Sök:

Sökresultat:

1192 Uppsatser om Förnedrande feedback - Sida 59 av 80

VĂ€gar till utveckling : En kvalitativ studie om ungdomsledares ledarideologier och pedagogiska handlingsstrategier inom ungdomsfotbollen

?NÀr ungdomar inom idrotten blir 13 Är kliver de in i vad Riksidrottsförbundets styrdokument Idrotten vill (2009) kallar ungdomsidrotten, vilket betyder att det Àr legitimt att toppa ett lag och tÀvling och resultat kan nu ta större plats Àn tidigare. Det kan dÀrmed uppstÄ ett pedagogiskt dilemma för ungdomsledare dÄ de behöver ta stÀllning till hur laget och verksamheten ska bedrivas. Ska lagets resultat och prestation vara i fokus eller Àr gemenskapen inom laget och att alla ska ha kul det viktigaste med verksamheten? Syftet med den hÀr studien var att belysa vilka pedagogiska handlingsstrategier som uttrycks av ungdomsledare och hur detta relaterar till teorier om ledarskapsideologier inom ungdomslag i fotboll.

VattenvÄrd vid slutavverkning : före och efter vattenvÄrdsutbildning pÄ Stora Enso Skog, distrikt Siljan

In 2006, Stora Enso Skog implemented an education program in water management for harvester operators, timber purchasers, cut block planners and supervisors. The focus of the program was creating stream crossings with minimal harm to the stream and the surrounding riparian area. This main purpose of this study was to determine the difference in work procedures before and after participating in the program. The methodology consisted of field studies and interviews with harvester operators and their supervisors. The field study looked at how the streams had been crossed concerning the number of crossings, visible damage to the stream and/or the riparian area made by the machines. Biological parameters such as the width and dept of the stream and amount of large woody debris in the stream were also measured. The field result from 30 harvesting sites showed no significant difference between sites that had been harvested before or after the education program. But the harvester operators and their supervisors experienced an increased concern for watersheds after the educational program.

Elitfotbollsspelares sjÀlvbedömning

Syfte: Uppsatsens syfte Àr att belysa huruvida svenska elitfotbollsspelares bild av sina matchprestationer Àr rimliga och dÀrmed utgör en god grund för ett sjÀlvreglerat lÀrande.Teori: Uppsatsen grundar sig pÄ socialkognitiv teori om sjÀlvreglerat lÀrande. HÀr tas frÀmst Banduras begrepp upplevelse av den egna förmÄgan och Zimmermans socialkognitiva modell för sjÀlvreglering upp. Dessutom presenteras teori om inre feedback och sjÀlvinstruktion. Slutligen tas begreppen sjÀlvbedömning och sjÀlvutvÀrdering, och deras förhÄllande till det sjÀlvreglerade lÀrandet, upp.Metod: 22 svenska elitfotbollsspelare bedömde sina prestationer i 1-5 matcher per spelare. Spelarens trÀnare bedömde spelarens prestation i samma matcher.

Intern kommunikation med ekonomiska rapporter

Den traditionella redovisningen har sin utgÄngspunkt i industrisamhÀllet och nÀr vi nu befinner oss i informationssamhÀllet motsvarar inte den redovisningen lÀngre intressenternas efterfrÄgan pÄ information. Intern kommunikation Àr av allra största vÀsentlighet i bolag och i organisationer, om inte den fungerar kan inte vÀlgrundade beslut fattas. Men vad ligger bakom de interna kommunikationssvÄrigheterna angÄende den information ekonomiska rapporter ger? Ett av praktikfallen som vi har tagit upp i studien belyser den hÀr problematiken, dÀr ledamöter i ABB:s styrelse inte fick beslutsrelevant information. Inte ens finanschefen fick nÀrvara vid viktiga möten, utan det var endast VD:n som kommunicerade med styrelsen. Uppsatsens syfte Àr att skapa en ökad förstÄelse för de faktorer som ligger bakom de kommunikationssvÄrigheter som finns gÀllande informationen i de ekonomiska rapporterna. Vi har valt att behandla endast svenska aktiebolag. VÄrt förhÄllningssÀtt i studien Àr förstÄelseorienterat och utgÄr frÄn litteratur som behandlar kommunikation, organisation och ekonomi.

Filmmusik i surround - Redovisning av problem vid mixning av filmmusik

Jag vill med denna C-uppsats redovisa vad som Àr enkelt kontra det som Àr besvÀrligt dÄ jag under en period fÄr möjlighet att mixa filmmusik i 5.1 hos Ljudligan. DÀrutöver vill jag Àven fokusera pÄ att skildra hur jag löser de problem som uppstÄr vid mixningen för att slutligen redovisa det som Àr enkelt att lösa. Med till praktiken har jag en generell förstÄelse för surround och de olika delmomenten vid mixning.För att lösa de moment som jag upplever som besvÀrliga kommer jag först att försöka pÄ eget sÀtt att arbeta fram en bekvÀm ljudbild. Huruvida jag nÄr ett bra resultat beror dels att jag sjÀlv ska bli nöjd, men Àven pÄ om min handledare hos Ljudligan uppskattar min fÀrdiga produktion. Jag kommer vid behov att frÄga de övriga anstÀllda hos Ljudligan för rekommendationer gÀllande mina problem.

Är Idrott och hĂ€lsa ett Ă€mne för alla? : En studie om hur lĂ€rare inom Idrott och hĂ€lsa arbetar för en inkluderande undervisning

Dagens skola ska arbeta mot en "skola för alla". Ämnet Idrott och hĂ€lsa Ă€r ett komplext Ă€mne nĂ€r det gĂ€ller att bedriva en inkluderande undervisning dĂ€r alla elever oavsett diagnos eller funktionshinder ska ingĂ„. Problematiken ligger i att Àmnet Idrott och hĂ€lsa Ă€r ett utpekande Ă€mne dĂ€r du visar upp dina svaga/starka egenskaper öppet inför alla klasskamrater. Vanligtvis fĂ„r eleven en direkt feedback pĂ„ sin kompetens vilket kan vara kĂ€nsligt för alla berörda parter.Vikten av att lĂ€rare Ă€ndĂ„ arbetar mot en inkluderande undervisning ligger i skolans intresse dĂ„ skolorna skall vara anpassade till alla och dĂ€r denna debatt stĂ€ndigt Ă€r aktuell. Syftet med detta arbete Ă€r att undersöka huruvida lĂ€rare inom Idrott och hĂ€sla pĂ„ grundskolenivĂ„, Ă„rskurs 6-9, arbetar för en inkluderande undervisning.

Auditivt fokus : Om ljudmiljö och delaktighet för elever med synnedsÀttning

Under min tid som lÀrare i vuxenutbildningen har jag trÀffat mÄnga elever som har negativa erfarenheter av att studera. Flera av dem har misslyckats i sina tidigare studier av olika orsaker, men min erfarenhet Àr att mÄnga av dessa elever lyckas i vuxenutbildningen. Syftet med denna studie Àr att belysa hur vuxenelever ser pÄ sitt lÀrande i Àmnet svenska, dels under sin nuvarande studietid i vuxenutbildningen, dels under sina tidigare studier i grundskola samt gymnasieskola. Metoden som anvÀnts i studien Àr en kvalitativ intervjustudie utifrÄn en fenomenologisk-hermeneutisk ansats. I studien deltar sju vuxenelever som berÀttar om sina upplevelser av sitt lÀrande i Àmnet svenska.

Lean Production i den offentliga sektorn : Hur kan Lean Production pÄverka medarbetare att jobba med stÀndiga förbÀttringar och kundvÀrde?

AbstractTitle:Lean Production in The Public SectorsLevel:Final assignment for Master of Science in Business Administration.Authors:Simon MĂ„rtensson and Ramnpreet Kaur MaanSupervisor:Stig Sörling and Tomas KĂ€llquist.Examiner:Lars-Johan ÅgeDate:2015 ? June.Aim:The use of Lean Production in the public sector is increasing and there are still opportunities for improvement that contributes to a higher customer value. According to previous research that has been done, there is a lack of research in the field of Lean production in the public sector. Thus, the aim of this study is to create an understanding of how Lean production as a concept can help to influence employees to work with continuous improvements and customer value in the public sector.Method:The study has a hermeneutic perspective as a starting point where the substance is studied from an operator approach. We have chosen to build our study with the help of deduction starting with a theoretical framework and then go into the empirical framework.

Elevers upplevelser av en motivation som försvann : En intervjustudie kring olika motivationsfaktorers betydelse

Det övergripande syftet har varit att skapa kunskap och förstÄelse för omotiverade gymnasieelevers upplevelse av sin skolsituation, och deras egen syn pÄ orsakerna till sin bristande motivation. I examensarbetet har fem gymnasieelever i Ärskurs 3 intervjuats som sjÀlva betecknar sig som mycket skoltrötta och omotiverade sedan flera Är tillbaka.Flera elever berÀttade att de gick utbildningar som de egentligen inte hade önskat eller som de pÄverkats av andra att gÄ. Andra elever visade sig ha svÄra hÀndelser bakom sig som pÄverkat motivationen. Det gÀllde bÄde mobbning i grundskolan och negativa hÀndelser inom familjen. En vanlig förklaring till bristande motivation Àr bristande tilltro till sin egen förmÄga, men det stÀmde bara in pÄ en elev.

Konflikthantering i förskolan : en kvalitativ intervjustudie om olika sÀtt att arbeta med konflikthantering i förskolan

The aim of this thesis was to find out how the teachers I have interviewed, felt that they worked with and looked at conflict management. The aim was also to find similarities and differences in teachers' ways of working with conflict. With the help of my questions, I got answers to what I wanted to explore in my essay. I used these questions: What strategies do the teachers I interviewed for managing conflicts in preschool? What tools do the teachers I interviewed see as most effective in the process of conflict management? Are there differences and similarities in the way that the teachers I interviewed work with current conflict? What factors, according to the informants starts a conflict? What is the teachers? definition of a conflict and how does their definition affect their approach when working with conflicts?In my study, I have used a qualitative approach in the form of structured interview, to get material for my thesis.

Hur kan personalens produktivitet bli bÀttre i parkförvaltningar? :

Under de senaste Ären har parkförvaltningarna runt om i landet drabbats av budgetnedskÀrningar. Detta medför att pengar mÄste sparas och ett sÀtt att uppnÄ detta kan vara att höja produktiviteten. Att höja den kommunala verksamhetens produktivitet kan Àven vara aktuellt eftersom stor del av arbetsdagen mÄnga gÄnger inte utnyttjas till effektiv arbetstid. Syftet med arbetet att ge förslag pÄ vad man kan göra för att höja produktiviteten i en parkförvaltning med parkarbetarens insats som utgÄngspunkt. FrÄgestÀllningar: 1 Hur kan man öka personalens motivation till mer produktivt arbete? 2 Vad kan ledning respektive personal göra för att arbetet ska bli mer produktivt? Arbetet berör huvudsakligen Àmnen som motivation och ledarskap.

MÄlstyrning genom verksamhetsnÀra mÄl i VÀstra Götalands kommuner

Bakgrund och problemformulering: Under 1990-talet infördes mĂ„lstyrning som styrprocess i kommunerna. En central ambition i införandet av mĂ„lstyrning var att decentralisera kommunorganisationerna samt att utveckla politikerrollen och betrakta det politiska arbetet utifrĂ„n ett lĂ„ngsiktigt strategiskt perspektiv. Styrningen av offentliga organisationer har lĂ€nge baserats enbart pĂ„ finansiella mĂ„tt och mĂ„l. År 2004 infördes nya regler i kommunallagen angĂ„ende verksamhetsnĂ€ra mĂ„l av betydelse för en god ekonomisk hushĂ„llning. BestĂ€mmelserna tillĂ€mpas Ă„r 2006 och det Ă€r upp till varje kommun att formulera sina mĂ„l.Syfte: Studiens syfte Ă€r att övergripande beskriva arbetet med mĂ„lstyrning genom verksamhetsnĂ€ra mĂ„l sĂ„ som det bedrivs i VĂ€stra Götalands kommuner idag.

Den upplevda psykosociala arbetsmiljön och gemenskapen pÄ en utvald avdelning inom Transportarbetarförbundet

VÄr C-uppsats handlar om hur de anstÀllda pÄ Transports avdelning Y upplever sin arbetsplats och hur dem anser att deras arbetsmiljö Àr och vad dem gör för att fÄ en god arbetsmiljö. Uppsatsen har en inriktning pÄ arbetsgruppens trygghet och trivsel samt vad det Àr arbetsgruppen gör för att fÄ en bra arbetsmiljö, hur dem upplever sin arbetsmiljö och vilka instÀllningar och upplevelser av arbetsmiljön har dem pÄ sin arbetsplats? Syftet med uppsatsen Àr att försöka förstÄ en arbetsplats arbetsmiljö som i detta fall en specifik avdelning pÄ transportmedarbetar förbundet. Vi syftar till att undersöka hur just denna arbetsplats och arbetsgrupp ska kunna utvecklas för att kunna fÄ en Ànnu bÀttre psykosocial arbetsmiljö. Men Àven för att försöka förstÄ vad det Àr som kan göra att de anstÀlld har en bra arbetsmiljö.

Ekonomistyrning och Ägande: FörĂ€ndras ekonomistyrningen vid ett byte av Ă€garform?

The purpose of this thesis is to examine how the Management Control System is affected by a change in the owner structure from family owned to not-family owned. The study also tries to identify explaining factors behind the possible effects to the Management Control System. The study is based on a comprehensive case study on the company Alcro-Beckers which, in year 2001, was acquired from the owner Lindéngruppen fully owned by Ulf G Lindén. The acquirer was the non-family owned company Kemira OY, a Finnish stock listed group. The empirical foundation mainly comes from interviews conducted with people who were/are directly connected to the company, either as employees or as representatives for the owner.

APU ? Arbetsplatsförlagd utbildning. Elektronisk dokumentation - effektivt verktyg under APU?

DÄ verkligheten stÀndigt förÀndras och skolan skall ha möjlighet att utveckla goda lÀroprocesser under APU, mÄste det ske i samklang med APU platserna. Inom de yrkesförberedande utbildningarna Àr APU (arbetsplatsförlagd utbildning) ett viktigt verktyg för att göra vÄra elever medvetna om hur dagens arbetsmarknad fungerar och vilka förvÀntningar som kommer att stÀllas pÄ dem som blivande arbetstagare och medarbetare. Genom vÄrt utvecklingsarbete med att utveckla APU-dokumentation pÄ Internet, hoppas vi kunna förbÀttra och förenkla framtida dokumentation under APU. Vi menar att vikten av hÄllbar dokumentation ger handledaren och pedagogen möjlighet att kontinuerligt följa elevens kunskapsnivÄ och personliga utveckling. Syftet med vÄr undersökning har sÄledes varit att undersöka om vi med APU-dokumentation pÄ Internet som verktyg i gymnasiet kan förbÀttra informationshantering, dokumentation och kommunikation samt underlÀtta samarbetet mellan handledare och skola i jÀmförelse med nuvarande handledarpÀrm. Vi gjorde kvalitativa intervjuer med totalt sex handledare som arbetar som frisörer.

<- FöregÄende sida 59 NÀsta sida ->