SammanfattningRevisionsplikten har funnits i Sverige sedan 1944. I och med EG:s fjärde direktiv finns det möjlighet för medlemsländerna att undanta vissa bolag från revisionsplikt om de uppfyller vissa kriterier. Många medlemsländer har valt att utnyttja denna möjlighet att undanta vissa bolag från revisionsplikten däribland England. I Sverige debatteras det om slopad revisionsplikt. Argumenten för att fortsätta med revisionen är bla.

Hållbarhet har blivit ett ord i tiden och används idag flitigt inom de flesta arbetsområden, stora som små. Dock verkar hållarbetsarbetet vara mycket tomma ord och arbetet är inte lika omfattande som viljan att arbeta långsiktigt. Byggsektorn står för en stor del av energianvändningen i Sverige och där finns stora förbättringar att göra. På senare tid har ett intresse för miljöcertifiering av byggnader uppstått. Det finns vissa fördelar med att använda sig av dessa system vid byggprojekt, det finns även en del nackdelar.

Inom socialtjänsten i Sverige idag råder på många håll problem med höga ärendemängder och svåra arbetsvillkor för dess anställda. Situationen har lett till att många av landets erfarna socialsekreterare lämnar socialtjänsten vilket innebär att organisationen menas tappa viktig erfarenhet och kompetens. För att få en bild av i vilken utsträckning dagens socionomstudenter ser sig som framtidens erfarna socialsekreterare blev syftet med denna studie att undersöka vilka attityder dagens socionomstudenter har till socialtjänsten som arbetsgivare. En enkätundersökning har genomförts bland 147 socionomstudenter från tre olika lärosäten i Stockholm. Resultatet visade att en majoritet kunde tänka sig att arbeta inom socialtjänsten efter avslutad utbildning men att socialtjänsten, för de flesta, inte såg som ett förstahandsval av arbetsgivare.

I detta examensarbete beskrivs de drag som kännetecknar de barn som har diagnosen Asperger syndrom. Vidare ges förslag på hur man som lärare eller kanske annan vuxen på skolan kan göra för att underlätta för dessa barn i skolsammanhang. Arbetet har till stor del varit en litteraturstudie, men även referat från föreläsningar om Asperger syndrom och ett strukturerat samtal med en lärare har använts..

I uppsatsen undersöks hur ett arbetslag i skolan kommunicerar med sin direkta omgivning. Vidare ges genom en fallstudie exempel på var denna kommunikation kan brista och vad bristerna kan tänkas bero på. Slutligen väcks tankar kring hur denna kommunikation kan organiseras för att fungera väl. Undersökningen grundas till att börja med på en referensram av teoristudier inom tre huvudområden, där de viktigaste begreppen definieras och utreds. I referensramens första del definieras ett arbetslag som ett personallag med ca 5-8 lärare som leder en arbetsenhet bestående av ca 75-100 elever.

 Arbetets art: Examensarbete i lärarutbildningen, Avancerad nivå, 15 hpHögskolan i SkövdeTitel: Nolltolerans i skolan om hot och våld - En studie om rektorers tolkning avbegreppet nolltoleransSidantal: 41Författare: David Löfving och Joakim PeterssonHandledare: Kennert OrleniusDatum: januari, 2009Nyckelord: nolltolerans, hot och våld, åtgärder, gränsdragning, agerandeI USA på 1990-talet infördes en lag gällande nolltolerans mot vapen i skolan. Denna laghar fått en vidare tolkning vilket har gjort att många elever har blivit exkluderade frånundervisningen av märkliga skäl.Uppsatsen handlar om rektorers syn på begreppet nolltolerans i frågor om hot och våldmot skolpersonal. Vidare redogör studien för hur rektorer arbetar förebyggande och hurderas efterarbete ser ut. Dessutom berör studien rektorers erfarenheter kring hot ochvåld mot skolpersonal. För att nå fram till studiens syfte så intervjuades rektorer påhögstadieskolor.De intervjuade rektorerna hade inga större erfarenheter kring hot och våld motskolpersonal.

Diskussioner förs ofta huruvida ett företags redovisning ger en rättvisande bild eller inte. Sedan år 2005 värderas goodwill efter en redovisningsmetod som grundar sig på att tillgångar ska redovisas till verkligt värde, vilket är en förändring från den tidigare metoden där tillgångar skulle värderas efter försiktighetsprincipen. Detta har medfört att företagen ska göra årliga nedskrivningsprövningar istället för planenliga avskrivningar, en förändring som ger företagen ett spelutrymme till att agera utefter egna preferenser.Syftet med denna studie är att beskriva huruvida svenska företag noterade på OMX Stockholm Large Cap år 2013 använder en diskonteringsränta, vid nedskrivningsprövning av goodwill, som skiljer sig från en extern uppskattning.Vidare åsyftas att förklara huruvida företagens känslighet för en goodwillnedskrivning har ett samband med eventuella skillnader. Om denna studie påvisar att skillnader finns, är syftet att förklara huruvida företagen agerar opportunistiskt vid användandet av diskonteringsräntan.Utifrån dessa delsyften är det huvudsakliga syftet att beskriva och förklara huruvida företagen använder det spelutrymme som nedskrivningsprövningarna tillåter och hur detta kan påverka företagens intressenter.Studien har genomförts utifrån en kvantitativ metod, där empirin grundar sig på numeriska siffror. Vidare har beräkningar gjorts för att sedan sammanställa data i tabeller och diagram.

SYFTE: Jag har i mitt yrke erfarit att många elever upplever skolan som stressande. Studier stöder denna iakttagelse och visar att för många tonåringar är skolan den i särklass största stressfaktorn. Vidare ökar stressrelaterade sjukdomar bland vuxna kraftigt. Detta gav mig en ide att inom skolans ram försöka agera preventivt och inspirerad av coachning och kognitiv beteendeterapi satte jag samman en kurs. Här undersökte jag huruvida träning i mental kompetens; kunskap om kroppens känslosystem, språk för känslor, stresshantering och problemlösningsstrategier, skulle kunna ge elever större känsla av beredskap för att hantera livet i ett modern komplext samhälle och därmed en högre livskvalitet.

SYFTE: Jag har i mitt yrke erfarit att många elever upplever skolan som stressande. Studier stöder denna iakttagelse och visar att för många tonåringar är skolan den i särklass största stressfaktorn. Vidare ökar stressrelaterade sjukdomar bland vuxna kraftigt. Detta gav mig en ide att inom skolans ram försöka agera preventivt och inspirerad av coachning och kognitiv beteendeterapi satte jag samman en kurs. Här undersökte jag huruvida träning i mental kompetens; kunskap om kroppens känslosystem, språk för känslor, stresshantering och problemlösningsstrategier, skulle kunna ge elever större känsla av beredskap för att hantera livet i ett modern komplext samhälle och därmed en högre livskvalitet.

I samhället görs ständigt bedömningar av olika slag, såväl officiellt som inofficiellt. Vi människor gör hela tiden bedömningar av varandra och av vår omgivning. En bedömning som sker i det öppna är den i skolan där elevers kunskaper ska bli bedömda av lärare. Denna bedömning kan ha stor betydelse för elevens framtid, eftersom höga betyg kan leda till arbete eller vidare studier. Men vad innebär bra betyg ? vad betygsätts? Och framför allt, varför betygsätts eleverna? Syftet med uppsatsen blev då att undersöka gymnasieelevers förståelse av betyg och betygskriterier.Metoden som användes är gruppintervjuer.

Andelen kvinnor som väljer och fullföljer bygg- och anläggningsprogrammet är lågt i förhållande till övriga gymnasieprogram. Det är ett problem att så få kvinnor slutför sin utbildning på programmet med tanke på den investering som individen gör i form av insatser i studier och tid som läggs på utbildningen i onödan. Vidare bidrar detta till att arbetsmarknaden fortsätter vara könssegregerad. I den här studien undersöker vi vad som trots allt får kvinnliga elever att stanna kvar på programmet och ta sin yrkesexamen. Syftet är att beskriva och förstå kvinnliga elevers upplevelse av sin utbildning på bygg- och anläggningsprogrammet, samt hur de uppfattar sin karriär och sig själva.

Visor är ett vanligt förekommande inslag i förskolans dagliga samlingar. Syftet med visor i förskolan är främst att skapa glädje, känna gemenskap och utveckla språket. Studiens syfte var att belysa hur urvalet av visor sker och förskollärarnas samt barnens reflektioner kring det som sjungs. Undersökningen berör ytterligare barnens förståelse för textinnehållet. Till grund för studien låg genus- samt intersektionalitetsperspektivet, för att belysa och problematisera de föreställningar kring könsroller som uttrycks i visor.Studien genomfördes på tre olika förskolor, genom kvalitativa intervjuer av förskollärare och barn, där sex förskollärare samt sex barn deltog.

Uppsatsen heter Förskolebarns lärande ? en diskursanalys av förskolans reviderade läroplan. Studiens syfte är att tolka hur föreställningar om barns lärande formuleras i den omarbetade läroplanen för förskolan genom att göra en diskursanalys av olika policydokument. Frågeställningarna för studien är: Hur formuleras lärande i förskolans omarbetade läroplan? Hur har synen på lärande influerats av svenska dokument som föregått revideringen? Hur har synen på lärande influerats av europeiska handlingsprogrammet livslångt lärande och internationella Konventionen om barnets rättigheter? Teoretisk och metodologisk inspiration hämtas ifrån Foucaults diskursanalys och Faicloughts lingvistiska diskursanalys.

Skolan är förmodligen den mest granskade och diskuterade arbetsplatsen i världen. Få personer står oberörda, de flesta har en personlig erfarenhet av skolvärlden och därmed också bestämda uppfattningar om vad skolan är och hur den egentligen borde vara. Alldeles för få forskare som verkar inom skolfrågor har lärarerfarenhet. Lärarutbildningen avslutas idag med att lärarstudenter skriver ett avslutande examensarbete. Detta examensarbete som skall ha en tydlig yrkesanknytning kan ses som ett första led mot vidare forskning.

Många anhöriga till officerare som tjänstgjort i internationell insats har upplevt negativa fysiska och psykiska besvär under och efter insatsen. Men hur påverkar detta officeren när denne ska återgå till det ordinarie arbetet eller åka på nästa insats, sett från en psykosocial arbetsmiljöaspekt? Och förändras detta med anledning av de nya lagstadgade kraven om tjänstgö-ringsskyldighet och uppföljningsansvar? Detta handlar en del av studien om. Den andra delen av studien beskriver hur ett framtida anhörigstöd kan utformas, kopplat till de nya kraven.Studien syftar till att ge en ökad förståelse till att officer och anhöriga tillsammans utgör en ge-mensam social ordning och att ge underlag till fortsatt forskning. Vidare syftar studien till att bidra med konkreta förslag till anhörigstöd till myndigheter och organisationer som idag arbetar med det.Studiens empiri erhålls genom djupintervjuer med sex långvariga partner till officerare som kom-pletteras med textempiri.Studien påvisar att det finns tendens till ett meningssamband mellan anhörigas upplevda välbefin-nande och officerens psykosociala arbetsmiljö.