Sök:

Sökresultat:

343 Uppsatser om Förmiddagens filosofi - Sida 7 av 23

Jag finns hÀr för eleven : Etik inom studie- och yrkesvÀgledning.

Denna uppsats handlar mycket om hur man som studie- och yrkesvÀgledare kan agera nÀr vi stÀlls inför etiska frÄgestÀllningar. I uppsatsen förklaras Àven vad etik egentligen Àr och vad som Àr skillnaden mellan etik och moral. Uppsatsen Àr kvantitativ och undersökningen har gjorts i form av att enkÀter skickats ut till samtliga yrkesverksamma studie- och yrkesvÀgledare i en svensk kommun. De studie- och yrkesvÀgledare som har deltagit i undersökningen har bl.a. givit tips om hur man kan agera nÀr man stöter pÄ ett etiskt dilemma, de har givit sin syn pÄ om de etiska frÄgestÀllningarna har ökat eller minskat under de senaste Ären och de har Àven givit förslag pÄ vilka etiska frÄgestÀllningar som man stöter pÄ dÄ och dÄ som yrkesverksam studie- och yrkesvÀgledare..

Myten om likvÀrdighet - En studie om likvÀrdighet i skolan

Denna studies syfte Àr att med utgÄngspunkt i den allmÀnna diskursen om likvÀrdighet och dess pragmatiska innebörd, söka belysa spÀnningsfÀlt mellan politiskt fattade beslut och skolans filosofiska, politiska och pedagogiska diskursser. Studien anvÀnder sig av kvalitativa teoretiska och metodologiska utgÄngspunkter. Studiens resultat uppvisar flera bilder av likvÀrdighetens pragmatiska innebörd. I skÀrningspunkten mellan pedagogik, politik och filosofi pÄgÄr olika diskurser om likvÀrdighet. Med stöd i diskursteorin visas att diskurser om ekonomi och politik stÄr överordnatd andra moraletiska diskurser i skolan och att en gemensam norm för likvÀrdighet Àr en myt eftersom pragmatiska sammanhang förÀndrar diskursen om likvÀrdighet till mÄnga olika perspektiv och antaganden..

Lean filosofi ? fem steg till ordning och reda pÄ arbetsplatsen : Lean philosophy ? five steps to get the workplace in order

Part 1 of 2  ? Lean philosophy ? five steps to get the workplace in order?Part one deals with the theory of what Lean and 5S are.Lean is a long-term approach that involves a quest to become the best on the market by increasing employee engagement, eliminate waste and focus on the right things.5S is a method of order in a system. Businesses around the world are using these 5S which stands for sort, straighten, shine, standardize and sustain. Part 2 of 2 ? Lean philosophy ? five steps to get the workplace in order?Part 2 deals with the practical about 5S and a short summery about the company Wibax AB where the degree thesis took place.Wibax has a a project which involves using 5S in practice and create order in the in preparation lab and in the control room.By finding a solution to this mess reduces the time that was previously spent on searching equipment. Instead of search, the workers can do the real work..

Apologi för akademin

Uppsatsen diskuterar Platons och Derridas textkritik mot bakgrund av Paul Grices meningsteori. Vad innebÀr författarens död, hans frÄnvaro, för möjligheten att förstÄ text? Hur skall kontextens betydelse förstÄs i förhÄllande till Grices höga krav pÄ intentionalitet och hur skall Platons rika textproduktion förklars mot bakgrund av Sokrates strÀnga kritik av det skrivna ordet? Uppsatsen mynnar ut i tanken att förstÄelsen av en text, signifikanstillskriften, naturligtvis kan peka i vilken riktning som helst, det Derrida kallar textens lösdriveri, men det behöver inte vara sÄ, det Àr inte nödvÀndigt att det Àr sÄ och om man accepterar Grice teori om mening, med dess höga grad av intentionalitet, kan det inte vara sÄ. Det mÄste finnas ett hÀgn..

Om Negativ Kausal Relata

NÀr vi sÀger att en entitet orsakar en annan, antas ett kausalt förhÄllande föreligga mellan de bÄda. Diskussionen gÀllande specificeringen av dessa entiteter, allmÀnt kallade kausala relata, har i mÄngt och mycket begrÀnsats till debatten om vilken typ av entiteter de mÄste vara. Den vanligaste uppfattningen Àr att kausalitet Àr en relation mellan olika hÀndelser, dÀr dessa antas vara partikulÀra entiteter som upptar spatiotemporala regioner. Vi kannotera, till exempel, David Lewis och Helen Beebee som representanter fördenna syn.2 Konkurrerande teorier placerar istÀllet sÄdant som fakta eller egenskapsinstansieringar i de kausala relationerna..

Reciprok egoism, skeptisk empirism och modern fysikalism : Titelförslag pÄ nÄgra principer och diskurs kring dessas korrelation

Denna essÀ Àr en ontologisk och epistemologisk undersökning av bland annat etiska och medvetandefilosofiska implikationer av en konsekvent fysikalistisk hÄllning. I detta kontrasteras mot en transcendentalistisk hÄllning, som den av T. M. Scanlon, den skeptiska empirismen av David Hume, reciprokt baserade moraliska system (e.g. J. L.

Simone de Beauvoirs feminism - De digitala spelen idag

Detta kandidatarbete utgÄr ifrÄn tvÄ stycken frÄgestÀllningar kopplade till feminism: ?Hur kan Simone de Beauvoirs feminism gestaltas i digitala spel?? och ?Vad finns det för typiska könsroller i dagens digitala spel??. För att svara pÄ dess frÄgestÀllningar studerade vi de Beauvoirs bok ?Det Andra Könet?, utförde spelanalyser samt delade ut skriftliga intervjuer till spelare. Resultaten blev en prototyp till ett digitalt spel vars handling Àr en direkt inspiration ifrÄn utvalda kapitel frÄn Simone De Beauvoirs bok ?Det Andra Könet?.

Friheten frÄn fattigdom - En rÀttighet eller nÄgot annat?

This paper investigates whether there is a right not to suffer from poverty. The investigation is being conducted from the theoretical standpoint/view that only civil and political rights constitute justiciable rights and rights proper from a moral stance, whereas economic and social rights constitute mere political agendas or less.In the search of an answer to this question the content of economic and social rights, and thereafter civil and political rights will be outlined, followed by an inquiry of what should really be considered as rights. Finally, the arguments against economic and social rights as real rights is presented and scrutinized.This paper will conclude that the stated difference between the above-mentioned sets of rights is illusory and that the right not to suffer from poverty ought to have the same status as civil and political rights..

Är ditt barn kontrollerat?

UtgÄngspunkten och syftet med uppsatsen har varit att ta reda pÄ om och hur individuella utvecklingsplaner anvÀnds i förskolan. Vi anvÀnde oss av följande frÄgestÀllningar: Hur uppfattar pedagogerna de individuella utvecklingsplanerna? Hur anvÀnds individuella utvecklingsplaner pÄ de förskolor dÀr informanterna arbetar? Vilka styrkor respektive brister ger informanterna uttryck för gÀllande arbetet med individuella utvecklingsplaner? Som referensram anvÀnds historik, begreppet individuell utvecklingsplan förklaras, Gesells sjÀlvregleringsschema, Malaguzzis filosofi och ett exempel pÄ hur en individuell utvecklingsplan kan se ut. Kvalitativ metod med e-postintervjuer anvÀndes till undersökningen dÀr 56 verksamma pedagoger i förskolor blev tillfrÄgade. I resultatet urskiljs ett mönster dÀr pedagogerna Àr positivt och/eller negativt instÀllda till de individuella utvecklingsplanerna beroende pÄ hur materialet Àr utformat, deras eget inflytande och hur den Àr kopplad till förskolans lÀroplan Lpfö 98..

Kan man uppmÀrksamma mer Àn en sak samtidigt?

I denna uppsats tÀnker jag undersöka mekanismen för den mÀnskliga uppmÀrksamheten. För detta ÀndamÄl har jag lyft ut definitionen av uppmÀrksamheten ifrÄn definitionen av medvetandet. Jag Àr intresserad av att redovisa min Äsikt om den rena uppmÀrksamheten. Den delen av uppmÀrksamheten som bara Àr en tankeslös struktur, konkret, en mekanisk mekanism som möjliggör den högre kognitiva processen. UtifrÄn denna definition ser jag en viktigdel av uppmÀrksamheten som en rörledning som bringar och möjliggörinformationsflödet till och frÄn de högre delarna av vÄrt kognitiva system.

Barns inflytande ? ord eller handling : En studie om fem Reggio Emiliainspirerade pedagogers ageranden i samlingen

Demokrati Àr nÄgot som genomsyrar lÀroplan för förskolan (Lpfö 98) och barns inflytande Àr en betydelsefull del i detta. Reggio Emilias pedagogiska filosofi, som vilar pÄ ett tydligt demokratiskt förhÄllningssÀtt dÀr barns inflytande Àr en vÀsentlig del, har inspirerat den svenska förskolans lÀroplan (Lpfö 98) som Àr aktuell idag. I utbildningsinspektioner gjorda Är 2005-2006 i olika kommuner i Sverige framkommer att det finns brister i arbetet med barns inflytande. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur Reggio Emiliainspirerade pedagoger i förskolan arbetar med barnens inflytande i samlingen och om detta ger barnen utrymme till inflytande. UtifrÄn syftet har dessa frÄgor stÀllts: Vilken innebörd har begreppet ?barns inflytande? för de deltagande pedagogerna som arbetar Reggio Emiliainspirerat? Hur inverkar Reggio Emiliainspirationen pÄ pedagogernas sÀtt att uttrycka sig om barns inflytande? Hur omsÀtter pedagogerna begreppet ?inflytande? praktiskt i samlingen? Hur tar pedagogerna tillvara pÄ alla barns uttryck och intressen i samlingen? Genom semi-strukturerade intervjuer och ostrukturerade observationer har fem Reggio Emiliainspirerade pedagoger pÄ tvÄ förskoleavdelningar studerats.

Barns lek och autonomi i förskolan : En filosofisk granskning av barnets och lekens etiska stÀllning i den svenska förskolan

This essay is a philosophical investigation of the relation between children and their play. My aim is to see if children are autonomous when it comes to their play. Is there a moral boundary between those who take part in the play and those who do not? This topic is especially important when it comes to the moral status of a child in the Swedish pre-school. How should educationists act when it comes to children?s play?  Through an analysis of the notions of play and autonomy I show that play can be understood as something of a moral value to the child and if children should be seen as autonomous when it comes to their play.

Why be an Eleatic Stranger?

In the last two decades something called ?the Eleatic Principle? has been quite frequent in philosophical literature. A wide range of philosophers have appealed to this principle when arguing for varioustheses but the principle itself has received comparatively little attention. Especially questions regarding the principle's justificationare often ignored or only mentioned in passing. The aim of this paper is to remedy this situation somewhat by focusing on how it could be justified.In section 2 I give an overview of the various ways in which the principle has been used to clarify just what we are dealing with here.

Vad formar det musikaliska uttrycket?

MÄlet med den hÀr uppsatsen Àr att fÄ kunskap om hur musiker reflekterar kring sitt musikaliska uttryck och sin identitet som kreativa mÀnniskor. Min önskan Àr att försöka belysa omstÀndigheter som bidrar till att forma det musikaliska uttrycket och att försöka förstÄ hur informanterna tÀnker kring sitt musikaliska uttryck, olika typer av estetik, omgivningens pÄverkan och vilken roll högre musikutbildning spelar i dessa sammanhang. Den musikaliska kontexten för uppsatsen, i vilken informanterna Àr aktiva, Àr jazz och improvisationsbaserad musik men jag har i texten Àven valt att lyfta in exempel frÄn andra typer av musik om jag kÀnner att det belyser Àmnet pÄ ett bra sÀtt. MÄlsÀttningen Àr att presentera mina egna slutsatser utifrÄn informanternas svar och förhoppningsvis kommer denna uppsats kunna tjÀna som underlag för diskussion och reflektion för studenter och lÀrare..

Bank och Lean Àr ni ett team?

Konkurrensen bland företag i dagens samhÀlle har ökat pÄ grund av den stÀndigt vÀxande marknaden och dess globala rÀckvidd. Företaget Toyota Àr kÀnt för att ha utvecklat konceptet lean inom produktionssektorn. Under det senaste decenniet har Àven tjÀnstesektorn börjat tillÀmpa lean. Lean Àr ett diffust begrepp som kan tolkas olika eftersom konceptet kan uppfattas som ett arbetssÀtt, en metod eller ocksÄ som en filosofi och kultur. Grundtanken bakom lean Àr att minska slöseri och öka kundnöjdheten.

<- FöregÄende sida 7 NÀsta sida ->