Sök:

Sökresultat:

16154 Uppsatser om Förmćga att gć vidare - Sida 5 av 1077

Design av anvÀndarupplevelse : i författande av ljudburen text

Detta arbete undersöker hur information kan författas och hanteras genom en produktionskedjas olika medier och aktörer med medvetenhet om dess destination och utan att innebörd förvrÀngs. Vidare om en instruktion för författande kan underlÀtta författarprocessen samt att öka anvÀndarupplevelsen av producerad text. För att svara pÄ forskningsproblemet utförs en teoretisk analys pÄ litteratur förenlig med interaktionsdesign som mynnar i 35 stycken riktlinjer för design av talad text. Vidare genomförs en mÄlinventering med tre textförfattare och med 13 museibesökare. Med utgÄngspunkt i framtagna riktlinjer och resultat av mÄlinventering skapas en skrivinstruktion.

SjÀlvstÀndigt arbete sett ur studerandes perspektiv

BAKGRUND Den hÀr studien fokuserar pÄ studenternas syn och uppfattningar av sjÀlvstÀndigt arbete i högskolestudier. Först ges en överblick över sjÀlva begreppen och vidare förs diskussioner om dess innebörd. DÀrefter beskrivs olika teorier som bas för sjÀlvstÀndigt agerande. Vidare redogörs vad lÀrostilarna djupinlÀrning och ytinlÀrning som kunskapssyn handlar om, och Àven den kognitiva processen enligt tidigare forskning. Studien handlar om hur motivation vÀcks till ett intresse att lÀra.

Patienters upplevelser av motiverande samtal vid livsstilsförÀndringar

Bakgrunden beskrivs utifrÄn ett globalt och svenskt perspektiv hur levnadsvanor pÄverkar mÀnniskors hÀlsa negativt. Den vanligaste ohÀlsosamma levnadsvanan Àr övervikt och den ökar globalt samtidigt kan övervikt leda till sjukdomar. Vidare beskrivs motiverande samtal (MI) och vÄrdande samtal som kan vara en del i behandlingen vid livsstilsförÀndringar. Problemformuleringen beskriver sjuksköterskans roll i arbetet med patienters livsstilförÀndringar. Syftet Àr att belysa patienters upplevelser av motiverande samtal vid livsstilsförÀndringar.

Urvalskriterier för projektledare och projektgrupp

FrÄn att endast finnas inom enstaka branscher, till att sprida sig brett över branschregistret har ordet projekt fÄtt en vidare betydelse. Begreppet projekt anvÀnds idag flitigt inom IT-branschen. I och med att projektarbete har blivit vanligare, har nya frÄgor och funderingar kommit upp kring teambuilding.I rapporten tar jag tar upp de kriterier som stÀlls, bÄde pÄ projektledare och de medlemmar som ingÄr i projektgruppen, samt vilka egenskaper en projektledare bör besitta för att skapa en bra miljö i ett projekt. Vidare i min genomförandedel gör jag en jÀmförelse hos litteraturen för att avgöra skillnader och likheter i Äsikter och synsÀtt.I min studie har jag funnit att litteraturen till stor del Àr överrens om de kriterier som stÀlls upp pÄ projektledare och projektmedlemmar. DÀremot finns det vissa skillnader i litteraturen om projektledarens arbetsuppgifter och ansvarsomrÄden..

Sarbanes-Oxley Act 404 ? En studie av berörda företags och revisionsbyrÄers uppfattning om lagens konsekvenser

Uppsatsens övergripande syfte Àr att utröna förvÀntade effekter av Sarbanes Oxley Act sektion 404 för berörda svenska företag. Vidare skall en jÀmförelse mellan de berörda företagen och revisionsbyrÄernas uppfattning om eventuella för och nackdelar ske. Studien visar pÄ att revisorerna anser att Sarbanes Oxley Act sektion 404 uppfyller lagens övergripande syfte, det vill sÀga att öka förtroendet för den amerikanska aktiemarknaden. Vidare visar studien pÄ att företagen inte delar denna uppfattning. SÄledes skiljer sig de tvÄ kategoriernas Ät..

RĂ€tten till Heltid

Denna uppsats behandlar rÀtten till heltid. En historisk Äterblick görs bÄde nationellt och lokalt i Hudiksvalls kommun. Sedan analyseras begreppet rÀtten till heltid och byts ut med formuleringen rÀtten till önskad sysselsÀttningsgrad. Intressenterna identifieras och deras olika roller diskuteras. DÀrefter lyfts ett antal motargument fram för att systematiskt vÀderlÀggas.

Automatisering av grundlÀggande additionskombinationer : En kvantitativ studie av ett interventionsprogram i Ärskurs 7

Att ha automatiserat grundlÀggande additionskombinationer i talomrÄdet 0-20 kan underlÀtta elevers vidare matematikutveckling. I detta utvecklingsarbete undersöktes om ett interventionsprogram bestÄende av strategidiskussioner, kombinationstrÀning samt minuttest i Ärskurs 7 var effektivare Àn enbart minuttest. Vidare analyserades om ökad sÀkerhet med additionskombinationerna 0-20 ledde till en generalisering till addition inom talomrÄdet 20-99 samt till subtraktionskombinationer inom talomrÄdet 0-20.En mixed ANOVA med enkla kontraster genomfördes och resultatet visade att interventionsgruppen utvecklades nÄgot bÀttre Àn jÀmförelsegruppen under interventionsperioden fram till eftertestet i addition 0-20 men det fanns ingen statistiskt signifikant skillnad mellan grupperna för hela testperioden. Generalisering skedde till addition 20-99 för bÄda grupperna men interventionsgruppen utvecklades bÀttre Àn jÀmförelsegruppen i subtraktion 0-20. En slutsats Àr att det Àr en fördel för eleverna att bli sÀkrare pÄ de grundlÀggande additionskombinationerna dÄ de Àven blir sÀkrare pÄ addition inom talomrÄdet 20-99 och med trÀning Àven sÀkrare pÄ subtraktion inom talomrÄdet 0-20.

Om tolkning av tysta utfÀstelser

Kunskap som en av de viktigaste resurserna Àr vÀl uppmÀrksammad hos organisationer, men vad kunskap Àr och hur kunskapen sprids Àr inte lika sjÀlvklart. För att skapa mer förstÄelse, intervjuade vi anstÀllda som via sitt jobb har spenderat en viss tid utomlands. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka dels vilka kunskaper respondenterna fÄtt frÄn vistelsen, dels vilka kanaler de har haft tillgÄng till efter hemkomsten för att kunna sprida kunskaperna vidare. Studien visar att respondenterna har fÄtt mÄnga nya kunskaper och haft tillgÄng till flera olika kanaler. Det finns hinder som lett till att kanalerna inte anvÀnts pÄ bÀsta möjliga sÀtt för att sprida kunskaperna vidare till deras kollegor..

Att lÀra sig att lÀra, eller förstÄ varför jag inte
förstÄr!: en metod till förbÀttrat lÀrande med hjÀlp av
symboler och sjÀlvreflektion

Arbetes syfte var att eleverna med hjÀlp av vÄra symboler och sjÀlvreflektion skulle fÄ ökad förmÄga att se var de stannar upp i sitt lÀrande och ta sig vidare efterÄt. SlutmÄlet var att de skulle lÀra sig att lÀra och i förlÀngningen kunna uppnÄ bÀttre studieresultat. Arbetet genomfördes vid en gymnasieskola i Norrbotten. Vi utgick frÄn forskningen som menar att alla elever Àr utvecklingsbara och sjÀlva kan pÄverka sitt lÀrande. Stödet för genomförandet av utvecklingsarbetet fanns i lÀroplanen som vill fÄ eleverna att tro pÄ sina egna möjligheter att utvecklas.

Matros,Motorman eller SjöbefÀl : En kvantitativ undersökning om sjömanselevers framtidsplaner efter gymnasiet

Syftet med undersökningen var att försöka definiera vad sjömanseleverna i Ärskurs 2 och 3 pÄ gymnasiet hade för framtidsplaner nÀr det gÀllde fortsatt arbete till sjöss som matros, motorman. Dessutom undersöktes hur mÄnga som planerade att lÀsa vidare till sjökapten eller sjöingenjör, samt hur stort intresset av att söka arbete utomlands var bland eleverna. Undersökningen byggde pÄ en kvantitativ metod dÀr resultatet baserades pÄ enkÀtsvar frÄn fyra olika skolor och totalt 114 svarande elever. Intresset för att fortsÀtta arbeta som matros var nÄgot större Àn att arbeta som motorman. Majoriteten av de tillfrÄgade eleverna planerade vidare studier medan endast ett fÄtal av de tillfrÄgade planerade att enbart fortsÀtta arbeta som matros och motorman.

SJUKHUS SOM HÄLSOFRÄMJANDE ARBETSPLATS : MER ÄN BARA FRISKVÅRD?

Under de senaste Ären har hÀlso- och sjukvÄrdens intresse för det hÀlsofrÀmjande arbetet ökat. Studiens syfte var att kontrastera hur det hÀlsofrÀmjande arbetet gentemot medarbetarna beskrivs mellan olika hierarkiska nivÄer pÄ ett medelstort sjukhus. Vidare var syftet att beskriva hur nyckelpersonerna pÄ central nivÄ gÄr tillvÀga för att nÄ ut till hela verksamheten, relaterat till teori om förÀndringsarbete. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem nyckelpersoner pÄ central nivÄ. Vidare genomfördes en skriftlig kartlÀggning som besvarades av 58 deltagare bestÄendes av chefer, hÀlsoombud, HFS-deltagare och kaizenkonsulter pÄ lokal nivÄ.

Gymnasieskolans individuella program : Studie av elevers upplevelse av programmets struktur, innehÄll och relevans för vidare gymnasiestudier

Studien försöker belysa vilka svÄrigheter elever som lÀser det individuella programmet möter och vilka möjligheter de har i deras strÀvan att gÄ vidare till ett nationellt program. Studien ger ocksÄ svar pÄ frÄgan om IV-elever trivs med att lÀsa programmet och om de börjar en gymnasieutbildning efter IV. Jag ville ocksÄ ta reda pÄ om vad elever i grundksolans Ärskurs nio tyckte om informationen om gymnasieskolan, och om alla fick chansen att prata med en studie- och yrkesvÀgledare. Studien belyser ocksÄ frÄgan om ursprung har en viss betydelse för fortsatta studier pÄ nationella program..

VÀgledning inom gymnasiesÀrskolor - hur förbereds eleverna inför vidare studier och yrken?

VÄrt examensarbete Àr en undersökning av hur gymnasiesÀrskolans studie- och yrkesvÀgledning ser ut. Examensarbetet utgÄr ifrÄn studie- och yrkesvÀgledarnas perspektiv. Examensarbetet Àr en kvalitativ intervjustudie med sex verksamma studie- och yrkesvÀgledare som arbetar med gymnasieelever som ingÄr i sÀrskola. Vi har avgrÀnsat oss till fem gymnasieskolor i SkÄne, en gymnasiesÀrskola och fyra allmÀnna gymnasieskolor som har specialutformade program för elever som ingÄr i sÀrskola. Teoriavsnittet bestÄr av fyra teorier och en vÀgledningsmodell. Kerstin Keens kompetensteori redogörs, likasÄ Ervin Goffmans stigmateori, Jean Piagets utvecklingsteori, Daniel Sterns utvecklingsteori samt Billy Law, A.G Watts och vÀgledningsmodell. Resultatet visar att studie- och yrkesvÀgledarna förbereder eleverna inför vidare studier och arbeten med bland annat individuella vÀgledningssamtal och praktik.

Förtroendets betydelse i relationens livscykel, vid köp av externa tjÀnster

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur och nÀr förtroendet skapas i en affÀrsrelation dÄ parterna inte har nÄgon tidigare erfarenhet av varandra. Vidare Àr syftet att undersöka vilken betydelse förtroendet har, samt nÀr i relationens livscykel förtroendets betydelse Àr som störst. Den första teorin som vi redogör för Àr relationsmodellen, vilken beskriver de olika faserna i en relation. DÀrefter presenterar vi köpbeteendet och vidare försÀtter vi med teorier om vÀrdeskapande, samt teorier om olika typer av förtroende. Vidare fortsÀtter vi med agentteorin, som sedan följs av teorier om missnöje.

Barn med Downs Syndrom : NÄgra pedagogers syn pÄ hur man kan inkludera barn med Downs Syndrom i förskoleverksamhet

Syftet med detta examensarbete har varit att bidra med kunskap och förstÄelse om hur pedagoger gÄr till vÀga för att inkludera barn med Downs Syndrom i barngruppen. Vidare undersöktes pedagogernas Äsikter angÄende betydelsen av den fysiska miljön och barngruppens sammansÀttning och storlek samt lekens betydelse för barn med Downs Syndrom. I denna studie anvÀnder vi oss av kvalitativa intervjuer för att fÄ fram sÄ konkreta och detaljerade svar av informanterna. Vidare tillÀmpar vi tvÄ teorier; Piagets kognitiva teori och Vygotskijs sociokulturella teori. Vi kommer ocksÄ nÀmna tvÄ vanligt förekommande specialpedagogiska perspektiv; det relationella perspektivet samt det kategoriska perspektivet.

<- FöregÄende sida 5 NÀsta sida ->