Sök:

Sökresultat:

1289 Uppsatser om Förmedla demokrati - Sida 23 av 86

Sjuksköterskans erfarenheter av att bemöta patienter med diagnosen hiv/aids

SAMMANFATTNINGBakgrundHumant immunbristvirus kan drabba vem som helst och om det o?verga?r till fo?rva?rvat immunbristsyndrom kan sjukdomen bli do?dlig. Stigma a?r ofta fo?rknippat med sjukdomen och uppfattas av ma?nga sjuka som skam och skuld. Sjuksko?terskan har en betydelsefull roll vid mo?tet med patienter som har denna diagnos.

Myndigheters varumÀrkesarbete och demokrati

The aim of this thesis is to better understand branding work in government agencies. What can systematic branding work result in, in a government agency, besides a strong brand in itself? Can it contribute to the democratic mission that government agencies have?Based on background information on government agencies, their mission in terms of communication, their particular characteristics in relation to the private sector; brands and how they are developed; as well as theories in organizational communication, and research on the possibilities and risks of branding work in the public sector, a qualitative case study on the Swedish Patent and Registration Office (PRV) was carried out.The case study consists of a study of PRV?s brand platform, their website as well as an interview with the person responsible for developing the platform. The information gathered during the case study indicates that PRV?s brand work seems to have resulted in a number of positive outcomes.

Barns delaktighet och inflytande pÄ fritidshem : En studie om pedagogers arbetssÀtt och tankar kring demokrati pÄ fritidshemmet

AbstractThe aim of this essay is to explore how teachers and leisure educators can strengthen and increase students? self-confidence in different ways in their line of work. I chose this inquest for personal reasons and also because it will be of great aid for me since this is what I intend my future profession to be. For this inquest I have chosen to do five qualitative interviews and two unstructured observations. The inquest was also based on relevant literature connected to its purpose.The results show that self-confidence is linked to something the individuals accomplish and that self-esteem is the way they see themselves, an inner feeling.

Produktanpassning utan att förlora sjÀlen

Att demokrati Ă€r ett mĂ„ngfacetterat begrepp Ă€r en utgĂ„ngspunkt för denna studie. Tolkningsfriheten av demo-krati Ă€r stor ? bĂ„de i samhĂ€llet och inom skolvĂ€sendet. Ett intresse för studien Ă€r att undersöka vad lĂ€rare lĂ€gger för innebörd i begreppet demokratiska vĂ€rderingar, men Ă€ven hur förutsĂ€ttningar skapas för att demokratiska vĂ€rden ska genereras, hur demokratiska vĂ€rden utvĂ€rderas samt varför lĂ€rarna tycker att demokratiarbetet Ă€r viktigt Ă€r aspekter som denna studie belyser.Åtta lĂ€rare deltog i studien, varav hĂ€lften arbetade inom Ă„rskurs 6 och resterande hĂ€lft i Ă„rskurs 9. Det över-gripande syftet Ă€r att söka likheter och skillnader mellan lĂ€rares syn pĂ„ demokratiarbetet i dessa Ă„rskurser.

Investeringsprocessen : Fallstudie för Alvesta kommun

Att demokrati Ă€r ett mĂ„ngfacetterat begrepp Ă€r en utgĂ„ngspunkt för denna studie. Tolkningsfriheten av demo-krati Ă€r stor ? bĂ„de i samhĂ€llet och inom skolvĂ€sendet. Ett intresse för studien Ă€r att undersöka vad lĂ€rare lĂ€gger för innebörd i begreppet demokratiska vĂ€rderingar, men Ă€ven hur förutsĂ€ttningar skapas för att demokratiska vĂ€rden ska genereras, hur demokratiska vĂ€rden utvĂ€rderas samt varför lĂ€rarna tycker att demokratiarbetet Ă€r viktigt Ă€r aspekter som denna studie belyser.Åtta lĂ€rare deltog i studien, varav hĂ€lften arbetade inom Ă„rskurs 6 och resterande hĂ€lft i Ă„rskurs 9. Det över-gripande syftet Ă€r att söka likheter och skillnader mellan lĂ€rares syn pĂ„ demokratiarbetet i dessa Ă„rskurser.

"För skulle man inte lyssna pÄ dom sÄ skulle dom ju sluta prata till slut" : En studie om fyra grundskollÀrares uppfattningar och upplevelser av begreppet elevinflytande.

Sverige Àr ett demokratiskt land dÀr demokratiska vÀrderingar stÄr som grund. Det Àr inget undantag att skolan ska följa samma anda och ses som en medproducent av elever som förstÄr och kan anvÀnda sig av ett demokratiskt synsÀtt. Framtiden Àr inte bara de vuxnas utan vÄrt samhÀlles barn Àr de som ska verka och leva i den. I skolans vÀrld yttrar sig demokrati som elevinflytande och delaktighet i elevernas eget lÀrande. Utmaningen bestÄr i att skolan ska leva upp till kraven i styrdokumenten trots att det inte erbjuds nÄgra direkta riktlinjer för hur inflytandet ska praktiseras och tolkas.

Demokrati i den svenska gymnasiereformens utvecklingsprocess. : En djupstudie om utvecklingen av Àmnesplanen för programmering.

Denna studie av utvecklingen av Àmnesplanen för programmering i gymnasiereformen GY11 undersöker detaljerat hur utvecklingsprocessen gick till ur ett demokratiskt perspektiv, vilka typer av aktörer som medverkade i processen och pÄ vilket sÀtt som aktörer pÄverkade Skolverket i utvecklingen. Studien undersöker Skolverkets dokumentation av arbetsgÄngen för framtagningen av Àmnesplanen för programmering i gymnasiereformen GY11. För att hitta förklaringar till hur utvecklingsprocessen gick till har vi Àven synliggjort vilka Äsikter om programmering och tillhörande undervisning som har varit dominanta i processen.Studiens empiri bestÄr av remissvar och dokumentering av teknikprogrammets utvecklingsprocess under GY11 erhÄllna frÄn Skolverkets arkiv samt en intervju med en Àmnesexpert i programmering som var anstÀlld pÄ Skolverket under GY11-projektet. UtifrÄn en kvalitativ analys av remissvaren och dokumenteringen synliggjordes vilka Äsikter om programmering och undervisning som har varit dominanta i utvecklingsprocessen av Àmnesplanen. För studien konstruerades ett mÀtinstrument för att evaluera demokratin i en demokratisk statlig institution.

Skolan och demokratin -en diskursanalys av Sverigedemokraternas framgÄng i skolvalet 2011.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur svenska tidningsmedier skildrar diskursen kring skolans demokratiuppdrag och Sverigedemokraternas framgÄng i skolvalet Är 2010. Vi har i en tidningsstudie undersökt vilka teman och vilka diskurser man kan urskilja i tidningsrapporteringen gÀllande Sverigedemokraternas framgÄng i skolvalet. Analysmodellen utgÄr ifrÄn orsakerna till fenomenet, problemomrÄdet som sÄdant samt ÄtgÀrder i form av för- och efterarbete. Analysen av artiklarna har pÄvisat att det i media förmedlas ett allmÀnt samhÀllskval över resultatet och att de som fÄr stÄ till svars för resultatet Àr skolpersonal som enligt lag skall förmedla den demokratiska vÀrdegrunden. I vÄrt resultat Àr det förutom rektorer, SO- och samhÀllskunskapslÀrare, som fÄtt stÄ till svars för vÀrdegrundsarbetet.

The path to welfare - A qualitative study of welfare and social work in Uganda

Uganda Àr ett av vÀrldens fattigaste lÀnder i dag. Med en kraftigt utbredd fattigdom som försvÄras av att landet har en bristande demokrati, vilket har lett till utbredd korruption i landet. Vilkoren för att skapa social vÀlfÀrd och att bedriva socialt arbete Àr begrÀnsat. Jag har i detta arbete valt att undersöka hur ett antal personer i Uganda med socialt arbete som specialitet, hur de ser pÄ social vÀlfÀrd i Uganda. Vilka hinder finns och hur ska man kunna bygga upp social vÀlfÀrd som inkluderar hela befolkningen, var nÄgra av frÄgorna jag stÀllde mig.

Den moderna rena?ssansma?nniskan? : om ko?rdirigentens olika roller

Uppsatsen underso?ker tre olika roller inom ko?rdirigentens yrkesroll; dirigenten (musiktekniskt kunnande och konstna?rlig vision), ko?rpedagogen (fo?rma?ga att konkret kunna fo?rsta?, fo?rklara och la?ra ut musikaliska verktyg), ledaren (egenskaper som a?r generella fo?r ledare inom alla omra?den). Underso?kningen genomfo?rdes i form av en enka?t da?r 651 sa?ngare fra?n 31 ko?rer med olika bakgrund och a?ldrar rangordnade nio egenskaper/fo?rma?gor (tre inom varje roll).Resultatet visade att dirigenten, ko?rpedagogen och ledaren alla a?r viktiga roller fo?r alla korister oavsett niva?. Rollen dirigenten blir alltmer viktig ju la?ngre man sjungit i ko?r och ju mer musikutbildning man har.

LÀrarstudenters barnrÀttskompetens : Belyst ur tvÄ rationaliteter

Den 20 november 1989 antog Sverige tillsammans med de flesta andra regeringar i vÀrlden FN:s konvention om barnets rÀttigheter. Tio Är senare har det arbetats fram en strategi för att implementera Barnkonventionen i högre utbildning och dÄ med en tyngdpunkt pÄ de utbildningar som riktar sig mot yrken som berör barn. Exempel pÄ sÄdana utbildningar Àr sjuksköterske-, socionom- och lÀrarutbildningen. Vi har intresserat oss sÀrskilt för lÀrarutbildningen.DemokratifrÄgor och utbildningsfrÄgor Àr i dagslÀget högst aktuella pÄ den politiska agendan, inte minst genom skolministerns ambition att kvalitetssÀkra grundskolan. Vi har i denna uppsats för avsikt att beskriva en teoretisk demokratimodell, som Àr uttalat efterstrÀvansvÀrd i svensk politik, och med hjÀlp av den och Barnkonventionen, undersöka och problematisera framtida lÀrares kompetens i barnrÀtt.

Att folkomrösta eller icke folkomrösta? : En analys av debatten om huruvida EU: s grundlag bör antas genom en folkomröstning eller ej

The primary purpose of this thesis is to study how political agents construct and give meaning to the concepts of democracy, representative democracy and referendums. The starting point of the thesis is the pressing issue whether or not Sweden should hold a referendum on the new EU constitution. To analyze this question my choice of method is critical discourse analysis and the topical theories revolve around democracy and responsibility.My study shows that there are three different discourses in this debate: ?the democratic process?, ?the representative democracy? and ?the concept of democracy?. However, the meaning of the concepts in these discourses varies depending on which side the political agents are on.

"För vÄrt lands bÀsta" : Hur klarsprÄk motiveras i Sverige respektive Mexiko

SammandragKlarsprÄk handlar om att kommunicera med medborgarna med ett vÄrdat, enkelt och begripligt sprÄk. I Sverige finns en tradition av att arbeta med klarsprÄk och Sverige ses Àven som ett föregÄngsland i dessa frÄgor. Mexiko har tagit intryck av det svenska klarsprÄksarbetet. Syftet med denna uppsats Àr dÀrför att undersöka hur de bÄda lÀnderna argumenterar och motiverar klarsprÄk, eller lenguaje ciudadano, som det heter i Mexiko och vad det i förlÀngningen sÀger om klarsprÄksarbetet i stort i de bÄda lÀnderna. Materialet för undersökningen bestÄr av tre svenska handböcker och fyra mexikanska manualer inklusive en Powerpointpresentation för klarsprÄk.

Korruption : en kulturell förklaringsansats

Syftet med denna uppsats Àr att pröva om kulturella faktorer kan förklara den mellanstatligavariationen av korruption. En teoretisk genomgÄng pekar ut Transparency Internationals CorruptionPerception Index, samt VÀrldsbankens Control of Corruption Index som lÀmpliga indikatorerpÄ graden av korruption. Som kulturella förklaringsfaktorer anvÀnds tvÄ dimensionersom den amerikanske samhÀllsvetaren Ronald Inglehart (1997) extraherat ur det vÀrldsomspÀnnandeWorld Values Survey-materialet; dessa dimensioner avspeglar en tvÀrkulturellpolarisering mellan traditionella visavi sekulÀra vÀrderingar och överlevnadsvÀrden visaviemancipativa frihetsvÀrden (Warelius 2007). Inglehart och Welzel (2005) har lagt fram empiriskbevisföring för att socioekonomisk utveckling orsakar kulturell förÀndring, sÄledes anvÀndsdenna faktor som bakomliggande kontrollvariabel ? FN:s Human Development Indexnyttjas som indikator pÄ socioekonomisk utveckling.Flera teoretiker framhÀver nÀrvaron av formella demokratiska institutioner som en förklaringtill graden av korruption.

Elevdemokrati: en symbios av kunskap, erfarenhet och deltagande - En fallstudie av elevdemokrati pÄ riktigt

Detta examensarbete syftar till att undersöka hur elevdemokrati uppfattas och upplevs i praktiken av elever pÄ en skola med elevmajoritet i sin skolstyrelse. ProblemstÀllningen lyder ?hur uppfattar eleverna pÄ Artistskolan elevdemokrati och hur upplever de denna i praktiken??. Undersökningen bestÄr av en fallstudie dÀr kvalitativa intervjuer med skolans elever har utgjort datainsamlingsmetod. Intervjudatan har sedan tolkats och analyserats med John Deweys teorier om utbildning och demokrati. Eleverna menar att skolans elevdemokrati i stort sett fungerar vÀl, men att skolans informationshantering kan förbÀttras, bÄde för att eleverna ska vara informerade om vad som pÄgÄr och för att fÄ fler elever att engagera sig i skolans olika demokratiska organ.

<- FöregÄende sida 23 NÀsta sida ->