BakgrundForskningen kring litteratur och dess betydelse för elevers utveckling har låtit vänta på sig, men de senaste åren har en hel del forskning gjorts kring läsning och läsförståelse, samt vikten av att föra in skönlitteraturen i klassrummet, bl a Langer (2005) och Molloy (2003) som båda menar att skönlitteratur är viktig för elevers utveckling på så sätt att litteraturen öppnar upp för viktiga diskussioner kring demokrati, levnadssätt och andra svåra frågor.SyfteSyftet med studien är att se hur lärare tänker kring arbetet med elevers utveckling såväl kunskapsmässigt som på det personliga planet med hjälp av skönlitteratur.MetodJag har gjort en kvalitativ intervjustudie om hur lärare arbetar med skönlitteratur i skolan utifrån Langers (2005) teori om de fyra faserna. Som metod användes intervju med öppna frågor. Studien är småskalig och innefattar fyra lärare från fyra olika skolor i samma medelstora kommun.ResultatResultaten visar att lärare i stor grad arbetar med elevernas utveckling genom skönlitteratur, med varierat tillvägagångssätt. I arbetet med litteraturen ingår förförståelse inför en ny text, textbearbetning på flera nivåer och efterarbete med de lästa texterna.I resultatet framgår även att kopplingar görs till Lgr11 (Skolverket, 2011) genom skönlitteraturen vad gäller såväl värdegrunden som demokrati och livsfrågor..

Skolan har både ett kunskapsuppdrag och ett demokratiuppdrag, men till skillnad från kunskapsuppdraget så är det inte självklart vad demokratiuppdraget innebär. Därför anser vi att demokratiuppdragets innebörd är intressant att studera närmare.Syfte: Studien syftar till att undersöka pedagogers uppfattningar om demokratiuppdraget och elevers uppfattningar om demokrati i skolan.Metod: Metoden vi använt för att undersöka detta är enskilda samtalsintervjuer med pedagoger, och fokusgrupper med elever i åk 3. I studien har sex pedagoger deltagit samt 24 elever.  Resultat: Studien visar att många av pedagogerna upplever demokratiuppdraget som diffust, vilket påverkar på vilket sätt pedagogerna anser att demokratiuppdraget ska förverkligas. Genom elevernas beskrivningar av sin skolmiljö kan vi se brister i det demokratiska arbetet i de skolor de går i, men vi kan även se att eleverna har positiva förväntningar och önskemål om hur de vill att skolan ska vara.Slutsats: Pedagogernas brister i kunskaper om demokratiuppdraget riskerar att påverka elevernas möjligheter att utveckla demokratiska förmågor och kompetenser.

Bachelor essay in political science by Andreas Byfeldt, autumn 2007?The practice of deliberative democracy- limitations or enhancements of representative democracy??Supervisor: Erik AmnåThe purpose of this study is to find out what impact the practice of deliberative democracy might have on a representative democracy. What effects deliberative democracy could have in this context are scientifically as well as publically relevant seeing that participation in representative democracies as well as the forms of representation is altering.The essay contains both a theoretical segment and a case study. The information regarding the case is based on the results from a questioner, conversations by and observations from the author. In addition an analysis is performed in the case study.The conclusion of the essay is that there is too little empirical research on the subject of deliberative democracy to make a qualified conclusion about what effects the practice of deliberative democracy could have on a representative democracy.

Vårt examensarbete grundar sig på en undersökning om skolrasten. Elever (åk 1?5) och pedagoger på en skola fick i kvalitativa intervjuer svara på hur de ser på rasten, dess innebörd och betydelse. Undersökningen använder sig också av observationer insamlade av oss på plats i skolan. I vårt forskningsläge behandlas olika faktorer utifrån ett rastperspektiv, faktorer så som lek, social utveckling och demokrati.

Syftet med vår studie är att undersöka hur pedagoger i en förskola och en grundskola arbetar med demokrati. Styrdokumenten beskriver tydligt att barn och elever ska ha möjlighet till att påverka och vara delaktiga i undervisningen och vi vill se hur pedagogerna arbetar för att skapa ett demokratiskt klimat. För att skapa oss en bild av demokratin i praktiken använder vi oss av kvalitativ metod då vi intervjuar och observerar några pedagoger i en förskola och en grundskola. Vi kopplar samman tidigare forskning med vårt insamlade material för att få fram ett resultat. Vårt resultat visar att pedagogerna vill skapa ett demokratiskt klimat i sin verksamhet men de upplever en del svårigheter vilket påverkar barnens och elevernas delaktighet. Pedagogerna har överlag goda ambitioner med sitt demokratiska arbete även om det i den här studien framkommer en del brister.    .

Det händer mycket i den svenska skolan just nu. Sommaren 2011 börjar en ny läroplan gälla med allt vad det innebär av förändringar. Men vad har egentligen förändrats sedan den förra läroplanen från 1994? I världen runtomkring oss sker saker som mer och mer påverkar oss här hemma i Sverige. Vi har under våren kunnat följamedierapporteringen om uppror för demokrati i Nordafrika och Mellanöstern och om kärnkraftskatastrofen i Japan.

Studien handlar om demokrati och delaktighet i grundskolans tidigare år. Syftet är att se hur lärare och elever samspelar i samband med verbala arbetsformer. Hur ser lärarens roll ut i samband med verbala arbetsformer i klassrummet? Hur ser elevers kommunikationsutrymme ut i klassrummet? Vilka kommer till tals? Finns det någon könsordning? Frågeställningarna som styr uppsatsen, innebär att genus såväl som en demokratisyn genomsyrar hela studien. Undersökningen tar plats i en skola, i en förort till en större stad, där alla elever tenderar att ha liknande social och ekonomisk bakgrund.

At the moment, democracy enhancing projects can be seen everywhere on the municipal level. The purpose of this thesis is to explain how the city of Lund takes on this challenge, why they have chosen to carry out citizen councils and if these are a good way to intensify democracy and open communication channels between citizens, the administration and the elected officials.The theoretical framework consists of seven arguments for gaining citizen influence on policy, and as a counterweight three critical arguments that opponents of participatory democracy often use are added.After a survey over both the Swedish national trends in municipal renewal and the last years work in Lund, the analysis goes on showing that most of the arguments point to the disadvantage of the citizen councils. Even though legitimacy possibly is enhanced by the project, there are probably better ways to open up for more communication and intensify democracy in the local community..

Democracy is a term that has been researched, and still is researched, a lot. In my education to become a teacher it has been the subject that interests me the most and I would like to be able to contribute to this research. The starting point of this essay is that in my experience there is a difference in how the national curriculum describes democracy and how the students I have met describes it. Therefore I wanted to investigate whether this also applies to a wider context than the students that I meet in my everyday life. The purpose of this essay is; to examine whether students in the ninth grade has the same view on democracy as the national means of control. The result I have attained through my work is that they somewhat share the same vision.

Vår uppsats diskuterar hur skolan och föreningar bidrar med en demokratisk fostran av barn och ungdomar. Vi driver tesen att föreningar kan komplettera skolan i att förmedla demokratiska ideal. Med demokratiska ideal menar vi värnandet om alla människors lika värde och förmågan att samarbeta med andra i en demokratisk anda. Vi har utgått från Dahl's institutionella demokratikriterier, den deliberativa demokratiskolan och det sociala kapitalet.Vi har använt oss av tidigare empirisk forskning kring hur skolan respektive föreningar förvaltar den teori vi utgått från. Vi har sedan jämfört resultaten för att se vari olikheterna ligger och om föreningar kompletterar skolan.Resultatet vi fått fram är en verifiering av vår hypotes.

The ability to tackle NP-hard problems has been greatly extended by the introduction of Metaheuristics (see Blum & Roli (2003)) for a summary of most Metaheuristics, general problem-independent optimisation algorithms extending the hill-climbing local search approach to escape local minima. One of these algorithms is Iterated Local Search (ILS) (Lourenco et al., 2002; Stützle, 1999a, p. 25ff), a recent easy to implement but powerful algorithm with results comparable or superior to other state-of-the-art methods for many combinatorial optimisation problems, among them the Traveling Salesman (TSP) and Quadratic Assignment Problem (QAP). ILS iteratively samples local minima by modifying the current local minimum and restartinga local search porcedure on this modified solution. This thesis will show how ILS can be implemented for MSA.

Examensarbetets syfte har i ett första skede varit att genomföra en litteraturstudie av interkulturell forskning. Utifrån de fyra temana, Mångkultur, Värdegrund, Demokrati och Språk som framkommit vid litteraturstudien har jag sedan genomfört en tematisk dokument- och intervjustudie med utgångspunkt från de fyra kategorierna. Syftet har varit att se hur kategorierna i den interkulturella forskningen kommer till uttryck i gymnasieskolans läroplan och i några samhällslärares tankar kring deras egen undervisning. Lärarnas svar relateras till vad som står i läroplanen och till tankegångarna hos forskarna. En interkulturell pedagogik, läroplanen samt lärarintervjuerna beskriver hur mångfald utvecklar, breddar och fördjupar elevers lärande i vår mångkulturella kontext. Skolan behöver dock fortgående skapa reflektion och medvetenhet kring den kulturella mångfalden för att skapa förståelse inför elevers olikheter.

Genom att undersöka implementeringen av tre delar av Guatemalas fredsavtal som vi anser ha stor betydelse för uppbyggnaden av en rättvis och fungerande demokratisk stat försöker vi utvärdera huruvida det råder demokratisk fred i landet. Traditionellt bygger teorin på att två demokratiska stater löper mindre risk att hamna krig med varandra, men den är även gällande för interna stridigheter i samma avseende att en stabil demokrati är fredligare. Således borde freden vara hållbar i Guatemala om det råder demokratisk fred vilket är fredsavtalets mål. Genom en kvalitativ studie prövar vi fredsavtalets mål mot tillståndet i dagens Guatemala och kommer fram till att om än demokrati existerar är den inte stabil..

AbstractSierra Leone is a very poor country in Africa. Botswana is another country, that has a similar history and the same deposit; diamonds. Botswana has reached economic growth and democracy and Sierra Leone has not.The purpose with this study is to explain why Botswana is more democratic and has reached a better result economic than Sierra Leone.The questions in this study are:What explains the democratic and the economic results in Sierra Leone and Botswana?* Dahl?s institutions that furthers a polyarchy?* Gunnarsson?s and Rojas? institutional explanations?* Diamond?s and Morlino?s ?rule of law??* Other explanations or a combination of the above-mentioned explanations?The method that has been used in this study is a comparative case study with a qualitative contents analysis. The result is that it?s hard to say that one explanation is the right one.

I den här studien kommer jag att jämföra läroplanerna för det obligatoriska skolväsendet och förskoleklassen i Sverige och Grekland. Valet av länderna förefaller naturligt eftersom jag är en grekiska som lever i Sverige. Intresset väcktes av diskussioner om en gemensam europeisk arbetsmarknad, vilket var resultat av EU:s intentioner som vi har sett via bland annat bolognaprocessen. Syftet är att kartlägga de lik- och olikheterna som finns mellan de två läroplanerna. Fokus läggs på värdegrund och demokrati.