Sökresultat:
4163 Uppsatser om Förlust av talet - Sida 56 av 278
En kritisk diskursanalys av genusrepresentationen i Veckans AffÀrer
Syftet med denna undersökning har varit att undersöka ifall mÀn och kvinnor representeras pÄ lika eller olika sÀtt i en svensk branschtidning. Syftet har Àven inkluderat att studera ifall det har skett nÄgon förÀndring i denna representation över tid. DÀrför har undersökningen innefattat ett tidsperspektiv. Tidsperspektivet har inneburit att undersökningen har utförts vid fyra olika tidsnedslag, vilka Àr Är 1981, 1991, 2001 samt 2011. Den frÄgestÀllning som vi har avsett att besvara Àr: Hur har mÀn och kvinnor portrÀtterats i branschtidningen Veckans AffÀrer frÄn 1980-talet fram till 2010-talet? Finns det likheter och/eller skillnader? Finns det ocksÄ nÄgon skillnad i hur mycket utrymme som mÀn respektive kvinnor har fÄtt i branschtidningen genom Ären? Undersökningen har tolkats utifrÄn ett teoretiskt ramverk bestÄende av R.W.
Offentlig förvaltning och arbetarskydd : Arbetarskyddslagens tillÀmpningsomrÄde, institutionella hinder och riksdagsdebatten 1943 - 1963.
Sammanfattning I denna uppsats behandlas den historiska utvecklingen av den svenska lagstiftningen kring arbetarskydd inom en tidsperiod som strÀcker sig frÄn andra hÀlften av 1800-talet fram till 1960-talet. Med begrepp lÄnade frÄn Rolf Torstendahl kan uppsatsen sÀgas röra sig frÄn tiden för ?den organiserade kapitalismen? fram till tiden för ?den participatoriska kapitalismen?.SÀrskilt intresse Àgnas Ät att arbetarskyddslagstiftningen först Är 1963 utvidgades till att ocksÄ omfatta de anstÀllda i den offentliga förvaltningen. Denna utvidgning av arbetarskyddslagen problematiseras utifrÄn det faktum att politiker inte bara Àr förtroendevalda till uppgift att företrÀda medborgarna, utan ocksÄ Àr arbetsgivare Ät dem som arbetar i det allmÀnnas tjÀnst. Genom att betrakta lagstiftning som en institutionalisering av vÀrderingar utgÄr uppsatsen frÄn antagandet att aktörers handlingsutrymme begrÀnsas av olika hinder som uppstÀlls av ?det institutionella arvet?.Den empiriska undersökningen inriktas pÄ riksdagens behandling Ären 1943 till 1963 av frÄgan om huruvida arbetarskyddslagens tillÀmpningsomrÄde skulle utvidgas till att omfatta den offentliga förvaltningen eller inte.
SkogstillstÄnd och skogshistoria i Tyresta nationalpark : en jÀmförelse mellan nu och dÄ, Haninge och Tyresö
MÀnniskan har alltid pÄverkat sin omgivning. SÄ Àven skogen hon levt i nÀrheten av. Tyresta nationalpark har undantagits frÄn skogsbruk under de senaste hundra Ären. De aktiviteter som försiggick i Tyrestas skogar har lÀmnat avtryck i skogens struktur och Ärsringarna i de trÀd som Ànnu finns kvar. Det gör det möjligt att studera de aktiviteter som format Tyresta nationalpark och naturreservat under Ären 1700-1900.
Stora Svartens poesi : Kampen i havet, förhÄllandet till hÀstar och reflexioner kring makt ? om att leva poesi och hur en referensbank uppstÄr för vad man tycker Àr begÀrligt.
Kampen i havet, förhÄllandet till hÀstar och reflexioner kring makt ? om att leva poesi och hur en referensbank uppstÄr för vad man tycker Àr begÀrligt..
Too Fast for Love : En maskulinitetsstudie av Glam metal under 1980-talet
Syftet med vÄrt arbete var att fÄ en inblick i hur verksamma lÀrare i förskoleklass arbetar genusmedvetet med undervisningens innehÄll i praktiken. För att fÄ reda hur det ser ut i verksamheten genomförde vi en kvalitativ studie dÀr vi anvÀnde oss av semistrukturerade intervjuer. Vi intervjuade tio lÀrare med varierade Äldrar pÄ sex olika skolor. Den genusmedvetenhet som lÀrarna lyfte fram kan knytas till följande kategorier: se individen, synliggöra och diskutera skillnader, bryta könsmönster, arbeta könsneutralt, lÀrarnas tankemönster samt tillvaron utanför förskoleklassen. VÄr slutsats blev att lÀrare behöver fÄ mer kunskap och fortbildning i form av en teoretisk grund som kan hjÀlpa att sammanfoga teori och praktik nÀr det gÀller att kunna arbeta mer genusmedvetet i verksamheten..
Talet om sÀrskilt stöd ? en studie av nÄgra diskurser rörande sÀrskilt stöd i förskolan
Syfte: Studiens övergripande syfte Àr att synliggöra vilka diskurser som framtrÀder i en fokusgrupps tal om sÀrskilt stöd i förskolan. Mer preciserat Àmnar studien att undersöka om nÄgon av resultatets diskurser innehar hegemoni samt vilka sociala konsekvenser diskurserna kan tÀnkas fÄ för barnet i förskolan. Teori: Den teoretiska utgÄngspunkt som studien vilar pÄ Àr socialkonstruktionism och studien har inspirerats av en diskursiv ansats. Socialkonstruktionistiska perspektiv har en kritisk instÀllning till kunskap som ses som sjÀlvklar och menar att mÀnniskan konstruerar, upprÀtthÄller och förÀndrar sin uppfattning om vÀrlden tillsammans med andra. Vidare för detta perspektiv fram att mÀnniskans vÀrldsuppfattning pÄverkar hennes handlingar och dÀrmed fÄr den kunskap vi har om vÀrlden sociala konsekvenser.
FrÄn pilsnerhumor till dejtingakuten : Reklamgenreutveckling under 1900-talet
The aim of this essay is to find some of the main developing tendencies in the advertisement genre during the period of 1930-2000. The analysis is based on three examples of Gevalia cinema and TV-advertisement. Research findings are the result of using theories from different but relevant sciences, which are media, linguistics and rhetoric. Media studies help to explain the influence of the society and technology development on the advertising business. Linguistics and rhetoric give the main methods and terminology for the basic as well as comparing analyses of the three advertisements in question.
BrandsÀkerhet i radhus: inventering av radhus i Jönköpings kommun
Under sommaren 2008 och 2009 har Jönköpings rÀddningstjÀnst inventerat radhusen och undersökt deras brandskydd i kommunerna Habo, Mullsjö, Vaggeryd och Jönköping. Arbetet utfördes av undertecknad. Detta examensarbete berör inventeringsarbetet i Jönköpings kommun. Ett radhus har i denna studie definierats som: ?En byggnad dÀr bostÀderna pÄ nÄgot sÀtt Àr sammanbyggda.
SvensklÀrares uppfattningar om lÀrarprofessionalism.
Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur svensklÀrare tÀnker kring lÀrarprofessionalism och en professionalisering av lÀraryrket. Metoden för undersökningen bestÄr av kvalitativa intervjuer som gjordes pÄ fem verksamma svensklÀrare. Undersökningen ger framförallt en bild av hur svensklÀrare ser pÄ sitt yrke som profession. Det framkommer Àven meningsskiljaktigheter bland lÀrarna vad gÀller en professionalisering av lÀraryrket. Professionaliseringen som görs i form av en lÀrarlegitimation, jÀmförs med decentraliseringen av skolan pÄ 90-talet.
Att lÀra genom inflytande : En studie om elevers och lÀrares upplevelser av elevinflytandets roll i undervisningen
Syftet med detta arbete Àr att undersöka synligheten för potentiellt marginaliserade sociala grupper (kvinnor, utlÀnningar, personer med funktionsnedsÀttning och personer som bryter mot heteronormen) i vanligt anvÀnda svenska gymnasielÀroböcker i fysik: tre nutida och en frÄn 1990-talet. Böckerna analyseras var för sig med utgÄngspunkt i en speciellt utarbetad kodningsmanual. I denna innehÄllsanalys granskas alla tre innehÄllstyper: bildmaterial, uppgifter och övrig text, med motsvarande innehÄllsenheter: bild, uppgift och bokens egna avsnitt. Vidare jÀmförs de nutida böckerna sinsemellan och med den Àldre boken.Samtliga nutida lÀroböcker tycks vara mycket mer inkluderande Àn den Àldre boken vad gÀller kön och etnicitet; personer som Àr funktionsnedsatta eller bryter mot heteronormen Àr lika obefintliga nu som förr, Àven om det finns smÄ tecken pÄ en mera inkluderande trend. Antalet innehÄllsenheter med mÀnniskor har fördubblats, vilket kan tolkas ge en mera genusmedveten bild av fysikÀmnet som konstruerat av mÀnniskor.
StadsdelstrÀdgÄrd i Folkparken - Lunds första gemenskapsodling
I Sverige vÀxer intresset för att odla sina egna grönsaker, men fÄ bostadsomrÄden erbjuder möjlighet till odling och det Àr högt tryck pÄ befintliga kolonilotter. Det Àr dÀrför nödvÀndigt att ge plats Ät nya former av odling i den urbana miljön. En sÄdan utveckling gÄr i linje med den omstÀllning mot hÄllbar stadsutveckling som stÀderna stÄr inför. Kommunen behöver ge praktiska exempel pÄ hÄllbara lösningar och en vÀg att gÄ Àr att lÄta medborgarna odla i det offentliga rummet.
Uppsatsen avser att ta fram en förstudie till ett projekt som ska bidra till en förbÀttrad hÄllbar stadsutveckling. Projektet som föreslÄs Àr att parkkontoret i Lunds kommun tillsammans med odlingsintresserade invÄnare anlÀgger en stadsdelstrÀdgÄrd pÄ den stora gröningen i Folkparken.
De estlÀndska myndigheternas roll i utarbetning av en sÀkerhetsagenda 1997-2000
Estland har under 1990-talet genomfört en förÀndring frÄn en del av allsovjetiskt system till en sjÀlvstÀndig stat. Statsapparatens roll har fÄtt en helt ny mening.Detta arbete granskar de estlÀndska myndigheternas syn pÄ hotbilden mellan 1997 ? 2000 och i deras roll i utarbetning av en sÀkerhetsagenda. Studien sker genom besvarandet av ett antal frÄgestÀllningar. Hur sÄg Estlands myndigheters hotbild ut? Vilka skillnader och likheter kan observeras mellan myndigheternas syn pÄ hot och hur förÀndrades synen pÄ hot under tiden? Vilken Àr myndigheternas roll i utarbetning av sÀkerhetsagendan?.
Cirkushallen i Alby : GrÀnslöst
Cirkus har alltid gjort mÀnniskor nyfikna. Redan pÄ 1800-talet handlade det om att visa upp sig och göra reklam i form av pampiga reklamaffischer. Cirkus Cirkör Àr idag belÀget i tvÄ slutna byggnader i Alby. IstÀllet placeras verksamheten under ett och samma tak i en byggnad som exponerar verksamheten och sprider nyfikenhet till omrÄdet. Med hjÀlp av trÀpelare med olika dimensioner och avstÄnd skapas olika grader av transparens beroende pÄ program.
GrundlÀggande hyperbolisk geometri
I denna uppsats presenteras grundlÀggande delar av hyperbolisk geometri. Uppsatsen Àr indelad i tvÄ kapitel. I första kapitlet studeras Möbiusavbildningar pÄ RiemannsfÀren. Andra kapitlet presenterar modellen av hyperbolisk geometri i övre halvplanet H, skapad av Poincaré pÄ 1880-talet.Huvudresultatet i uppsatsen Àr Gauss ? BonnétŽs sats för hyperboliska trianglar..
?Har jÀmstÀlldhetsdebatten gÄtt för lÄngt?? : ? en analys av SVT:s inramning av jÀmstÀlldhet och feminism i debattprogram frÄn 1980-talet till 2014.
NÀr SVT i början av 2014 sÀnde programserien Fittstim � min kamp med frÄgestÀllningen Har feminismen spÄrat ur? orsakade detta svallvÄgor av upprörda kÀnslor i sÄ vÀl traditionella som sociala medier. MÄnga ansÄg frÄgeformuleringen problematisk, dÄ feminismens mÄl Àr jÀmstÀlldhet mellan könen och dÄ Sverige Àn i dag Àr lÄngt ifrÄn att ha uppfyllt de jÀmstÀlldhetspolitiska mÄlen som riksdagen gemensamt formulerat. Efter en Äterblick i SVT:s debatthistoria fann vi Àven liknande frÄgestÀllningar som Har jÀmstÀlldheten gÄtt för lÄngt? och Har jÀmstÀlldhetsdebatten gÄtt för lÄngt? Detta kan pÄstÄs anmÀrkningsvÀrt sett till public service-sÀndningstillstÄnd och SVT:s uppdrag att verka opartiskt, sakligt och folkbildande.Syftet har dÀrför varit att analysera inramningen av jÀmstÀlldhet och feminism i debattprogram sÀnda i SVT mellan 1980-talet till 2014, för att se vilka beskrivningar och problemformuleringar som prÀglat diskursen över tid samt hur dessa i förlÀngningen kan tÀnkas pÄverka tittarnas uppfattning och kunskaper om jÀmstÀlldhet och feminism.