Sök:

Sökresultat:

1629 Uppsatser om Förnybar energi - Sida 41 av 109

Att sakligt förklara det otÀnkbara : En analys av fotnoterna i romanen Jonathan Strange & Mr Norrell

Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ hur man arbetar med flersprÄkiga barn i förskolan, och hur man ser pÄ modersmÄlsundervisning. Syftet Àr Àven att ta reda pÄ hur de flersprÄkiga barnen med familjer blir bemötta av förskolan och vad lÀroplanen sÀger om mÄngkulturalitet och flersprÄkighet. Genom öppna intervjuer fÄr jag reda pÄ hur pedagogerna sjÀlva anser att förskolan arbetar med de flersprÄkiga barnen, hur de bemöter barnen i förskolan och hur de ser pÄ modersmÄl. I de deltagande observationerna ser jag om det pedagogerna sjÀlva sagt stÀmmer överens med verkligheten i förskolan. Jag valde att intervjua tre informanter och Àven att observera tre andra pedagoger i sju olika situationer, det Àr alltsÄ sex pedagoger som deltagit i studien.

PrissÀttning pÄ elmarknaden: Àr marginalkostnadsprissÀttning det enda alternativet?

Det finns ett missnöje bland mÄnga svenska energikonsumenter över ökningen av priset pÄ energi. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka konsekvenser en förÀndring av prissÀttningsmetoden, frÄn marginalkostnadsprissÀttning till genomsnittskostnadsprissÀttning, fÄr för vÀlfÀrdsfördelningen mellan elmarknadens producenter och konsumenter. Enligt ekonomisk teori maximeras marknadens totala överskott med det pris som etableras pÄ en fri marknad i jÀmvikten mellan efterfrÄgan och utbud. Om vÀlfÀrd definieras i termer av effektivitet, Àr dagens form av prissÀttning det bÀsta alternativet. Med hjÀlp av ett subjektivt rÀttviseperspektiv kan dock argument resas för att istÀllet ha som mÄlsÀttning att maximera konsumentöverskottet, och dÄ kan genomsnittskostnadsbaserad prissÀttning vara en möjlig lösning.

Papper i retur: en ekonometrisk studie gÀllande
Ätervinningsgraden av returpapper

Sedan 70-talet har Ă„tervinning av papper ökat i en snabb takt. Förutom miljöfaktorer spelar ekonomiska incitament en avgörande roll. Att anvĂ€nda returpapper vid nytillverkning av papper Ă€r ett sĂ€tt för pappersindustrin att spara energi och pĂ„ sĂ„ sĂ€tt pengar. Återvinning av papper Ă€r dĂ€rmed viktigt ur sĂ„vĂ€l ett politiskt som nationalekonomiskt perspektiv. Föreliggande studie avser att studerar fem faktorer som kan antas pĂ„verka graden av Ă„tervinning.

FörutsÀttningar för storskalig fastighetsanknuten energiproduktion i den befintliga infrastrukturen

MiljöfrÄgor har fÄtt en allt större betydelse i dagens samhÀlle, sÄ Àven i fastighetsbranschen. Dagens nyproducerade byggnader Àr lÄngt mer energieffektiva Àn byggnader som uppfördes för bara nÄgot Ärtionde sedan. Utrymmet för ytterligare miljöbesparingar pÄ de enskilda fastigheterna minskar dock i takt med att byggnaderna blir allt mer energisnÄla, vilket leder till att de största miljövinsterna finns att hÀmta i energin som tillförs fastigheten.För att kunna erbjuda sina kunder garanterat grön energi undersöker Skanska nu möjligheterna för gemensamt Àgd energiproduktion för el via vindkraft och vÀrme via solfÄngare som ansluts till den befintliga infrastrukturen. PÄ det sÀttet kan man uppnÄ större volymer, minska energiförluster och fÄ en mer rationell energiproduktion med stordriftsfördelar jÀmfört med fastighetsspecifika energilösningar sÄ som exempelvis bergvÀrme.Skanska tÀnker sig att dessa anlÀggningar pÄ ett eller annat sÀtt lÄngsiktigt ska vara bundna till de fastigheter som Àr anslutna till anlÀggningen. Det har dock efter granskning av gÀllande fastighetsrÀttslig lagstiftning samt efter intervjuer med sakkunniga, visat sig att denna koppling skulle vara svÄr att Ästadkomma rent fastighetsrÀttsligt.

Energiskogens pÄverkan pÄ ett landskap

Vi lever idag pÄ ett sÀtt som stÀller stora krav pÄ vÄr miljö och omgivning. Ett sÀtt att minska mÀnniskans klimatpÄverkan Àr att anvÀnda mer förnyelsebar energi. En sÄdan förnyelsebar kÀlla Àr energiskog, vilket kan bli ett viktigt biobrÀnsle. Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur de karaktÀrer som finns i ett landskap kan pÄverkas, utvecklas och förÀndras av en energiskogsodling, med fokus pÄ den visuella karaktÀren och upplevelsen av landskapet. En viktig frÄgestÀllning har varit om allmÀnna intressen kan tillgodoses, som i detta fall energiförsörjning, möjlighet till upplevelse och rekreation och att bevara kulturvÀrden, samtidigt som hÀnsyn tas till enskilda ekonomiska intressen.Det landskap som undersökts Àr LÄnghundraleden, en dalgÄng en mil sydöst om Uppsala.

KvalitetssÀkrad projektering av lÄgenergibyggnader

Karlstads kommun ingÄr som en del i en global klimatstrategi för att omsÀtta EU:s klimatambitioner. En innebörd av detta Àr att Karlstads kommun har antagit ett generellt krav pÄ en lÀgre specifik energianvÀndning av lokaler och byggnader pÄ 80 kWh/m2 och Är. Rapport har gjorts i samarbete med Karlstads kommuns teknik- och fastighetsförvaltningen med syfte att identifiera problemen som uppstÄr i projekteringsprocessen. Syftet Àr Àven att ge förslag pÄ ÄtgÀrder som förbÀttrar denna process samt att se om en energisamordnare kan vara en del av lösningen och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt. Till grund för rapporten genomfördes ett antal intervjuer med projektledare pÄ teknik- och fastighetsförvaltningen samt med typiska projektörer som teknik- och fastighetsförvaltningen samarbetar med. Landstingsfastigheter intervjuades för att göra en jÀmförelse mellan dessa bÄda organisationers arbetssÀtt. Under intervjuarbetet uppmÀrksammades ett antal Äterkommande orsaker till varför det inte fungerar tillfredstÀllande i byggprocessen.

Resurseffektiv energieffektivisering av flerbostadshus : FrÄnluftsvÀrmepumpar i kombination med fjÀrrvÀrme

FjÀrrvÀrme tÀcker i dagslÀget cirka 56 procent av energibehovet för uppvÀrmning och varmvatten i svenska bostadssektorn. Denna siffra förvÀntas minska i och med ökade energieffektiviseringsÄtgÀrder och installationer av alternativa vÀrmekÀllor. Det har blivit allt vanligare att bÄde fastighetssektorn och olika miljöklassningssystem fokuserar pÄ att minska mÀngden inköpt energi och ett sÀtt att göra detta pÄ Àr att installera frÄnluftsvÀrmepumpar som ett komplement till fastighetens primÀra uppvÀrmningssystem. Det kommunalÀgda bostadsbolaget AB StÄngÄstaden planerar att utföra detta i flerbostadshus dÀr FTX-system av flera anledningar inte Àr möjligt att installera. Installationen Àr aktuell i fastigheter som i dagslÀget har frÄnluftsventilation och sjÀlvdrag samt Àr högre Àn tre vÄningar.Installationen kommer att pÄverka den lokala fjÀrrvÀrmeleverantören Tekniska verken AB och dÄ Àven de Àr kommunalÀgda finns det ett intresse i att utreda de effekter som frÄnluftsvÀrmepumparna kommer att ha pÄ de bÄda företagen samt pÄ kommunen i stort.

IT-system och organisationsutveckling

This report describes work on the thesis ?IT systems and organizational development?. The work is carried out on Stocksbro Energi AB, during spring 2009. The company wanted better flow in their production but also review if the inventory management function located in Visma SPCS Administration 2000, could be used in the organization. Under the first part of this report the system were tested to ensure if the system would work together with the organization.

Permakultur i Byggandet : En utredning inför uppförande av en miljöanpassad utbyggnad av skola i Ljusdal

BerÀkningar visar att det med nuvarande befolkning och en vÀsterlÀndsk levnadsstandard behövs upp till sju jordklot för vÄr försörjning. Tillsammans förbrukar USA och Europa 2/3 av jordens resurser varav flera dÀrtill redan Àr överutnyttjade. Jordens nuvarande befolkning förbrukar i dagslÀget 120 % mer av jordens resurser Àn vad som Àr hÄllbart. Med den vÀsterlÀndska mÀnniskans nuvarande genomsnittliga livsstil förmÄr jorden bara försörja en miljard innevÄnare pÄ ett hÄllbart sÀtt.Ofta Àr energieffektiviseringar och energibesparingar de lösningar som föreslÄs för att lösa de problem som det medför. Naturligtvis Àr det viktigt att spara energi men de tekniska lösningar som finns för att energieffektivisera kan inte ensamma utgöra en lösning.

Energieffektivisering av bostÀder : En analys av ÄtgÀrder som kan förbÀttra energiprestandan i flerbostadshus

Efficient energy use in the housing sector is crucial for achieving a sustainable society. The expansion of this sector only represents a fraction of the existing houses, hence it?s within the existing houses the potential for energy savings lie. This potential has been analyzed in order to determine if it?s possible to cut the current energy demand in half.

Experiment kring kompaktering av sjÀlvbeskrivande dataformat

XML och JSON Àr tvÄ populÀra sjÀlvbeskrivande format för dataöverföring pÄ Internet. För att minska kostnader i form av tid och energi vid dataöverföring anvÀnds ofta komprimering. PÄ webben anvÀnds generella komprimeringsalgoritmer för att minska storleken pÄ data i sjÀlvbeskrivande format. Ett sÀtt att i vissa fall minska storleken ytterligare Àr att strukturera om datamÀngden sÄ att redundansen minskar men semantiken behÄlls intakt. I detta arbete undersöks förhÄllandet mellan den ökade tidsÄtgÄngen för databehandling som en omstrukturering innebÀr och den minskade överföringstid som uppstÄr tack vare den reducerade datastorleken.

Projekt Vindkraftverk 12:15 : En innovation inom vindkraftverk för hemmabruk

Projektet 12:15 grundar sig i projektbestÀllarens Henrik Rudbergs önskan att kunna fortsÀtta hjÀlpa mÀnniskor. Henrik Rudberg vill nu ta steget in i elförsörjningsbranchen. För att tillmötesgÄ projektbestÀllarens önskan om produkten togs tre lösningsförslag fram. Dessa vÀgdes sedan emot varandra och stÀlldes emot en kravspecifikation. Författarens ansÄg sedan, efter vÀgning mot kravspecifikationen i denna C-uppsats, att lösningsförslag 3 bÀst stÀmde överens med författarens kravspecifikation samt projektbestÀllarens önskan om produkten.

Verksamhetsrelaterade nyckeltal och stÀndiga förbÀttringar för energieffektivisering och rapportering i industrifastigheter

Kils Energi Àr ett litet fjÀrrvÀrmenÀt med 620 abonnenter, de flesta villor. Med en lÄg linjetÀthet Àr det viktigt att ha sÄ lÄga kostnader som möjligt, och dÀrmed ett effektivt system dÀr sÄ mycket som möjligt av vÀrmen anvÀnds. För att i framtiden kunna besluta om förbÀttringar i systemet behövs en utredning av systemet för djupare förstÄelse av hur nÀtet fungerar idag. För att lÀra kÀnna systemet utreddes i detta examensarbete var den abonnent som hade det lÀgsta differenstrycket, var de största tryckfallen fram till denna abonnent skedde, hur detta differenstryck skulle kunna förbÀttras och om det Àr ekonomiskt försvarsbart. Samt vilken framledningstemperatur som idag har den lÀgsta driftskostnaden, vad som skulle hÀnda med trycket om den framledningstemperaturen skulle hÄllas vid -20? Celsius och vilket flöde som Àr det högsta möjliga innan maxtrycket pÄ 16 bar nÄs.

Lever kostekonomstudenter som de lÀr? - En undersökning om frukost

Det huvudsakliga syftet med vÄrt examensarbete har varit att ta reda pÄ hur kostekonomstudenters frukost ser ut. För att fÄ reda pÄ detta har vi skickat ut en kostregistrering med kompletterande frÄgor till kostekonomstudenter i UmeÄ och Göteborg. Resultatet visar att kostekonomstudenter har en positiv instÀllning till frukost och att de Àr nöjda med sin frukost. Det har Àven framkommit att studenterna sÀger att de Ät som de brukar under kostregistreringen. Av resultatet kan man Àven utlÀsa att studenterna har ett för lÄgt intag av energi.

Snökyla för Bosch Rexroth Group

I detta examensarbete behandlas möjligheterna för Bosch Rexroth Group i Mellansel att sĂ€nka framledningstemperaturen till fabriken pĂ„ befintlig sjökyla genom att den integreras med en snökylanlĂ€ggning. Även andra kopplingslösningar behandlas.Med stigande el- och energipriser, och för den delen pĂ„verkan av miljön, finns det incitament för att hitta andra alternativ till kyla. Ett sĂ€tt Ă€r att utnyttja frikyla Ă€r genom att anvĂ€nda kallt bottenvatten frĂ„n sjöar. Ett annat sĂ€tt Ă€r att utnyttja lagrad kyla frĂ„n snö och is, sĂ„ kallad snökyla.Den största delen av snöns kylenergi gĂ„r att finna i den sĂ„ kallade smĂ€ltvĂ€rmen. Detta kallas Ă€ven snöns latenta energi och Ă€r vĂ€ldigt hög i förhĂ„llande till andra material.

<- FöregÄende sida 41 NÀsta sida ->