Sök:

Sökresultat:

16154 Uppsatser om Förmćga att gć vidare - Sida 58 av 1077

Vem ansvarar för projekteringsfel? : aktörernas olika perspektiv i byggprocessen

ÖvergĂ„ngen mellan projektering och produktion har identifierats som en synnerligen komplicerad övergĂ„ng inom byggprocessen, dĂ€r mĂ„nga aktörer lĂ€mnar projektet och nya tar över. Av den anledningen Ă€r det av betydelse att de handlingar som projektören lĂ€mnar vidare till entreprenören Ă€r av god kvalitet för att undvika missförstĂ„nd ute pĂ„ byggarbetsplatsen. De fel som förorsakas vid projekteringen anses vara de fel som orsakar de största felkostnaderna inom ett byggprojekt och som dessutom leder till kvalitetsbrister i anlĂ€ggningen. VĂ„ren 2014 kom Svensk ByggtjĂ€nst ut med sin rapport Besparingsmöjligheter genom effektivare kommunikation i byggprocesser, i vilken det konstateras att den bristande kommunikationen fördyrar byggprojekt med 32 miljarder kronor per Ă„r. Vidare förklaras att den tydligaste orsaken till den bristande kommunikationen Ă€r otydliga handlingar och anbudsunderlag. Med utgĂ„ngspunkt i arbetets problemomrĂ„de Ă€r avsikten att genom aktörernas olika perspektiv belysa problematiken med bristfĂ€lliga handlingar och anlĂ€ggningar för att undersöka om det finns samband. Samt försöka utreda vad som avses med god kvalitet gĂ€llande handlingar och anlĂ€ggningar. Vad Ă€r definitionen av god kvalitet gĂ€llande handlingar? Vad Ă€r definitionen av god kvalitet gĂ€llande anlĂ€ggningar? Vilka fel eller brister anses vara vanligare i handlingar? Finns det samband mellan handlingars och anlĂ€ggningars kvalitet? Litteraturstudie ligger till grund för arbetets frĂ„gestĂ€llning.

"Jag Àr en Belieber!" : En studie om populÀrkulturens plats i skolan

Studiens syfte var att undersöka populĂ€rkulturens plats i undervisningen och i vilken grad den prioriterades av lĂ€rarna nĂ€r de skulle planera sin undervisning. Vidare syftades studien till att undersöka om lĂ€rarnas egna kunskaper om populĂ€rkulturen bidrog till deras förhĂ„llningssĂ€tt av populĂ€rkulturen. Även elevernas uppfattning om populĂ€rkulturen i deras undervisning har undersökts.Studiens empiriska underlag utgjordes av kvalitativa intervjuer med fyra lĂ€rare och fyra elever. De fyra lĂ€rarna som deltog var alla lĂ€rare i grundskolans tidigare Ă„r och har varit verksamma mellan 1,5 ? 10 Ă„r.Resultatet i studien visade att alla fyra lĂ€rare inte i första hand prioriterade populĂ€rkulturen nĂ€r de planerade sin undervisning.

Vem Àr du pÄ Facebook? : - En studie om hur unga vuxna vÀljer vad de delar pÄ Facebook.

Facebook Àr vÀrldens mest erkÀnda sociala medium med störst marknadsandel och flest anvÀndare. NÀstintill 70% av 16-25-Äringar i Sverige Àr dagligen aktiva pÄ Facebook. I dagens samhÀlle har vi en delad identitet med en sÄ kallad offline- och online-identitet. Det blir allt viktigare att utveckla sin online-identitet pÄ sociala medier, som exempelvis pÄ Facebook. Ett sÀtt att utveckla sin online-identitet Àr att dela personlig information.

Barnmorskans arbete kring kostrÄd till gravida kvinnor : En deskriptiv tvÀrsnittsstudie

Syftet med denna undersökning var att undersöka barnmorskans syn pÄ kostrÄdgivning till gravida kvinnor, om och hur de ger information om kost och i sÄ fall vad de informerar om. Vidare undersöktes till vilken grad barnmorskorna pÄ mödravÄrdscentralerna följer de rekommendationer om kost till gravida kvinnor som Svenska Livsmedelsverket tagit fram. En deskriptiv tvÀrsnittsstudie genomfördes bland samtliga barnmorskor pÄ mödravÄrdscentraler i Uppsala lÀn. Det var 36 barnmorskor som deltog i studien (53 % svarsfrekvens) och som besvarade ett webbaserat frÄgeformulÀr. Resultatet frÄn undersökningen visar att barnmorskorna ofta ger kostrÄd till den gravida kvinnan i samarbete med dietisten.

Skatteredovisning pÄ föreningsnivÄ : En studie om ideella idrottsfo?reningars skattema?ssiga medvetenhet och redovisningsval

Sammanfattning Bakgrund: Med bakgrund i att ideella föreningar upplever sin verksamhet som ovillkorligt skattebefriad Àr det intressant undersöka den faktiska medvetenhet kring skatteredovisning, och hur den pÄverkar föreningarnas redovisningsval. Problematiskt Àr att samtidigt som ideella föreningars skatteregler Àr likartade, finns indikationer pÄ skillnader i sÄvÀl medvetenhet som redovisningsval föreningarna emellan.Syfte: Syftet Àr att ur ett institutionellt perspektiv undersöka ideella idrottsföreningars medvetenhet kring skatteredovisning. Vidare avser vi undersöka hur denna medvetenhet uttrycker sig i föreningarnas redovisningsval.Teori: Teoribildningen utgÄr ifrÄn ett institutionellt perspektiv som förklarar organisationers ageranden. Fokus ligger vid formella regler och informella normer vilka utgör institutioner som formar organisationers beteenden. Vidare förklaras ocksÄ vÀgberoende, som kan ses som ett resultat av organisationers tendenser att följa tidigare handlingsval.Metod: TillvÀgagÄngssÀttet bygger pÄ kvalitativ metod, i form av semistrukturerade intervjuer som genomförts med tio ideella idrottsföreningar i Uppsalaregionen.

Förskola och dokumentation : Hur förskollÀrare uppfattar att de arbetar med dokumentation mot uppföljning, utvÀrdering och utveckling och sina förutsÀttningar för att arbeta med det

Syftet med uppsatsen Àr att studera hur förskollÀrare uppfattar att de arbetar med dokumentation och arbetar vidare med dokumentationen mot uppföljning, utvÀrdering och utveckling av verksamheten. Studiens huvudsyfte kan dock beskrivas som att studera vilka förutsÀttningar och begrÀnsningar som förskollÀrarna uppfattar att de har för att arbeta med detta. För att fÄ svar pÄ studiens syfte har vi genomfört Ätta semistrukturerade intervjuer med Ätta olika förskollÀrare. Ramfaktorteorin har anvÀnts som ett analysverktyg för att studera de uppfattade förutsÀttningarna och begrÀnsningarna och relatera dessa till hur förskollÀrarna uppfattar att de arbetar med dokumentation, uppföljning, och utveckling. Till studien har vi Àven en 'bakgrund' dÀr vi tar upp vad tidigare forskning visar kring dokumentation.

Redovisning av skattemÀssiga underskottsavdrag

Syftet Àr att beskriva och analysera dels hur svenska börsföretag redovisar uppskjutna skattefordringar hÀnförliga till skattemÀssiga underskottsavdrag enligt RR 9 och vilka problem som denna redovisning innebÀr, dels hur anvÀndbar den information som redovisningen ger Àr för anvÀndarna av de finansiella rapporterna. Vidare avser vi att utreda huruvida skattemÀssiga underskottsavdrag Àr att betrakta som en tillgÄng i balansrÀkningen. VÄr studie visar dels att de studerade företagens redovisningar av uppskjutna skattefordringar hÀnförliga till skattemÀssiga underskottsavdrag skiljer sig betydligt i flera avseenden, dels att det finns betydande brister i den redovisade informationens anvÀndbarhet, vilket till stor del beror pÄ de brister i tillförlitlighet som RR 9:s tolkningsutrymme ger upphov till. MÄnga av de studerade företagen avviker frÄn RR 9 frÀmst genom att inte ge de upplysningar som rekommendationen krÀver. Vidare anser vi att det vÀrde som de uppskjutna skattefordringarna hÀnförliga till skattemÀssiga underskottsavdrag tas upp till i balansrÀkningen inte bör begrÀnsas av en i rekommendationen bestÀmd tidshorisont, eftersom detta inte skulle medföra en bÀttre redovisning.

Dagvattenparken : estetiska vÀrden i en teknisk anlÀggning

Landskapsarkitekter har möjlighet att genom gestaltning frÀmja estetiska vÀrden i tekniska anlÀggningar och kan pÄ sÄ vis ge dessa anlÀggningar mervÀrden utöver deras tekniska funktion. Detta kandidatarbete omfattar ett gestaltningsförslag för en planerad dagvattendammsanlÀggning i Hudiksvall. Vi ville med gestaltningen skapa en plats som inte bara uppfyller tekniska behov utan ocksÄ blir attraktiv för mÀnniskor att besöka genom att erbjuda estetiska vÀrden och upplevelser. Metoden för vÄrt arbete innefattade platsbesök, inventering, möten med representanter frÄn Hudiksvalls kommun, analys, gestaltningsarbete samt litteraturundersökningar. Genom litteraturen undersökte vi betydelsen av begreppet estetik utifrÄn Simon Bell och Ian H. Thompsons teorier. Under arbetet lÀste vi ocksÄ Patrik Grahn för att fÄ inblick i hans teorier kring naturens förmÄga att ge rekreation.

Fysisk aktivitet hos barn som lider av övervikt och fetma

Syfte: Att undersöka hur mycket fysisk aktivitet barn i Äldrarna 14-17 Är registrerade vid överviktsenheten pÄ ett barnsjukhus i Mellansverige utför samt att jÀmföra flickors och pojkars fysiska aktivitet. Vidare har barns sjÀlvskattning av fysisk aktivitet jÀmförts med hur det sedan ser ut nÀr de registrerat sin fysiska aktivitet i en aktivitetsdagbok.Metod: En kvantitativ tvÀrsnittsstudie utfördes. Femtiotre barn inskrivna pÄ överviktsenheten vid ett sjukhus i Mellansverige, varav 27 var pojkar och 26 var flickor, inkluderades i studien. Relevant data för studiens syfte samlades in frÄn de enkÀter som fylls i vid nybesök samt frÄn deltagarnas aktivitetsdagböcker. Deltagarna kategoriserades och delades in i grupper efter fysisk aktivitetsnivÄ samt deras uppskattade fysisk aktivitetsnivÄ varpÄ statistiska analyser genomfördes.Resultat: Drygt 22 % av deltagarna uppnÄdde den mÀngd fysiska aktivitet som rekommenderas i Sverige för den aktuella Älderskategorin.

Kaffe och energidryck : Den sociala utvecklingen och konsumtionen av koffein

Kaffet började ursprungligen konsumeras för koffeinets effekter, vidare utvecklades kaffet och blev en social dryck. Kaffe spreds runt hela vÀrlden och koffeinet anvÀndes som tillsatts i energidryck och andra livsmedel.Syftet Àr att undersöka utvecklingen av koffeinets konsumtionsmönster och sociala roll i kaffe och energidryck.Arbetet Àr en litteraturstudie baserad pÄ fyra vetenskapliga artiklar som samlats in genom tvÄ olika databaser. Urvalet av artiklar skedde med hjÀlp av förbestÀmda kriterier.Resultatet visar att koffein i dryck ger njutningsfyllda effekter men Àven bieffekter finns. Koffeinet har utvecklats som tillsatts i bland annat energidryck samt lÀsk och konsumtion av energidryck kopplas till problembeteenden. Detta livsmedel konsumeras ibland med alkohol och det finns konsekvenser med denna konsumtion.

Är det etiskt? : En studie pĂ„ studenters etiska uppfattning.

Etik efterfrÄgas inom mÄnga omrÄden, i företagsvÀrlden, inom vÄrden och inom politiken. Denna uppmÀrksamhet har bidragit till att forskning kring Àmnet har ökat, dÀribland forskning kring vilka faktorer som kan pÄverka en individs etiska uppfattning. Syftet med denna studie Àr att undersöka om demografiska faktorer eller arbetslivserfarenhet hos studenter leder till skillnader i den etiska uppfattningen av givna situationer inom arbetslivet. De demografiska faktorer vi undersöker Àr kön, Älder, inriktning pÄ utbildning och antal pÄbörjade terminer pÄ universitetet. Vidare tÀnker vi diskutera kring vad de eventuella skillnaderna i etisk uppfattning kan fÄ för följder.

Sjuksköterskans kunskaper om kvinnovÄld : en litteraturstudie

År 2007 anmĂ€ldes 19600 fall av vĂ„ld mor kvinnor dĂ€r förövaren var en manlig bekant till kvinnan. Mörkertalet Ă€r stort och vĂ„ldet Ă€r ofta vĂ€l dolt bakom hemmets vĂ€ggar. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vilka kunskaper sjuksköterskan behövde för att kunna identifiera/urskilja kvinnor utsatta för vĂ„ld i nĂ€ra relation samt ge en god omvĂ„rdnad till dessa nĂ€r de sökte till hĂ€lso- och sjukvĂ„rden. Ur de granskade artiklarna utlĂ€ste författarna fem teman "Urskilja kvinnor utsatta för vĂ„ld i nĂ€ra relation", "Att möta vĂ„ldsutsatta kvinnor", "VĂ„ldsutsatta kvinnors erfarenheter av vĂ„rden", "Sjuksköterskans behov av riktlinjer och utbildning" och " Sjuksköterskans instĂ€llning till att stĂ€lla frĂ„gan". Det framkom att sjuksköterskor behövde riktlinjer och utbildning/erfarenhet för att kunna identifiera och ge en god omvĂ„rdnad till kvinnor utsatta för vĂ„ld i nĂ€ra relation.

Sociala arbetsintegrerade företag : komponenter som upplevs ha betydelse för att kunna gÄ vidare till den reguljÀra arbetsmarknaden.

ABSTRAKTIntroduktion: Att skapa arbetsmarknadsrelaterade rehabiliterings- och aktiveringsinsatser som kan leda till ?riktiga? arbeten har blivit nĂ„got som man strĂ€var efter i samhĂ€llet och hĂ€r har sociala arbetsintegrerade företagen i dag börjat ta plats. Den förstĂ€rkta, decentraliserade och delvis misslyckade aktiveringspolitiken har gett sociala företagare möjligheter att utforma nya organisationsformer som kan erbjuda arbetstrĂ€ning, rehabilitering och arbetstillfĂ€llen för grupper som i dag befinner sig utanför den reguljĂ€ra arbetsmarknaden. Sedan millenniumskiftet har det skett en avsevĂ€rd ökning av sociala arbetsintegrerade företag i Sverige. ÄndĂ„ övertygar inte argument att de sociala företaget betyder mycket för mĂ€nniskor, att det skapar jobb, att mĂ€nniskor fĂ„r tillit och att det Ă€r en plattform för mĂ€nskligt vĂ€xande.

Hur kan en teater vidga sin publik? : En handlingsplan för hur Teater VÀstmanland ska fÄ fler besökare

Problem: Teatrar stÄr inför en ekonomisk förÀndring och kraven pÄ att vara sjÀlvförsörjande har blivit större. DÀrför framkom önskemÄl pÄ förslag och ÄtgÀrder för vad Teater VÀstmanland bör göra för att fÄ fler besökare.Syfte: Syftet var att ta fram en handlingsplan med ÄtgÀrder och förslag pÄ vad Teater VÀstmanland bör göra för att fÄ fler besökare. Vidare Àr syftet att handlingsplanen Àven ska kunna appliceras pÄ andra teatrar.TillvÀgagÄngssÀtt: I en förstudie samlades information in om teatermarknadsföring, upplevelser samt Teater VÀstmanland. DÀrefter skapades en analysmodell av teatermarknadsföringens grundpelare som lÄg till grund för frÄgeutformningen och insamling av huvudundersökningens data. För att pÄvisa vilka aspekter som Àr vÀsentliga dÄ en teater vill fÄ fler besökare gjordes en validering av huvudundersökningens data och teatermarknadsföringens grundpelare.Handlingsplan: Uppsatsens slutprodukt Àr en handlingsplan som summerar de förslag och ÄtgÀrder som framkom i valideringen av teatermarknadsföringens grundpelare.

Grönt Àr det nya svarta : En studie om hur klÀdföretag kan öka konsumenters intresse för miljövÀnliga klÀder

SyfteVÄrt syfte med uppsatsen Àr att skapa en djupare förstÄelse för problematiken ochmöjligheterna som finns gÀllande klÀdföretags arbete med miljövÀnliga klÀder. För attuppnÄ detta pÄ ett effektivt sÀtt har vi tagit fram tvÄ delsyften. Vi Àmnar analysera ochundersöka:? Vilka faktorer som pÄverkar konsumenters intresse för miljövÀnliga klÀder.? Hur marknadskommunikationen av miljövÀnliga klÀder kan vara utformad föratt tilltala konsumenterna.Vidare har en forskningsfrÄga tagits fram som lyder:? PÄ vilka sÀtt kan klÀdföretag arbeta med grön marknadsföring för att ökaintresset för miljövÀnliga klÀder?MetodVi har utgÄtt frÄn den kvalitativa undersökningsmetoden dÄ vi ville uppnÄ endjupgÄende förstÄelse för vÄrt valda forskningsomrÄde samt ha möjligheten att görasubjektiva analyser och tolkningar. Det empiriska materialet samlades in genom sjudjupgÄende intervjuer.

<- FöregÄende sida 58 NÀsta sida ->