Sök:

Sökresultat:

1629 Uppsatser om Förnybar energi - Sida 33 av 109

Integrera Naturkunskap med Idrott och hÀlsa i gymnasieskolan

Intresset för naturvetenskapen sjunker allt mer bland elever. Övergripande syfte med detta arbete Ă€r att öka intresse och förstĂ„else för naturvetenskapen genom att integrera Naturkunskap med Idrott och hĂ€lsa pĂ„ gymnasiet. Med hjĂ€lp av intervjuer undersöktes möjligheterna av att kunna integrera Ă€mnena och vad lĂ€rare och elever ansĂ„g om det. Resultatet visar att eleverna anser Naturkunskap vara ganska ointressant och svĂ„rt, dĂ€remot ses Idrott och hĂ€lsa som roligt och lĂ€tt. BĂ„de lĂ€rare och elever Ă€r överlag positiva till att integrera Naturkunskap med Idrott och hĂ€lsa och ser det som ett bra sĂ€tt för att öka intresse och förstĂ„else för naturvetenskapen.

Energieffektivisering av flerbostadshusen pÄ Granbergshöjden : En studie om solenergi och energieffektivisering

Det svenska byggnadsbestÄndet Àr i stort behov av att energieffektiviseras. Framförallt byggnader som Àr gjorda under det sÄ kallade miljonprogrammet som innebar att en miljon bostÀder skulle byggas under 1960-talet och början pÄ 1970-talet. Gimmel Fastigheter Àr ett fastighetsbolag som Àger 24 stycken lamellhus pÄ Granbergshöjden i BollnÀs. Dessa byggnader Àr uppförda under denna period och Àr dÄligt vÀrmeisolerade samt har fuktlÀckage frÄn takkonstruktionen. Gimmel Fastigheter planerar utifrÄn detta att byta takkonstruktion frÄn de horisontella taken till ett sadeltak och samtidigt tillÀggsisolera vindsbjÀlklaget.

HÄllbarhet i svensk tomatproduktion : med utblick mot tomatproduktionen i NederlÀnderna och Spanien

Tomater finns i dagligvaruhandeln Äret runt. I Sverige finns ingen produktion av tomater vintertid och dÄ behöver de importeras frÄn lÀnder som har ett varmare klimat. Sverige har en egen produktion av tomater frÄn april till november. Trots egen produktion kan inte efterfrÄgan pÄ marknaden mötas, inte ens pÄ sommaren. I Sverige har koldioxidsskatterna och diskussionerna om fortsatta höjda skatter i framtiden fÄtt mÄnga odlare att byta uppvÀrmning frÄn fossila brÀnslen till förnybar energi.

Utveckling av virtuella vÀrlden "Krimlab" - Spelbaserat lÀrande för tonÄringar

I dagens samhÀlle blir det allt mer intressant att spara energi, dels med tanke pÄ miljön och dels föratt minska pÄ utgifterna. Denna energi ska sparas pÄ ett sÄdant sÀtt att effekten för anvÀndarna blirsÄ liten som möjligt.I denna rapport beskrivs hur ett reglersystem kan byggas för att minska energiförbrukningen hosvÀxthus genom att reglera belysningen pÄ ett effektivt sÀtt. Systemet Àr helt automatiskt vilket göratt anvÀndarna inte behöver tÀnka pÄ styrningen av lamporna alls nÀr vÀl systemet Àr uppsatt ochkonfigurerat.För att styra lamporna pÄ ett bra sÀtt mÀts det inkommande ljuset med en PAR-sensor. LampornatÀnds och slÀcks dÀrefter beroende pÄ ljusmÀngden och Àven pÄ hur varmt, eller kallt, det Àr ivÀxthusen.Styrningen av belysningen sker med en mikrokontroller frÄn Microchip, en PIC18F4620 som Àrprogrammerad i C18. Kringkomponenter som portexpasioner, klocka och relÀer anvÀndes ocksÄ föratt bygga ett bra reglersystem.Resultatet Àr att det Àr möjligt att bygga ett reglersystem med begrÀnsad budget som styr lampornapÄ ett effektivt sÀtt.

LÀsning, kommunikation och sprÄk : Hur de integreras i en undervisning som utgÄr frÄn skönlitteratur

Syfte med arbetet Àr att undersöka hur lÀrare, i de tidigare Äldrarna, arbetar med skönlitteratur och elevnÀra texter. Vi har undersöka hur lÀrare vÀljer texter till eleverna och vilket samarbete de har med bibliotek och bibliotekarie för att finna passande litteratur. Vi ville ocksÄ ta reda pÄ vilket syfte lÀrare har nÀr de anvÀnder skönlitteratur i sin undervisning.  Undersökningen bygger pÄ intervjuer som har genomförts med lÀrare och sedan kategoriserats utefter de svar vi fÄtt. I resultatet kommer vi fram till att det bÄde finns möjligheter och en del hinder nÀr lÀrare ska arbeta med skönlitteratur. Elevers eget intresse, hemmiljö, samt vilka resurser som finns till hand har betydelse för lÀrarens arbete.

Energibesparing i Nossebro Energis belysningsanlÀggningar

Sveriges elpris har under Ă„ren stigit avsevĂ€rt, nĂ„got som har medfört att intresset förenergieffektivisering och besparingar har ökat markant. Nossebro Energi har valt att seöver den egna fastighetens energiförbrukning och hur den kan sĂ€nkas. Arbetet Ă€rfokuserat pĂ„ belysningen i den del av fastigheten dĂ€r Ă„tgĂ€rder inte redan har genomförts.EnergimĂ€tningar har utförts för att kartlĂ€gga det nuvarande tillstĂ„ndet i derasbelysningsanlĂ€ggningar. MĂ€tresultaten gav underlag till de Ă„tgĂ€rdsförslag som redovisasi rapporten. ÅtgĂ€rdsförslagen innehĂ„ller inga exakta investeringskostnader ellerbesparingskalkyler men beskriver hur omfattande Ă„tgĂ€rden Ă€r.Resultatet visar pĂ„ att de största energibesparingarna kan ske i de Ă€ldrebelysningsanlĂ€ggningarna i fastigheten.

Om luftmotstÄndet.

I detta arbete utreder vi luftmotstÄndets inverkan pÄ en partikel som Àr sÄliten/har den geometriska formen att strömningsmekaniska fenomen kan bortsesifrÄn. Ett övergripande mÄl Àr att lÀsaren efter att ha tagit sig igenom dennauppsats skall inse att luftmotstÄndinteÀr försumbart, i motsats till vad mÄngalÀroböcker i mekanik och fysik vill ge intryck av.Vi börjar med att hÀrleda det vi kallar för standardmotstÄndet, dvs det luftmotstÄnd som Àr riktat omvÀnt mot hastighetsvektorn och proportionellt mot farteni kvadrat. Efter det berÀknar vi kastbanan för en partikel dÀr luftmotstÄndet ÀrinrÀknat. UtifrÄn det löser vi sedan ett rÀkneexempel dÀr vi jÀmför kastbananmed den som erhÄlls om man försummar luftmotstÄndet. DÀrefter diskuterasoptimala utgÄngsvinkeln för kast med olika typer av motstÄnd och styrka medextra fokus pÄ standardmotstÄndet.

FjÀrrkyla i Sundsvall baserad pÄ sjövatten och lagrad snö

I Sverige finns idag ett stort behov av komfortkyla. PÄ grund av ökad datorisering, ökad personaltÀthet i kontorsfastigheter och förbÀttrad vÀrmeisolering ökar behovet kontinuerligt. Komfortkyla kan framstÀllas med i fastigheten placerade konventionella kylmaskiner, men tekniken med fjÀrrkyla Àr pÄ stark frammarsch. FjÀrrkyla fungerar ungefÀr som fjÀrrvÀrme, men med den stora skillnaden att det Àr kyla som distribueras i stÀllet för vÀrme. FjÀrrkylan produceras ofta med vÀrmepumpar i kombination med vÀrmeproduktion, absorptionsvÀrmepumpar eller ur kallt bottenvatten frÄn hav eller sjö.

ADHD

Uppsatsen Àr en kvalitativ undersökning om hur lÀrare arbetar med barn som har ADHD. Förkortningen ADHD stÄr för Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder och Àr en funktionsnedsÀttning. Till undersökningen har fem pedagoger intervjuats. De frÄgor som har funnits i intervjuerna har haft sin tyngdpunkt i hur pedagogerna arbetar med barn som har diagnosen ADHD. Barn som har denna typ av diagnos har oftast svÄrigheter med uppmÀrksamhet, impulsivitet och kan Àven vara hyperaktiva.

Mat och hÀlsa i skola och fritidshem

Syftet med detta examensarbete var att ta reda pÄ vad elever har för Äsikter gÀllande skolmaten samt att undersöka hur pedagoger pÄ fritidshem arbetar med hÀlsa. För att ta reda pÄ detta anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger frÄn fyra olika skolor. PÄ dessa skolor delades Àven enkÀter ut till 148 elever i Ärskurs tre med frÄgor som rör deras matvanor. Resultatet vi fick fram var bland annat att pedagogens egen syn pÄ hÀlsa spelar roll för hur de arbetar med hÀlsa pÄ fritidshem. Genom enkÀtsvaren gick det att utlÀsa att de flesta elever Àter skolmaten varje dag men fÄ tycker det Àr gott, vilket kan tolkas som att elever ser vÀrdet i att fylla pÄ kroppen med energi för att orka med hela skoldagen.

Ett examensarbete om Energideklarationen

Energideklarationen började gÀlla fullt ut vid Ärsskiftet 08/09. Hur det fungerar med den och folks uppfattningar gÄr isÀr lite. Men de flesta Àr positiva till denna och Àr överens om att det Àr en bra sak. Dock sÄ har det och finns fortfarande lite frÄgetecken kring denna som Ànnu inte rÀttats till. Den kommer antagligen att bli Ànnu bÀttre under tidens gÄng nÀr den Àr mer etablerad i fastighetsbranschen.

Effekten av styrketrÀning och energiunderskott pÄ viktminskning hos nybörjarmotionÀrer

SammanfattningEffekten av styrketrÀning och energiunderskott pÄ viktminskning hos nybörjarmotionÀrer.Till dagens datum rÄder ingen strategi för hur fettförlusten kan maximeras och muskelförlusten minimeras (Katzeff et al, 1995). Lockwood (2008) visar att 50 % av individer som endast anvÀnder kostrestriktioner ÄterfÄr sin ursprungliga vikt igen. Kraemer & Ratamess (2008) visar att regelbunden trÀning som involverar stora som smÄ muskelgrupper i samma pass frigör mest anabola hormoner. Muskler offras av kroppen eftersom de tar energi och de kan ge energi via glukoneogenes för att ex. jaga byten.

Spektralanalys av gammautbrott: En studie i ett av Universums mest energirika fenomen

Kosmologiska gammautbrott Àr bland de mest energirika fenomen som observerats i universum. Ursprunget för dessa kraftiga blixtar av gammastrÄlning Àr idag relativt okÀnt, men tros komma ur kollisionereller kollapser av tunga stjÀrnor.  Efter analys av data frÄn detektorerna ombord pÄ Fermi Gamma Ray Space Telescope visas  i detta arbete att spektrumet frÄn GRB 080916C beskrivs vÀl av den enkla Bandfunktionen (tvÄ sammanlÀnkade potensfunktioner) och dÀrför troligtvis kommer frÄn en enkel strÄlningsprocess. Den starkaste kandidaten Àr synkotonstrÄlning, Àven om modellen idag inte till fullo kan förklara spektrumet pÄ ett tillfredsstÀllande sÀtt. GRB 080916C:s isotropa energi mÀts till den extremt höga nivÄn ~ 9 x 10 (upphöjt till 54) erg. vilket Àr bland de högsta  som uppmÀtts för gammautbrott..

Urban agriculture/Agricultural urbanity : om stadsodling, urban och peri-urban agrikultur, för en mindre klimatbelastande och energikrÀvande matproduktion

Syftet med arbetet Àr att studera UPA (urban and peri-urban agriculture), samt relaterade strategier för en alternativ livsmedelsproduktion. Arbetet strÀvar efter att samla kunskaper och koppla samman frÄgor kring dagens livsmedelssystem, hur vÄra stÀder Àr uppbyggda, och den alltjÀmt högaktuella klimatfrÄgan. Arbetet omfattar diskussioner kring stadsbyggande, transporter och mobilitet, avfallshantering, och en mer lokaliserad livsmedelsproduktion. MÄlet Àr att skapa ett kunskapsunderlag för framtida integrerad stadsplanering och gestaltning. De förslag och lösningar som förs fram Àr tÀnkta att passa i en svensk kontext. Planering och stadsbyggnad berörs pÄ mÄnga sÀtt av beroendet av fossil energi.

Analys av energikartlÀggningar och framstÀllning av metodik för Dalkia AB

Under det senaste decenniet har medvetenheten kring energianvÀndning ökat i Sverige, framför allt inom industrisektorn. Detta Àr sannolikt orsakat av stÀndigt ökande energipriser, ökad beskattning, hÄrdare regelverk samt ett fokus pÄ negativa miljöfaktorer i samband med energianvÀndning.Det Àr ocksÄ vÀrt att notera att den svenska industrin tidigare har haft förhÄllandevis lÄga elpriser, jÀmfört med sina europeiska grannar utanför Skandinavien (dÀr situationen liknar den i Sverige). Detta har lett till en situation dÀr svensk industri har utvecklats med begrÀnsad medvetenhet om sin egen energianvÀndning och med en lÄg total effektivitet (Äterigen i jÀmförelse med europeiska grannar utanför Skandinavien).Numera har energioptimering en hög prioritet för mÄnga industrier, med syfte att sÀnka kostnaderna och förbli konkurrenskraftiga pÄ den internationella marknaden. Detta har öppnat en utmÀrkt affÀrsmöjlighet för företaget Dalkia AB, den svenska grenen av det multinationella franska företaget Dalkia.Dalkia utför olika tjÀnster, alla relaterade till anvÀndning, optimering och tillförsel av energi. För att optimera energianvÀndningen utförs vanligtvis en energikartlÀggning i syfte att kartlÀgga ett företags nuvarande energianvÀndning och rekommendera ÄtgÀrder för energieffektivisering.PÄ begÀran av Dalkia har detta examensarbete haft som mÄl att analysera deras energikartlÀggningsmetod för att hitta svagheter och föreslÄ förbÀttringar.

<- FöregÄende sida 33 NÀsta sida ->