Sökresultat:
4163 Uppsatser om Förlust av talet - Sida 6 av 278
ATT M?TA LIDANDE MED TR?ST En litteratur?versikt om sjuksk?terskors erfarenheter av att tr?sta
Bakgrund: Lidande ?r en ofr?nkomlig del av m?nniskans tillvaro. N?r sjukdom, f?rlust eller
existentiella kriser drabbar m?nniskan uppst?r ett behov av lindring, ett behov av tr?st. Inom
v?rden blir sjuksk?terskan ofta den som m?ter den lidande patienten och ocks? den som b?r
ansvaret f?r att skapa ett tryggt rum d?r lidandet kan delas, f?rst?s och lindras.
Saga, film eller upplevelse? Elevers berÀttande mot sprÄkutveckling
Studien bygger pÄ antagandet att det Àr bra för eleven att berÀtta mycket. Mycket berÀttande leder till att eleverna fÄr ett större ordförrÄd, ett tydligt tal, stark sjÀlvkÀnsla, glÀdje till sprÄket och förmÄgan att strukturera ett material i huvudet. BerÀttarförmÄgan Àr i stÀndig tillvÀxt och flytet i talet vÀxer med antalet gÄnger eleven berÀttar. Mycket berÀttande leder till att eleverna hela tiden utvecklar sitt sprÄk och berÀttande. Syftet med arbetet Àr att undersöka olika former av berÀttande och jÀmföra vilken sorts berÀttande som visar mest berÀttande och mest flyt i tal.
Angloskandinaviska stenmonument : En studie över monument resta i norra England 870-950 e.kr.
Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur de angloskandinaviska stenmonumenten i norra England uppstod och utvecklades under 900-talet. Uppsatsen tar upp de tidigaste monumenten och undersöker om nÄgra av dessa kan dateras till slutet av 800-talet, dvs. direkt efter vikingarnas erövring av norra England. DÀrefter undersöks hur den vidare utvecklingen gÄtt till och hur teorierna om den ser ut. Slutligen stÀlls Àven frÄgan vad vi har för nytta av monumenten i forskningen..
??vilka betydande kulturhistoriska och skönhetsvÀrden vÄr stad har att visa en frÀmling.? : en fallstudie om restaurang ?Byttan? och Kalmar konstmuseum
Den hÀr uppsatsen fördjupar sig i de kulturhistoriska vÀrden som trÀdde fram vid och inför restaurang ?Byttans? byggande pÄ 1930-talet i Kalmar stadspark. Den fördjupar sig i samma vÀrden vid byggandet av Kalmar konstmuseum i stadsparken pÄ 2000-talet. Med hjÀlp av kulturhistorisk vÀrdeteori, dokumentvÀrde och upplevelsevÀrde, analyseras dokument. Har det varit liknande vÀrden och Ät vilket hÄll styr det?.
Talet om eleven i den individuella utvecklingsplanen
SammanfattningSyftet med denna uppsats Àr att analysera tidigare forskning kring den individuella utvecklingsplanen och vidare placera in den i ett historiskt perspektiv samt belysa hur den individuella utvecklingsplanen har anammats av skolan och se hur talet om eleven ser ut i de ifyllda formulÀren. För att kunna besvara vÄrt syfte har vi nÀrmare studerat relationen mellan hem och skola som vuxit sig starkare under 1900-talet och nutida forskning i arbetet med den individuella utvecklingsplanen. DÄ vi inte har funnit nÄgon tidigare forskning av den individuella utvecklingsplanen i ett historiskt perspektiv har vi haft som avsikt att göra denna inplacering dÄ vi ser det som en viktig grund i vÄr studie.VÄr studie har sin utgÄngspunkt i intervjuer med rektorer och i insamlade formulÀr som utgör bÄde ej ifyllda och ifyllda individuella utvecklingsplaner i fyra skolomrÄden. I studien, har vi utifrÄn ett diskursteoretiskt perspektiv, analyserat hur olika skolor har anammat den individuella utvecklingsplanen i sin verksamhet. Vi har dÄ funnit fyra olika diskurser i arbetet med den individuella utvecklingsplanen, dessa Àr en osÀkerhetsdiskurs, en kontroll och elevÀgd diskurs, en kontrolldiskurs och till sist en mÄlsynliggörandets diskurs.
LÀroplanernas tal om identitet : - vilka möjliga konsekvenser kan det fÄ för elevernas syn pÄ sig sjÀlva?
SAMMANFATTNINGIdentitetsfrÄgan har fascinerat och intresserat mÀnniskan sedan lÀnge. Den vetenskapliga forskningen har genom Ärtionden pÄ olika sÀtt nÀrmat sig den mÀnskliga identiteten. I vÄr uppsats har vi, med utgÄngspunkt i sociologisk och pedagogisk filosofisk forskning, konstruerat tvÄ skilda perspektiv av hur man kan se pÄ mÀnniskan och hur hon fungerar. Inom dem ryms tolkningar om vilka vi Àr och varför vi Àr som vi Àr. Enligt det ena perspektivet, det moderna, har mÀnniskan en fast identitet som kan utvecklas och mogna.
Stadsplanering under efterkrigstiden! Hur har stadsdelen Ryd i Linköping vuxit fram?
Detta arbete Àr en undersökning av hur Ryd planerades under 1960-70-talet. Jag pÄvisar var Ryd har fÄtt sina influenser ifrÄn, bÄde internationella och nationella. Jag prövar och jÀmför och kommer fram till att Ryd Àr en s.k. grannskapsenhet. Detta begrepp introducerades i Sverige pÄ 1940-talet frÀmst influerat frÄn England och delvis tyskland.
SJUKSKĂTERSKORS ERFARENHETER AV KRĂNKANDE SĂRBEHANDLING PĂ ARBETSPLATSEN - EN LITTERATURSTUDIE
Bakgrund: Arbetsmiljo?verket menar att en av tio svenskar a?r utsatta fo?r mobbning pa? sin arbetsplats. Forskning visar a?ven att det a?r vanligast i ha?lso- och sjukva?rden, framfo?rallt bland sjuksko?terskorna. Syfte: Att sammansta?lla kunskap om sjuksko?terskors erfarenheter av kra?nkande sa?rbehandling mellan kollegor pa? arbetsplatsen.
"Det jag gör, det Àr jag" - Om könens olika utbildning pÄ teaterhögskolan
Vi hör ofta att vi har kommit lÄngt i jÀmstÀlldhetsfrÄgan i Sverige och pÄ mÄnga punkter har vi det ocksÄ. Men pÄ andra kan man tro att vi fortfarande lever kvar i 1800-talet. Ett exempel Àr de svenska teaterscenerna. En stor del av pjÀserna som spelas pÄ de statliga scenerna runt om i landet Àr klassiker, pjÀser skrivna i början av 1900-talet och innan. Och rollerna blir dÀrefter.
Mobbning
Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur den svenska gymnasieskolans förÀndringar sedan början av 1970-talet har pÄverkat en enskild lÀrares yrkesliv. FrÄgestÀllningarna lyder som följer; Vilka förÀndringar har skett i den svenska gymnasieskolan sedan början av 1970-talet? Hur har dessa förÀndringar pÄverkat en enskild lÀrares yrkesliv? För att uppnÄ mitt syfte och besvara mina frÄgestÀllningar har jag anvÀnt mig av en muntlig kÀlla och av flera skriftliga kÀllor. Mitt teorikapitel innefattar tre avsnitt; undersökningen NÀra grÀnsen, gjord av Arbetslivsinstitutet, samt begreppen oral history och livshistoria. FörÀndringarna i den svenska gymnasieskolan sedan 1970-talet fungerar som en bakgrundsteckning.
Marscherande mödrar: en komparativ studie av synen pÄ kvinnan inom den nationalsocialistiska rörelsen under 1930- och 2000-talet
Syftet med denna studie Àr att undersöka hur kvinnan som könsidentitet konstrueras och förÀndras inom den nationalsocialistiska diskursen under sjuttio Ärs tid. Uppsatsen Àr en komparativ studie av den nationalsocialistiska rörelsen i Sverige under 1930-talet och 2000-talet och dess syn pÄ kvinnan. Grunden för uppsatsen och dess analys utgörs av frÀmst tidningsartiklar frÄn rörelsens tidskrifter frÄn de bÄda tidsperioderna. I analysen av den nationalsocialistiska diskursen har jag anvÀnt diskursanalysen. Bakgrunden till uppsatsen Àr att synliggöra kvinnan och dess agentskap inom den nationalsocialistiska rörelsen, vilket historisk forskning oftast döljer.
Den meningslösa tillvaron: existentialism i svenska noveller
frÄn 1990-talet
Föreliggande arbete Àr en tematisk studie av existentialism i svenska noveller frÄn 1990-talet. Syftet Àr att visa att existentialismen fortfarande Àr en viktig inspirationskÀlla för dagens författare. Undersökningen baseras pÄ de existentialistiska tankarna kring ?en tudelad tillvaro?, ?relationer till andra?, ?gudlöshet? och ?frihet? och hur dessa har uttryckts i noveller av Ninni Holmqvist, Hans Gunnarsson och Peter Törnqvist. Analyserna visar att en tÀt relation mellan filosofi och litteratur gör sig gÀllande hos dessa svenska novellförfattare..
NyttotrÀdgÄrdar pÄ 1800-talet : ett utformningsförslag
Restaurering av trÀdgÄrdar blir alltmer vanligt. Dilemmat Àr vilken tidsperiod som Àr den rÀtta att utgÄ frÄn och hur stor plats dagens trÀdgÄrdskultur ska fÄ ta. GÄrden som jag arbetat med i mitt examensarbete har anor Ànda tillbaka till vikingatiden men jag har valt att inrikta mig pÄ 1800-talet. Detta pÄ grund av att den nuvarande gÄrdsbilden uppkom pÄ 1800-talet. Tanken med arbetet Àr inte att skapa en helt genuin 1800-tals trÀdgÄrd utan tanken Àr mer att man i trÀdgÄrden ska uppnÄ en viss kÀnsla av 1800-tal.
VÀnstervÄg blir högervÄg -En studie av riksdagsvalens slutdebatter 1976, 82, 91 och 94
Syftet med föreliggande undersökning Àr att utröna huruvida det skett en förskjutning av den ideologiska hegemonins ramar skönjbar i slutdebatterna inför riksdagsvalen 1976, 1982, 1991 samt 1994. Vidare sÀtts denna eventuella förskjutningen i relation till de ekonomiska kriser som Sverige genomled under 1970-talet och det tidiga 1990-talet. För att utröna skiftningar i den ideologiska hegemonin analyseras partiledarnas framtrÀdande mot bakgrund av Ljunggrens definition av vad som utgör en ideologi. Jag fann att det skett en förÀndring i vad som ryms inom den ideologiska hegemonins ramar. Vikten av att framstÄ som regeringsdugliga har ökat och debatterna har Àven i viss mÄn avideologiserats.
Stoppade möbler under 50- och 60- talet : Nya material och tekniker
Idag kommer det in mycket sittmöbler frÄn 1950- och 1960-talet till tapetserarverkstÀderna som Àr stoppade med skumplast och latex. Det kan ofta vara svÄrt att veta vad man ska göra med dessa möbler. Man kanske stÀlls inför frÄgor som; MÄste den gamla stoppningen bytas ut helt? Om man kan bevara, hur lÀnge till kommer den gamla stoppningen att hÄlla innan den bryts ned helt? GÄr det ens att bevara? Vad har det för betydelse för vÀrdet av möbeln.Jag anser att man som möbeltapetserare bör kunna sin historia och kÀnna till material och tekniker som anvÀndes under olika tidsperioder. SÄ jag har dÀrför valt att avhandla stoppade möbler frÄn 1950- och 1960-talet med fokus pÄ de nya material och tekniker som kom att anvÀndas under denna tid.