH inom programmet industriell ekonomi med inriktning mot energisystem och hÄllbar utveckling. Bakgrunden till studien Àr den ökning av andelen elektricitet i Sverige som genereras frÄn förnybara energikÀllor, dÀr lagstiftning och politiska mÄl kring utslÀpp av vÀxthusgaser har varit drivande faktorer. Vindkraft Àr en av dessa förnybara energikÀllor och produktionen av elektricitet frÄn vindkraft har pÄ senare tid ökat kraftigt i Sverige.Den ökade mÀngden vindkraft som ingÄr i det svenska energisystemet stÀller ökade krav pÄ regleringen av produktionen i elnÀtet dÄ vindkraftens effekt varierar med vindhastigheten, den Àr intermittent. I dagslÀget Àr det frÀmst vattenkraften som anvÀnds för reglering av vindkraften, men den Àr till största del utbyggd i norra Sverige och transmissionsbegrÀnsningar i elnÀtet gör att dess förmÄga att reglera elproduktion i södra Sverige Àr begrÀnsad.Studiens mÄl Àr att svara pÄ om det finns teknologier för lagring av energi som Àr lÀmpliga och ekonomiskt hÄllbara för anvÀndning i Sverige samt hur dagslÀget för vindkraften ser ut i Sverige. En omfattande studie av de i dagslÀget aktuella teknologierna för lagring av energi utförs.

Energieffektivisering pÄ GETRAG All Wheel Drive AB

En ökad kostnadseffektivitet i svenska företag Àr viktigt för att dessa ska kunna bibehÄlla sin internationella konkurrenskraft. DÄ el- och andra energipriser förutsÀgs stiga i framtiden ökar Àven företagens energikostnader. Genom energieffektivisering kan företag minska sina kostnader utan att förlora konkurrenskraft.Detta arbete har utförts pÄ GETRAG All Wheel Drive AB i Köping och syftar till att kartlÀgga företagets energianvÀndning och dÀrigenom lokalisera potentiella möjligheter till energieffektivisering av företagets olika processer. KartlÀggningen har haft sÀrskilt fokus pÄ elenergianvÀndningen dÄ denna stÄr för den största kostnaden bland energislagen. HÀnsyn har endast tagits till möjliga besparingar och ingen investeringskostnad för effektiviseringsÄtgÀrderna har berÀknats.KartlÀggningen har genomförts genom mÀtningar av elanvÀndningen pÄ produktionsnivÄ i kronhjulstillverkningen samt insamling av övergripande mÀtdata över elanvÀndningen för övriga stöd- och produktionsprocesser.

Effektiva Äterkopplingsverktyg för elanvÀndning : En studie som syftar till att identifiera utvecklingsmöjligheter för att uppnÄ ett mer hÄllbart energisystem Är 2030

Feedback tools support electricity users within the Swedish residential sector to increase their knowledge of electricity and the electricity market as well as to become more aware of their electricity consumption, which in turn encourages a reduction and an increased flexibility of electricity use. The primary aim of this study is to identify and analyse how existing feedback tools can be improved, to ensure that they contribute efficiently to the achievement of the EU objectives congruent with a more sustainable energy system in 2030, emphasizing: greenhouse gas reduction, increased energy efficiency and an increased share of renewable energy. In order to reach the primary aim of this study, existing feedback tools have been identified and mapped and interviews with feedback tools providers have been conducted. The study is limited to three research areas: the practical functions of feedback tools, available technology and the use of feedback tools.The use of more efficient feedback tools will provide an increased success rate for energy management, which includes both behavioural changes and energy efficiency. According to the results from the interviews conducted for this study, an increased use and user frequency is important to utilise the energy management potential.

Energianalys av Lavalverkstaden : Siemens Industrial Turbomachinery

Det svenska elpriset har under de senaste Ären stigit kraftigt vilket inneburit avsevÀrt högre energikostnader för mÄnga företag. Siemens Industrial Turbomachinery i FinspÄng Àr en av dessa och har under en lÀngre tid sett hur energianvÀndningen ökar för varje Är, framförallt pÄ grund av en allt intensivare produktion. Företaget vill dÀrför se över energianvÀndningen i verksamheten. En energikartlÀggning och ÄtgÀrdsförslag av den största produktionsbyggnaden pÄ omrÄdet, Lavalverkstaden, Àr ett steg i den riktningen. EnergikartlÀggningen har i grunden baserats pÄ mÀtningar för att fÄ en översiktlig bild över hur energianvÀndningen ser ut. Det sker genom att dela in energianvÀndningen i enhetsprocesser.

SolvÀrme eller solel för uppvÀrmning för smÄhus?

VÀrlden stÄr idag inför ett antal stora utmaningar varav en viktig handlar om att ersÀtta fossila brÀnslenmed förnybara alternativ. FN rapporterar om dystra konsekvenser för vÄrt klimat frÀmst orsakat av mÀnniskans utslÀpp av vÀxthusgaser. Tillvaratagandet av solenergi anses vara en viktig resurs i omstÀllningen mot ett mer klimatneutralt energisystem. AnvÀndningen av solel har under de senaste Ären ökat kraftigt i Sverige samtidigt som tekniken utvecklats och priserna sjunkit. AnvÀndningen av solvÀrme har dÀremot inte ökat i lika stor omfattning de senaste Ären (fÀrre antal installerade solfÄngare Är 2012 jÀmfört med Är 2011) trots att Sverige har ett stort uppvÀrmningsbehov och ett stort antal soltimmar.Detta examensarbete har i huvudsak syftat till att undersöka och jÀmföra olika solbaserade uppvÀrmningssystem ur energi, ekonomi och miljöperspektiv.

Förnyelsebar energi istÀllet för animaliskt protein : systemanalys av en möjlig livsstilsförÀndring

Olika studier visar att animalieproduktionen, sett ur ett livscykelperspektiv, Àr en energikrÀvande verksamhet som tar stora markarealer i ansprÄk. I vÀstvÀrlden konsumeras i genomsnitt större kött- och proteinmÀngder Àn vad kroppen behöver ur nÀringssynpunkt. Syftet med studien Àr att ur ett livscykelperspektiv och för svenska förhÄllanden kvantifiera den anvÀndbara energi frÄn förnyelsebara resurser som kan ersÀtta anvÀndningen av fossila resurser, vid en minskad konsumtion av mjölk, nöt- och flÀskkött motsvarande 5 kg protein per person och Är. Detta motsvarar ca 15 % av dagens totala proteinkonsumtion i Sverige, 33 kg per person och Är, och ca 23 % av dagens konsumtion av animaliskt protein, 22 kg per person och Är. Det rekommenderade intaget av protein Àr 20 kgper person och Är.

En gemensam nordisk slutkundsmarknad : Konsekvenser och vÀgval för aktörer pÄ en elmarknad under förÀndring.

Som ett led i en naturlig utveckling har de nordiska lĂ€nderna tillsammans beslutat sig för att minska barriĂ€rerna och harmonisera processer mellan lĂ€nderna och pĂ„ sĂ„ sĂ€tt möjliggöra för en gemensam nordisk elmarknad. År 2008 pĂ„börjades arbete med harmoniseringen, vilken syftar till att möjliggöra för kunden att handla sin el frĂ„n samtliga nordiska lĂ€nder. Tillförlitliga elleveranser och effektiva och konkurrensmĂ€ssiga elpriser ska förĂ€ndra konkurrensbilden och elmarknaden ska anta ett mer marknadsanpassat utseende.  Syftet med den hĂ€r rapporten Ă€r att studera hur ett elföretag kommer att pĂ„verkas av utvecklingen mot en gemensam nordisk slutkundsmarknad. I ett första steg presenteras nulĂ€get pĂ„ den svenska elmarknaden, vartefter ett scenario har tagits fram, baserat pĂ„ förvĂ€ntade förĂ€ndringar pĂ„ elmarknaden. Scenariot syftar till att ge en överskĂ„dlig bild av elmarknaden Ă„r 2020, men har sin tyngdpunkt i arbetet med en gemensam nordisk slutkundsmarknad.

Energilagring för företag i Finland

Förnybara energikÀllor som vindkraft och solenergi Àr numera vÀletablerade energikÀllor i stora delar av vÀrlden. Stor tillvÀxt av förnybara energikÀllor vars elproduktion inte kan förutses dÄ den Àr beroende av vÀdret gör energilagring till en viktig komponent inom elsystem. Under starka vindar kan ett vindkraftverk överproducera el. Det innebÀr att kraftverket producerar mer el Àn vad som gÄr att sÀlja pÄ elmarknaden och man tvingas ge bort elen. Under andra perioder dÄ det nÀstan inte blÄser alls kan elpriserna stiga enormt eftersom det blir brist pÄ el.

Reglering av fracking i EU - en aktörsanalys

Hydraulisk sprÀckning ? i debatten omnÀmnd som fracking ? Àr en kontroversiell energiteknik som vÀckt starka kÀnslor. Genom att borra horisontella cementrör i skifferformationer och sedan pÄföra en kemikaliespetsad vattenblandning under tryck har bunden gas kunnat utvinnas. Fracking medför en rad miljörisker och adderar ett nytt fossilt brÀnsle i en tid nÀr vÀrlden stÄr i behov av att lÀmna den fossila eran. Tekniken har mellan Ären 2010-2013 pÄverkat den globala energisituationen i allmÀnhet och den amerikanska marknaden i synnerhet.

Optimal anvÀndning av fossila naturresurser vid förekomsten av externa miljökostnader

Sammanfattning/Abstract VÀrldens energisystem Àr huvudsakligen baserade pÄ fossila brÀnslen. FörbrÀnning av fossila brÀnslen medför olika konsekvenser för miljön sÄsom ökad vÀxthuseffekt och försurning. Kostnaderna för dessa miljökonsekvenser Àr vanligen externa och dÀrmed sÀllan inkluderade i priserna pÄ marknaden. Mot denna bakgrund Àr det samhÀllsekonomiskt intressant att analysera hur resursanvÀndning och energi-produktion pÄverkas ifall dessa kostnader internaliserades i priserna pÄ vÀrldens energi- och rÄvarumarknader. Som teoretisk bakgrund för analysen presenteras en ekonomisk teori för optimal resursanvÀndning.

<- FöregÄende sida 3 NÀsta sida ->